Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

The purpose of this essay has been to investigate how newly arrived asylum seekers experience their first month in Sweden. The focus has been on the introduction week that is given within the first month of their arrival, although the study aims to treat the reception that is given in general. This is important because the refugees are in a sensitive state, leaving their country for different reasons, and coming to a new place wich they know nothing or little about. The questions at issue has been the following; * What are the refugeesÂŽ views of the information and the treatment theyÂŽve been given during their first month in Sweden? * Which are the possible reasons for the refugees experiencing the reception the way they do? The methods IÂŽve used have been observation studies during the introduction week, plus interviews with participants of this introduction.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna pÄ Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlÀrningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. AnhÀngare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mÄl att kunna ge svar pÄ hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare pÄ olika utbildningar pÄ VKS samt lÀrare anstÀllda pÄ VKS.MÄlet med den genomförda undersökningen var att fÄ svar pÄ frÄgorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som Àr lÀmpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna Àr att de faktorer som bedöms lÀmpliga att individanpassa Àr kursinnehÄll, arbetssÀtt, innehÄllspresentation och utbildningsmaterial Förslag pÄ hur detta kan göras har ocksÄ givits..

Med utgÄngspunkt frÄn kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning Àr ett betydelsefullt omrÄde. Det Àr vÄr uppfattning att bristande förstÄelse inom detta omrÄde hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. VÄr undersökning handlar om storheten lÀngd och dess enheter. VÄr mÄlgrupp Àr elever i skolÄr 2 och 4. Vi har anvÀnt oss av enkÀtstudie med 8 frÄgor som behandlar förkunskaper, samt observation med lÀngdrelaterade aktiviteter med 10 elever.

Detta examensarbete behandlar undervisningsmetoden infÀrgning. InfÀrgning kan beskrivas som en metod att öka intresse, motivation och förstÄelse för kÀrnÀmnen pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. Rent konkret bestÄr metoden i att man anvÀnder kunskaper och annat som anknyter till elevernas karaktÀrsÀmnen som en del av sin kÀrnÀmnesundervisning. NödvÀndigheten av detta visar litteratur, skolverksutredning samt styrdokument pÄ. Syftet Àr att undersöka huruvida infÀrgning av Àmnet samhÀllskunskap i en klass pÄ ett yrkesförberedande program kan leda till ökat intresse, motivation och förstÄelse för Àmnet.

Syftet med studien var att undersöka vad personal pÄ HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka kÀnslor de stÀlls inför samt hur kÀnslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr resultaten bygger pÄ intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhÀllet. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen pÄverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever frÀmst glÀdje men det förekommer situationer dÀr Àven frustration, oro eller otillrÀcklighet kan uppstÄ.

François Boucher kritiserades redan under sin levnadstid för att vara alltför lÀttsam och oseriös i sin konst, en uppfattning som alltjÀmt lever kvar Àn idag. Men all konst kan ses som en produkt av sin tid. Undersökningens syfte Àr att visa pÄ hur samtidens syn pÄ genus och sexualitet i förhÄllande till rÄdande politiska klimat speglas i François Bouchers konst. Observation anvÀnds som datainsamlingsmetod och resultaten presenteras i form av Panofskys bildanalys pÄ pre-ikonografisk och ikonografisk nivÄ. Detta diskuteras sedan pÄ en ikonologisk nivÄ.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet Àr mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd frÄn lÀraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lÀrande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilket av omrÄdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes pÄ 16 olika förskoleavdelningar fördelat pÄ 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

The essay treats how a process of implementation was executed and the teachers? relation to two curricula, Lpo94 and Lgr11, with two different grading systems, which have functioned as models for one and the same year. The purpose is to investigate the ways in which a change in curricula and syllabus affects teachers in their teaching and assessment practice in the subject of Swedish at secondary school. The investigation had a phenomenological approach and was executed by means of in-depth interviews, questionnaires and one observation. The results are based on a methodological triangulation with qualitative and quantitative data where visible similarities and differences are brought out.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Hur lÀr man kÀnna en plats? I mitt examensarbete har jag undersökt hur man genom en konstnÀrlig process kan nÀrma sig en plats. Hur man kan studera sin egen nÀrmiljö för att upptÀcka nÄgot nytt i sin vardag. Hur man kan ta plats, ockupera och interagera med hus, inredning, mÀnniskor och material. Flera platser har legat under observation, dÀr HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk har varit en av dem.

Begreppet mÀstarlÀra förekommer sÀllan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet Äter aktualiserats. Danspedagogik Àr inte heller ett hett Àmne men sedan lpf94 infördes har det funnit som Àmne inom gymnasieskolan. Observation och imitation Àr begrepp som Äterkommer inom bÄde ÀmnesomrÄdena. Finns det fler kopplingar mellan mÀstarlÀra och dansundervisning? MÀstarlÀra Àr stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och vÀrdegrundsfrÄgor till eleverna i skolan. Skolans vÀrdegrund ochuppdrag i 1994 Ärs lÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns Àven gott om tidigare forskninginom omrÄdet, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som rÄder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och tvÄ intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tvÄ pedagoger som speciellt arbetat med etik och vÀrdegrundsfrÄgor genom att placera Àmnet livskunskap pÄ schemat.

The purpose of this essay was to examine what social functions the local pub provides to its regular frequenters, as well as the significance of the pub in the regulars? life. Essential questions were: For what purpose do the regular frequenters visit the pub? What are the routines of the pub visit? Can regular frequenters be viewed as a homogenous group, and if so, what are the prevailing norms in the group? How do the regulars perceive the staff, does the staff influence the regularsÂŽ choice of pub? How does the staff perceive the regular frequenters?Our method was a qualitative case study based on participant observation and eight interviews with regular frequenters on a particular pub in Malmoe, Sweden.The main conclusion of this essay was that the relationship between the regular and the pub was much deeper than we initially thought. In addition to drinking beer, they also visited the pub to avoid loneliness, find fellowship and socialize with people who have similar backgrounds and values.