ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per Är. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen Àr att alla ska kunna delta i upphandling pÄ samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att frÀmja deltagandet av SME-företag i upphandling sÄ Àr det fortfarande en liten andel som deltar. För att fÄ svar pÄ varför det fortfarande var brist pÄ anbud frÄn SME-företagen sÄ undersökte vi hur företagen uppfattade pÄgÄende och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begrÀnsades till omrÄdet livsmedelsupphand-ling.

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och mÀn i de gamla kÄkstÀderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kÄkstÀder var uppbyggda. Detta Àr intressant pÄ grund av att bÄda kÄkstÀderna byggdes upp under en tidsperiod dÄ Norrbottens industrialisering började skjuta fart och dÄ samhÀllsplanering, arbets- och bostadsförhÄllanden torde ha varit ytterst bristfÀlliga. Dessutom vill jag se om det fanns nÄgon skillnad mellan kÄkstÀderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende pÄ byggnads- och levnadsförhÄllanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kÄkstÀderna i Malmberget och Kiruna, detta bÄde i hur kÄkstÀderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel pÄ en likhet Àr att folket i kÄkstÀderna levde i kÄkar som spikades ihop av spillvirke och material frÄn flÀsk- och dynamitlÄdor.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid anvÀndandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.VÄra frÄgestÀllningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhÄller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 23-26 Är. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrÄn sambandet mellan hjÀrtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgÄ tre olika typer av tester.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till omrÄden med tÀtortsnÀra hÀsthÄllning i VÀstra KÀrrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera pÄ problematiken kring vilka faktorer som pÄverkar vid utbyggnaden av tÀtortsnÀra hÀsthÄllning. Vad hÀnder nÀr tÀtorterna byggs ut och genom dessa nÀrmar sig befintliga hÀstgÄrdar, eller om nya hÀstgÄrdar vill etablera sig nÀra befintlig bebyggelse? Funktioner sÄsom bostÀder, verksamheter och rekreationsomrÄden mÄste samsas och samtidigt mÄste hÀnsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har Àven studerat hur hÀstnÀringen pÄverkar samhÀllet, bÄde genom de problem som uppstÄr, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstÄr genom ridsporten och alla binÀringar kring denna.

I dagslÀget rÄder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt frÄn smÄ kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter pÄ nÄgot sÀtt arbetar med Lean, finns det begrÀnsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende pÄ personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsomrÄde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i TÀby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara pÄ frÄgan om hur Lean som styrningsverktyg pÄverkar personalens arbetssÀtt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras pÄ en litteraturgenomgÄng angÄende Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin bestÄr av en fallstudie av Bygglovsenheten dÀr kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

Rapporten ligger till grund för en del av examinationen under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ?Arbetsledning inom bygg & anlÀggning? vid LuleÄ tekniska universitet. Under denna del av utbildningen ingÄr det att skriva tvÄ rapporter, en om systematiskt arbetsmiljöarbete samt en som det Àr fritt för företaget som anordnar utbildningsplats att vÀlja. I mitt fall dÀr jag gör min verksamhetsförlagda del vid NCC Construction avd. mark i LuleÄ har de valt att jag skall göra ett arbete fast dÄ mer omfattande.

SamhÀllet och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt nÀring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor hÀr sÀtts och pÄverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hÀlsa..

Studien har genomförts vid en av Norrbottens största industrier dÀr tre arbetsgrupper har undersökts i syfte att studera hur och om den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar medarbetarna till att arbeta sjuknÀrvarande. Analysen utgick frÄn den teori som jag tagit del av samt respondenternas beskrivningar av olika upplevelser gÀllande arbetskrav, egenkontroll, stöd och sjuknÀrvaro. Resultatet visar att samtliga undersökta arbetsgrupper upplever att den psykosociala arbetsmiljön direkt pÄverkar sjuknÀrvaron. Faktorer som hög arbetsbelastning, att arbete samlas pÄ hög, lojalitet mot kollegor samt svÄrigheten för andra att ta över visade sig vara avgörande för respondenterna att arbeta trots sjukdom. Andra faktorer som att arbetsuppgifterna krÀver medarbetarnas nÀrvaro, rÀdsla att missa nÄgot roligt, tidsmÀssiga deadlines och pressen av att leverera i tid visade sig ocksÄ pÄverka sjuknÀrvaron.

