It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a ?tool? in working with clients. This study seeks to examine that ?tool? in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys.

Denna c-uppsats undersöker om elever i Är nio blivit informerade om betygskriterierna för G, VG och MVG i Àmnet Idrott och hÀlsa samt om de kan identifiera dessa betygskriterier. En annan frÄgestÀllning som undersöks Àr om det Àr nÄgon skillnad mellan flickor och pojkar betrÀffande kÀnnedom om betygskriterierna. Undersökningen genomfördes höstterminen 2005 pÄ tre olika högstadieskolor i VÀsterbotten. Resultatet av vÄr undersökning Àr sammanstÀllt frÄn en enkÀt som elever i klass nio frÄn respektive skola fÄtt fylla i. EnkÀten var baserad pÄ betygskriterier och mÄl att uppnÄ som finns faststÀllda i den nationella lÀroplanen, Lpo-94, och de lokala kursplaner som skolorna i undersökningen gemensamt tagit fram.

Detta examensarbete, som skrivits inom omrÄdet media vid Konstfack Àgnas Ät tonÄrskillars sociala lÀrande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de anvÀnder för att inskaffa kunskap som Àr nödvÀndigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer med tre femtonÄriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv anvÀnds. Begrepp som jag anvÀnder mig av för att förstÄ och analysera min empiri Àr lÀrande och design.Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vÀgleds av mina frÄgor kring hur ungdomarna lÀr sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans.

FrÀmjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar Àr ett viktigt folkhÀlsomÄl i Sverige och de offentliga miljöer dÀr ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjÀlpa ungdomar att Àta nyttigare Àr det ocksÄ av betydelse att hÀnsyn tas till ungdomars egna Äsikter gÀllande vad som pÄverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgÄrd resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förÀndring av detta. MÄlet var att med utgÄngspunkt frÄn resultatet frÄn fokusgruppsintervjuer ge förslag pÄ förÀndringar i kaféet för att frÀmja hÀlsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 Är i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning Àr viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hÀlsosamma livsmedelsval. I en förÀndring av kaféet Àr det dÀrför viktigt att man har ett brett, billigt och mÀttande utbud innehÄllande bÄde nyttiga och onyttiga livsmedel.

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hÀlsa. FrÄgestÀllningar baserades pÄ studiens syfte som var att fÄ förstÄelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrÄn de ansÄgs komma. Vidare frÄgestÀllningar var att undersöka hur kraven pÄverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar pÄ individens hÀlsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrÄgor som konstruerades utifrÄn en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer pÄ idrottande ungdomar frÄn bÄde en skidförening och en fotbollsförening i GÀstrikland.

Idag Àr det fler stillasittande och otrÀnade ungdomar Àn nÄgonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhÀllet leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har mÄnga effekter pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan Är 2000 och 2011 dÀr mÄlgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 Är. Antalet artiklar som anvÀndes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.

KrÀnkningar pÄ nÀtet Àr ett relativt nytt begrepp. MÄnga kÀnner nog igen det som nÀtmobbning. Den senaste tiden har det uppmÀrksammats en rad olika fall i media angÄende krÀnkningar pÄ nÀtet. Den forskning som finns idag berör frÀmst mobbning som begrepp och det finns en brist pÄ studier kring krÀnkningar pÄ nÀtet. Ungdomar Àr en grupp som i stor utstrÀckning anvÀnder sig av nÀtet som ett sÀtt att kommunicera.

Denna litteraturstudie Àmnar undersöka varför det Àr skillnad mellan tjejers och killars lÀsning och lÀsvanor samt hur synen pÄ lÀsning som nÄgot lustfyllt respektive bildande ser ut idag. UtgÄngspunkten för studien och omrÄdet Àr avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen frÄn Är 2012, som konstaterar att killar lÀser sÀmre Àn tjejer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, dÀr de sociokulturella förklaringarna stÄr i fokus men för att fÄ ett större perspektiv och förstÄelse för omrÄdet sÄ kommer Àven de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras Àr de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av lÀraren kön, bristen pÄ manliga förebilder, lÀsning som nÄgot kvinnligt nÄgra av de Äterkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars lÀsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, sÄsom mognad och hjÀrnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstÄ och motverka skillnaderna av tjejers och killars lÀsning. Synen pÄ lÀsning, dÄ som nu, pÄverkar instÀllningen dÀr den kvinnliga nöjeslÀsningen oftast ses som mindre vÀrd i förhÄllande till mÀns bildande lÀsning.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella lÀggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lÀrarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i tvÄ delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lÀrarestuderandes Äsikter om utbildningen som de fÄr om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan pÄ lÀrareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lÀrarestuderande, alla var kvinnor.

