Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor.

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mår bra, men ett större antal unga hbt-personer mår dåligt, än i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hälsofrämjande och identitetsstärkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshäng . Syftet med studien är att undersöka betydelsen av sådana fritidshäng för unga hbtq-personers identitetsberättelser med fokus på hur en säker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshängen framkommer att fritidshängets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen..

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Syftet med denna studie är att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptäckas samt vilka tillvägagångssätt man kan använda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjälp de behöver. För att kunna belysa frågorna kring detta ämne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjälp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn på flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger använder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver.

Unga möter unga is an activity that concentrates on sexuality, coexistence and relations. The project was founded by ?Ungdomsmottagningen centrum?. Ungdomsmottagingen centrum collaborates with the University of Gothenburg in implementation. When us students of socialwork programs have our practical vocational training place during term six we get the possibility to choose to participate on this activity aside of our other practical training.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att flickors lek består av familjelekar och lekar med vårdande tema.

Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

 Studien tar upp fenomenet självskadebeteende, unga flickor som utan självmordsavsikt avsiktligt skär, rispar eller bränner sig. Socialstyrelsens (2004, 2) kartläggning talar för att en ökning skett. Det är ett ämne som väcker starka känslor och många funderingar. Syftet är att genom en kvalitativ studie, intervjuer med olika professionella som kommer i kontakt med dessa flickor, undersöka hur deras syn på självskadebeteende påverkar bemötandet och arbetet med flickorna.Resultat: De professionellas ser inte självskadebeteende som ett problem i sig, utan som ett symptom på underliggande problem, som kan finnas både inom flickorna och i deras omgivning. Detta gör att de arbetar både med flickornas inneboende problem och med att förändra flickornas omgivning.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur läsintresse och läsvanor ser ut bland pojkar respektive flickor i gymnasiet. I min bakgrund har jag använt mig av forskningslitteratur som behandlar ämnet hur lärare använder sig av skönlitteratur i skolan och hur läsintresset ser ut bland pojkar och flickor. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativ metod, intervjuer och enkäter. I intervjuundersökningen ingick tre svensklärare som delade med sig av sina erfarenheter. I undersökningen framkom det att lärarna använde sig av ett varierat och kreativt arbetssätt, för att öka läsintresset bland både pojkar och flickor.