Sökresultat:
4216 Uppsatser om Självskattad kompetens - Sida 53 av 282
Specialpedagogens kompetens. Hur kan det se ut i förskolan? The special needs educator competence in school improvement. How does it work in the preschool?
Bakgrund till val av Àmnet Àr min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet Àr att det upplevs som ?en lÀxa uppÄt?. I Skollagens 4 kapitel poÀngteras det systematiska kvalitetsarbetet och i LÀroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella mÄlen som inte har nÄgra kunskapskrav pÄ det enskilda barnet utan mÄluppfyllelsen i förskolan innebÀr att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstÄs pÄ förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivÄ och hur personal och chefer pÄ dessa nivÄer sÄg pÄ det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrÄgor togs tillvara i förskolan.
- Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef?
- Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet?
- Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken?
Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus pÄ att tolka och reflektera kring andra mÀnniskors kÀnslor, förstÄelse och kunskap.
FrĂ„n ensidigt till ömsesidigt informationsflöde - en fallstudie av Ăhrlings PricewaterhouseCoopers rekryteringsprocess
Problem: Med hĂ€nsyn till hur stor betydelse rekrytering ges i kunskapsföretag, finner vi det intressant att undersöka hur rekryteringen genomförs. Det blir Ă€ven intressant att undersöka hur kunskapsföretag anvĂ€nder sig av rekrytering för att finna lĂ€mpliga personer. Vi vill utifrĂ„n denna bakgrund besvara tvĂ„ frĂ„gor: Hur genomför ĂPwC sin rekrytering? Hur kan rekryteringen resultera i att lĂ€mpliga personer anstĂ€lls? Syfte: Med utgĂ„ngspunkt i vĂ„r problemstĂ€llning Ă€r uppsatsens syfta att skapa förstĂ„else och att öka medvetenheten för en vĂ€l genomförd rekryteringsprocess i kunskapsföretag. Metod:Vi har valt att genomföra en fallstudie av ĂPwC genom en kvalitativ metod.
Datorn i skolan : En kvalitativ studie om lÀrares attityder
I mediarapportering och av egen erfarenhet frĂ„n verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lĂ€rares attityder till att anvĂ€nda datorer i sitt arbete framtrĂ€der. Ăven forskning inom omrĂ„det visar att lĂ€rare har förhĂ„llit sig kritiska till införandet av teknik pĂ„ skolorna. Dock visar undersökningar att lĂ€rare stĂ€ller sig alltmer positiva till anvĂ€ndandet av datorer samtidigt som lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ökar. Syftet med föreliggande undersökning Ă€r dĂ€rför att undersöka lĂ€rares attityder till datoranvĂ€ndning i skolan, sĂ„vĂ€l administrativt som i undervisning. LĂ€rares attityder angĂ„ende kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lĂ€rare och datorer har undersökts och jĂ€mförts med forskning inom omrĂ„det.
NyanlÀnd i skolan : Ett lÀrarperspektiv pÄ mottagandet av nyanlÀnda elever, samt deras förutsÀttningar för andrasprÄksutveckling i en vanlig klass.
Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.
Styrning och kontroll av konsulter med spetskompetens
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka problem som finns med att styra och kontrollera konsulter med spetskompetens utifrÄn klientens synvinkel. Vidare avser vi att beskriva hur dessa problem kan minimeras. Studien Àr en induktiv, kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av öppna semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag. Personen som Àr ansvarig för att anlita konsulter Àr intervjuad.
Yrkeshandledning - ett dubbelt uppdrag med motsÀgelsfulla funktioner : En intervjustudie med handledare i gymnasieskolans yrkesutbildning
Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.
Faktorer som pÄverkar sjuksköterska och patient vid omhÀndertagande pÄ akutmottagning
I dagens samhÀlle stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskan. Hon/hanska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrundoch erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorersom pÄverkar sjuksköterska och patient vid omhÀndertagande pÄakutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, medinduktiv metod dÀr fakta i resultaten kategoriserades i tre delar,vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsÀttsför nÄgot traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatisktstressyndrom.
?? hur gör jag nu?? : En studie om lÀraren i Idrott och hÀlsas upplevda kunskaper och kompetens i arbetet med elever med fysiska funktionsnedsÀttningar.
I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.
LÀrarutbildningen vid Malmö Högskola och deras arbete med Erasmus och studentmobilitet
Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka möjligheter och hinder för
lÀrarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom
utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:
Vilken bild ger nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av
sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger
Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lÀrarstudenters
utbytesstudier? Vilken bild ges av mÀnniskor som arbetar med
internationaliseringsfrÄgor vid fakulteten lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö
Högskola om utbytesstudiers betydelse för lÀrarstudenter? För att kunna besvara
frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss utav forskning som rör bland annat
lÀrarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna
tidigare forskning visar pÄ lÄg mobilitet hos lÀrarstudenter samtidigt som det stÀlls
nya krav pÄ lÀrare i en allt mer internationaliserad vÀrld.
