Bakgrund: Antalet människor med psykisk ohälsa har på senare år ökat. Dessa påträffas inom vårdens olika instanser och vårdare har stor sannolikhet att möta någon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vårdare har en "negativ attityd" till att vårda patienter med psykisk ohälsa och känner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vårdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Omhändertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift för kvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svår att hantera för män. Andelen män i vården har under de senaste decennierna förblivit låg. Det finns idag en påtaglig önskan att jämna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket. Ett viktigt steg i att attrahera män till sjuksköterskeutbildningen är att skapa tilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördes intervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodominerat yrke upplevde bemötandet från patienter och kollegor under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevde bemötandet positivt från såväl patienter som kollegor. Dock lever många traditionella uppfattningar av att män är läkare och kvinnor sjuksköterskor kvar hos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudenters omvårdnadskompetens kan bli i ifrågasatt. Konklusion: Studien indikerar på att det goda bemötandet som manliga sjuksköterskestudenter upplever är på grund av att de är eftertraktade och män blir därför en uppskattad minoritet.

Bakgrund: Enligt WHO utgör tobaksbruk det största hotet mot människors hälsa och orsakar varje år många dödsfall i världen. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvården årligen allt större summor och behovet av vård förväntas öka. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom vården och de spelar en viktig roll som hälso¬främjare. I sitt arbete når sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som röker.

Bakgrund: Internationell forskning visar på problematik kring smärtlindring av patienter med opiatberoende. Det framkommer att otillräckliga doser analgetika administreras till denna patientgrupp och att vårdpersonal saknar kunskap gällande smärtlindring av patienter med opiatberoende. Forskning visar även att vårdpersonal kan ha en negativ inställning till drogberoende patienter och ofta misstror deras motiv gällande förfrågan om analgetika. Vidare visar forskningen att denna patientgrupp upplever sig få en sämre vård än patienter utan drogberoende.Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende på en beroendeavdelning.Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ ansats baserad på strukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid en beroendeavdelning i en svensk storstad. Data analyserades genom manifest innehållsanalys.Resultat: Under analysen utkristalliserades tre kategorier och elva underkategorier, vilka beskriver faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende: (I) Förhållningssätt omfattar (1) Att inte döma och (2) Bemötande.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod.

Bakgrund: Fibromyalgi (FMS) är en sjukdom som främst drabbar kvinnor i yngre medelåldern och kan medföra livsstilsförändringar på grund av kronisk muskelsmärta samt trötthet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga vilka copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder sig av. Metod: Goodmans sju steg i Willlman et al (2006) användes för ett systematiskt tillvägagångssätt. De databaser som användes för litteratursökningen var PubMed, CINAHL, Medline, Cochrane Library och PsychInfo. Tio vetenskapliga artiklar granskades av två oberoende författare med granskningsprotokoll från Willman et al (2006) modifierad av författarna.

Bakgrund och syfte:Personer som drabbas av en höftfraktur är en stor patientkategori, och till följd av en ökande andel äldre i befolkningen kommer den att bli ännu större. Majoriteten av dessa patienter kommer att åka in till sjukhus med ambulans. För att minska patientens lidande och uppkomst av komplikationer är det prehospitala omhändertagandet viktigt. Syftet med denna studie var att jämföra ambulanssjuksköterskans specifika omvårdnadsåtgärder vid vård av patient med höftfraktur före respektive efter införandet av en ny vårdkedja, ?Raka spåret?, och då framförallt se om givandet av smärtlindring förändrats.

BakgrundVårdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika länge som patienter har vårdats. Redan på 1800-talet steg läkaren Ignaz Semmelweis fram och förespråkade för att skrubba händerna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier från obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter världen över av VRI. I Sverige under våren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vårdades på något sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva åtgärder för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.MetodEn allmän litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengström (2008) har genomförts.

          Bakgrund:Minnen från intensivvård är ett ämne som är väl undersökt. Det är sedantidigarekänt attde minnen och upplevelser patienten har från intensiwårdstiden kan ledatillppykologiskaproblem som påverkar patienten en lång tid efter utskrivning. I flera studieriämnethar neurokirurgiska patienter exkluderats. Syfte: Syftet med denna studie varattbeskrivaneurokirurgiska patienters minnen och upplevelser av intensiwårdstiden.Metod:Datainsamlingenskedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån ICUMemory Tool.Totaltintervjuades fyra patienter. Materialet har dels sammanställts kvantitativtdelsanalyseratsutifrån kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom och behandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006) evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund för studien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade av författarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom i resultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel, informatörer och stödgivare samt behov av information.

Inledning: Det här är en litteraturstudie om sjuksköterskan bemötande av patienter med diabetes typ 2 genom information och motivering till egenvård och livsstilsförändringar. Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ständigt ökar världen över liksom fetma. Genom att göra förändringar i livsstilen kan biverkningar av sjukdomen minskas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans olika omvårdnadsstrategier i att bemöta och motivera patienter med diabetes typ 2 till att ändra livsstil. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar.

BAKGRUND: Varje dag möter sjuksköterskor vuxna patienter med stickrädsla eller nålfobi. Detta är ett problem som behöver belysas mer. Rädslan för nålar kan medföra ett flertal konsekvenser för individen. Bland annat kan personen komma att undvika sjukvården vilket kan innebära hälsorisker. SYFTE: Syftet är att belysa upplevelsen hos vuxna patienter med stickrädsla eller nålfobi samt hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa patienter.

Bakgrund: Att få ett positivt svar på hiv-test är, enligt tidigare studier, en mycket stressande upplevelse. Detta påverkar individen både på det psykologiska och sociala planet. Sjuksköterskan blir ofta samtalspartnern i dessa sammanhang och bör ha ett professionellt förhållningssätt i sitt bemötande med den hiv-smittade patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor, som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med patienter med hiv-smitta, uppfattar det egna bemötandet. metod: Instervjustudien byggde på fyra djupgående intervjuer med sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Bakgrund: I takt med ökat välstånd, inkluderande försämrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av världens länder. Därför är det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II så att hon/han bättre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ?Regelbundenhet och kontinuitet?, ?Stöd och undervisning? och ?Självständighet? .

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvårdnadsarbete går mot att vårda människor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka ångest hos patienter och deras närstående.Bakgrund: Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar även stöd till närstående under och efter vårdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever ångest i livets slutskede, hos döende patienter, deras närstående och sig själva, med fokus på orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design där fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist på trygghet och tillit skapade ångest för patienter och deras närstående. Känslor av otillräcklighet gav ångest hos sjuksköterskorna.