Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters åsikter gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt deras åsikter om samhällets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda på i vilken grad studenterna ansåg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En enkätundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista året på en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades främst utifrån könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjälp av tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i många avseenden hade liknande åsikter om våldets orsaker och samhällets stödinsatser.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om mänFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om mänFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket står i kontrast till den tidigare periodens resultat, där relationer utanför regionen var den medst förekommande äktenskapsvarianten. I övre Tornedalen är den geografiska rörliheten inte liga hämmad, här sker det lika många äktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bägge regionerna har däremot en gemensam faktor, och det är att äktenskapen inom den egna regionen var stadig både före och efter gränsdragningen..

Relationen mellan spelare och system-styrda spelkaraktärer är viktig för spelupplevelsen (Freeman, 2004), men ignoreras alltför ofta. Detta examensarbete undersöker om denna relation kan stärkas med hjälp av småprat och ?conversational storytelling?. För att komma fram till ett svar definieras begrepp som dialog, småprat och relationer i bakgrunden. Vad som definierar en djup karaktär tas också upp, eftersom djupa karaktärer krävs för att väcka emotionell respons hos spelare (Adams & Rollings, 2007).

Forskare har poängterat bristen av forskning inom området för avslutande av kundrelationer och att det behövs mer forskning inom detta. Därför blev syftet med denna uppsats att identifiera varför relationer avslutas och hur processen för avslutande av relationer kan beskrivas. Undersökningen baserades på två fallstudier, där båda företagen är tillverkande företag inom träindustrin, med vilka vi genomförde semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att vi valde att undersöka tillverkande företag var att pröva teorierna i en annan kontext, då merparten av den tidigare forskningen hade gjorts på tjänsteföretag. Slutsatserna vi kom kommit fram till i uppsats var att avslutandet av relationer kan ha många olika anledningar, men den vanligaste anledningen för våra fall var att företagen inte kunde leva upp till kundernas krav.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmässiga och organisatoriska förutsättningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt våld i en HBT-relation. Syftet är vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och föreställningar kring begreppen makt, normer och värderingar kopplat till det praktiska arbetet med våld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger på intervjuer med socialarbetare som arbetar med våld i nära relation. Maktperspektiv har använts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att både de egna och samhällets normer och värderingar har stor påverkan på bemötandet i det praktiska arbetet.

Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data.

Studiens syfte är att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse på behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte är också att undersöka några variablers inverkan på utfallet samt hur dokumentationen ser ut. Utifrån detta har vi formulerat följande frågeställningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit såväl kvalitativ som kvantitativ.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella män som utsätts för våld i nära relationer. För att besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning säger om problematiken. De teoretiska utgångspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts är att våld mot män i nära relationer är relativt ovanligt men förekommande och inte lätt att definiera. Slutsatser som vi har dragit är att problematiken präglas av samhällets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.