FÄ samhÀllsproblem har under de senaste Ären mött sÄ allmÀn uppmÀrksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmÀlda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begÄngna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta Àr en komparativ uppsats som Àr inriktad pÄ ungdomsbrottsligheten i tvÄ av Malmö stadsdelar dÀr vi undersöker antalet polisanmÀlda ungdomar till socialtjÀnsten mellan Ären 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmÀlda, analyserat brottstrender och i den mÄn det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillÀmpas frÄn socialtjÀnstens hÄll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmÀlda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid vÄra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. VÄra resultat har delvis stÀllts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt stÀllt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

VÄld i nÀra relationer betraktas som ett samhÀllsproblem, dÀr tonÄringar har uppmÀrksammats vara en extra sÄrbar grupp. Syftet med denna studie Àr att undersöka tonÄringars attityder till vÄld i kÀrleksrelationer under tonÄrstiden. Hur skildrar tonÄringar sina förestÀllningar om vÄld och vilka etiska och moraliska stÀllningstaganden gör de? Studien syftar Àven till att undersöka hur tonÄringar förklarar förekomsten av vÄld i kÀrleksrelationer under tonÄrstiden och om det finns skillnader mellan tjejer och killars attityder.Denna studie har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsmetod, dÀr data samlats in med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. Data har sedan tematiserats med hjÀlp av meningskoncentrat och analyserats utifrÄn en tolkningsram innehÄllande teorier pÄ samhÀlls, grupp- och individnivÄ.De slutsatser som kan dras utifrÄn denna studie Àr att tonÄringar har en relativt snÀv bild av vad vÄld i nÀra relation som begrepp innefattar.

Abstrakt FÄ samhÀllsproblem har under de senaste Ären mött sÄ allmÀn uppmÀrksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmÀlda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begÄngna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta Àr en komparativ uppsats som Àr inriktad pÄ ungdomsbrottsligheten i tvÄ av Malmö stadsdelar dÀr vi undersöker antalet polisanmÀlda ungdomar till socialtjÀnsten mellan Ären 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmÀlda, analyserat brottstrender och i den mÄn det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillÀmpas frÄn socialtjÀnstens hÄll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmÀlda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid vÄra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. VÄra resultat har delvis stÀllts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt stÀllt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

MÄlet med vÄr studie Àr att försöka ta reda pÄ hur det ligger till med vÄra ungdomars kost och motionsvanor. Man lÀser ofta i tidningar om den vÀxande ohÀlsan bland vÄra ungdomar, sÄ vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens pÄ vÄra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket lÀsk och Àter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar dÀrför om eleverna Àter frukost? Vi har Àven studerat om eleverna Àr fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lÀgger ner pÄ tv tittande och datoranvÀndning.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förstÄelse för hur genusmönster kan prÀgla idrottsundervisningen ur ett sÄvÀl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsÀmne, ska kunna förÀndras mÄste vi fÄ mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) Àr barns inflytande betydelsefullt vid förÀndringar av barnens rÀtt i samhÀllet. I studien problematiseras frÄgestÀllningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga Ären i grundskolan skolans idrottsÀmne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien anvÀndes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att fÄ inblick i elevernas perspektiv pÄ skolans idrottsÀmne.

Mixed Martial Arts (MMA) Àr en kampsportsgren som blandar tekniker frÄn diverse andrakampsporter och dÀr utövaren vÀxlar mellan brottning, sÄ kallad grappling (brottning medlÄs), samt stÄende kamp. Sporten har tidigare mött pÄ hÄrt motstÄnd och diskuterats en hel delbland annat i media, men dess popularitet har vÀxt mycket det senaste decenniet. MÄnga somidag vÀljer att börja trÀna kampsport vÀljer just MMA.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad MMA fyller för funktion för dess utövare. Fokusligger i att undersöka hur stor pÄverkan MMA har i utövarens liv och hur man kopplar ihopMMA med sin egen identitet. Detta gör vi genom att med MMA-utövares egna berÀttelserexemplifiera hur detta kan ta sig till uttryck.Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod och det empiriska materialet harsamlats in genom totalt fyra individuella intervjuer.