Studien har genomförts med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer med tvÄ
lÀrarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom
Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola.
Genom vÄr insamlade empiri framkommer det frÄn studenterna en positiv syn pÄ
deras utbytesstudier, de menar att de har pÄverkat dem bÄde pÄ ett personligt samt
pÄ ett professionellt plan. DÀremot framkommer det att lÀrarutbildningen vid
Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssÀtt för att utbytesstudier ska bli sÄ
utvecklande som möjligt för lÀrarstudenter..
Kompetenskrav pÄ personalspecialister - MÄnga Àr kallade, fÄ Àr utvalda
Som snart nyutexaminerade vÀcktes vÄrt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare Àr pÄ arbetsmarknaden idag. Enligt en enkÀtundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansÄg över 80 % av studenterna att de har en tillrÀcklig eller mer Àn tillrÀcklig kompetens i förhÄllande till sina arbetsuppgifter. DÀremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsÀgelsefulla och vi önskar dÀrför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse kring vilka förestÀllningar som Àr framtrÀdande i arbetsgivares krav pÄ personalspecialisters kompetens.
Erfarenhet eller inte?: En kvalitativ studie angÄende chefers uppfattningar om kravprofilens betydelse
HR-kontoret inom organisationen LuleÄ kommun anser att urvalsprocessen i rekryteringsarbetet inte fungerar som man önskar, dÄ organisationen anses stÀlla för höga förutsÀttningar i sina kravprofiler. Detta bidrar till att de kandidater som inte uppfyller kraven inte kan anstÀllas till organisationen och en förutsÀttning som vÀger tungt Àr erfarenhet. UtgÄngslÀget för min studie Àr att undersöka hur chefer inom organisationen anser att erfarenhet Àr av betydelse i kravprofilen inom rekryteringsarbetet. Syftet med studien Àr att undersöka hur chefer preciserar kravprofilens innehÄll och betydelse i en rekryteringsprocess med fokus pÄ kravet erfarenhet. Vidare syftar studien Àven till att belysa och definiera hur chefer diskuterar och utformar innehÄllet i en kravprofil.
"...hur gör jag nu" : En studie om lÀraren i Idrott och hÀlsas upplevda kunskaper och kompetens i arbetet med elever med fysiska funktionsnedsÀttningar.
I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.
Den kompletta idrottslÀraren : en fenomenografisk studie om idrottslÀrarkompetens
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte har varit att undersöka idrottslĂ€rares uppfattning om vad som kĂ€nnetecknar kompetens hos lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Vidare har syftet varit att jĂ€mföra dessa lĂ€rares uppfattning med en lĂ€rarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r formulerade enligt nedan: Vad kĂ€nnetecknar lĂ€rares kompetens i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och utgĂ„r de frĂ„n lĂ€roplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framtrĂ€der som viktiga för en kompetent lĂ€rare? Ăr Annerstedts kategorier giltiga Ă€ven för vĂ„r studie, genomförd 16 Ă„r senare?MetodUndersökningen Ă€r genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad pĂ„ den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt anvĂ€nde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslĂ€rarkompetens bestĂ„r.
Utveckling av konsultkompetenssystem : Implementering av en kompetensdatabas för ett konsultbolag
Syftet med detta examensarbete Àr att utreda/undersöka om det Àr möjligt att lagra och presentera medarbetares kompetens inom ett kunskapsintensivt företag. Initiativtagare till examensarbetet Àr konsultbolaget Nethouse Sverige AB.Allteftersom Nethouses medarbetarantal vÀxer, blir det svÄrare att pÄ ett bra sÀtt strukturera och sammanstÀlla kompetensen och kapaciteten som finns inom företaget. Det blir ocksÄ svÄrare att hÄlla koll pÄ inom vilka omrÄden enskilda medarbetare utvecklas.         SvÄrt att sammanfatta kompetensen inom (medarbetare) och utanför (arbetssökande) Nethouse.Uppdatering av konsultprofilen (Word-dokumentet) glöms lÀtt bort.SvÄrt att söka efter medarbetare/arbetssökande med vissa kompetenser.För att pÄ bÀsta sÀtt lösa problemen har en förstudie inom kravhantering genomförts. Förstudien resulterade i ett antal kravinsamlingsmetoder som sedan anvÀndes för att pÄ bÀsta sÀtt extrahera de krav som fanns pÄ ett kompetenssystem.Kraven uppfylldes genom att implementera en webbapplikation dÀr varje medarbetare pÄ Nethouse ges möjligheten att skapa en egen profil.
Utvecklad kompetens förÀndrar : En kvalitativ studie av kompetensutveckling kring laborativ matematik för pedagoger i förskoleklass.
I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. Ă
tgÀrder för att frÀmja och förbÀttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pÄ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förÀndra och förbÀttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Àr syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssÀttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Àr tÀnkt att ske.