Offentliga miljöer designas av arkitekter. För att majoriteten av befolkningen ska kunna var delaktiga och utföra aktiviteter i offentliga miljöer behöver den vara tillgÀnglig. Syftet med denna studie var att uppmÀrksamma arkitekters erfarenhet att designa tillgÀngliga offentliga miljöer för personer som har syn-, hörsel-, rörelse- eller kognitiv funktionsnedsÀttning. Författaren har anvÀnt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. I denna studie Àr det sex arkitekter som har intervjuats om deras erfarenhet att designa för tillgÀnglighet i offentliga miljöer.

Syftet med denna studie Àr att se hur ledarskapet och arbetslaget pÄverkar lÀrarnas arbetsmiljö och om det Àven pÄverkar lÀrarens pedagogiska arbete. Studien Àr avgrÀnsad till den psykosociala arbetsmiljön.Bakgrunden till denna studie Àr vÄrt intresse för arbetsmiljöfrÄgor som vi bland annat har mött nÀr vi varit ute i skolverksamheten. I dagens skola lÀggs det mycket krav och ansvar pÄ lÀraren och det har stor betydelse för den psykiska hÀlsan. DÀrför tycker vi det Àr intressant att inför vÄrt kommande yrke göra denna studie.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvantitativ, dÄ vi anvÀnt oss av strukturerade enkÀter. Urvalet har varit 38 lÀrare pÄ fem olika skolor.VÄr teoretiska bakgrund behandlar begreppet psykosocial miljö och omrÄdena gruppen, pedagogiskt ledarskap samt lagar och styrdokument.I resultatet har vi fÄtt fram att arbetslaget och ledaren Àr tvÄ mycket viktiga faktorer för den psykosociala miljön.

Denna juridiska studie beskriver pÄ ett enkelt sÀtt hur Sveriges lagar och regler tillÄter en svensk polisman eller hans befÀl att fatta beslut om att rikta tvÄngsmedel mot en person som pÄ nÄgot sÀtt gjort sig skyldig till ett brott. Studien kan fungera som en snabb informations bank för en nyligen examinerad polis som inte hunnit fÄtt den viktiga erfarenheten av ?verkligt? polisarbete som Àr sÄ viktig för att lÀra sig yrket fullt ut. RÀttegÄngsbalkens kap 23, 24, 27, 28 behandlar de tvÄngsmedel som dels polisskolan tar upp under grundutbildningen men Àven som en polisman troligtvis oftast kommer i kontakt med i vardagen. Litteraturen kring RÀttegÄngsbalken Àr mÄngsidig och nÀr det gÀller kommentarer till tvÄngsmedel finns det en uppsjö av olika författare som gett sig i kast med att försöka förklara dessa, litteraturen som denna studie grundar sig pÄ Àr skriven av en mycket respektingivande överÄklagare som har erfarenhet i att granska ÄklagarvÀsendet och dÀrmed mycket kunnig inom omrÄdet.

Syftet med undersökningen, var att se hur 6-Äringar i en förskoleklass uppfattade och resonerade i möte med en konstbild, "Starry Night över Rhone" 1880, mÄlad av konstnÀren Vincent Van Gogh. NÄgon tidigare forskning om barns möte med konst har jag inte funnit och hÀvdar att jag ville fÄ inblick i, om och hur det skulle gÄ att anvÀnda och genomföra bildtolkning av en konstbild hos yngre barn. Tolkningen gjordes med en del inslag av bildanalys. Metoden som anvÀndes var strukturerade intervjuer. Samtalen genomfördes enskilt med barnen.