Sök:

Sökresultat:

3825 Uppsatser om Självbestämande teorin - Sida 51 av 255

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER Utformning, implementering och uppföljning : En fallstudie av ett svenskt statligt Ă€gt bolag

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Ett annat öga : VÀnskapsrelationers betydelse för ungdomars sociala utveckling

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

FörÀndringsarbete: ledarens syn pÄ lyckade och misslyckade
förÀndringsarbeten

Syftet med studien var att beskriva förÀndringsarbetet utifrÄn ledarens synvinkel. Vi inriktade oss pÄ förÀndringsledarens roll, och hur förÀndringsledaren bör agera för att lyckas. Vi undersökte Àven vanliga fel som görs vid ett förÀndringsarbete. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med tre företagschefer. Undersökningen visade att det Àr svÄrt och sÀga hur en framgÄngsrik förÀndringsledare bör vara.

Klustring och presentation i transportsektorn

I dagens samhÀlle finns mÄnga företag som hanterar stora mÀngder information varje dag. Dessa företag har svÄrt att manuellt överblicka all information. Den stora mÀngden data krÀver automatiserade processer för att utvinna intressanta mönster som mÀnniskor sedan kan tolka och anvÀnda som underlag för vidare analys. En sÄdan process Àr klusteranalys vars syfte Àr att dela upp datamÀngden i olika segment för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur olika faktorer pÄverkar. Det stÀlls höga krav pÄ att presentationen kan förmedla informationen pÄ ett effektivt och enkelt sÀtt ifall de ska kunna anvÀndas av mÀnniskor som, inte sjÀlva kommer i kontakt med arbetet med utan, bara anvÀnder resultaten som ett underlag i sin yrkesroll.

Vision Handelshamnen

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

Implementering av dubbla CANbus i CANopen

Hydroware Elevation Technology AB Àr ett företag som utvecklar styrsystem till hydrauliska hissar. HÄrdvaran i detta system börjar bli gammal och gÄr troligen ur produktion inom en snar framtid. EU har dessutom upprÀttat nya sÀkerhetsföreskrifter för installation av hissar dÀr styrsystemet omnÀmns. I en grupp av hissar skall hisskorgarna isoleras frÄn eventuella fel i övriga hissar. Med detta i Ätanke har man inlett en förstudie dÀr man tittar pÄ ny hÄrdvara.

Bilden - ett verktyg i elevers lÀrande

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Avhopparnas problematik : En studie om avhopp, sekter, hjÀlp och symbolisk interaktionism

SAMMANFATTNINGAvhoppare Àr oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vÀnner eftersom vÀnnerna i den före detta sekten inte lÀngre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mÀngd frÄgor sÄsom ?Vart ska jag ta vÀgen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mÄr sÀmst Àr de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har nÄgra referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lÀr sig nya saker varje dag om hur samhÀllet fungerar, saker som vi andra tar för givet.

Tala Àr silver, tiga Àr guld : En studie om barnperspektivet inom socialtjÀnsten i de kommuner dÀr BBIC anvÀnds

Syftet med studien Àr att undersöka hur barnperspektivet anvÀnds i det dagliga arbetet. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka hur barnens inflytande ser ut över de beslut som fattas kring deras livssituation. Studien genomfördes genom intervjuer med socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten. Teorin som anvÀndes Àr systemteori, Àven barnperspektivet och ett teoretiskt perspektiv pÄ dominansförhÄllanden i samtal med barn tillÀmpas. Med hjÀlp av ovan nÀmnda teorier och teoretiska perspektiv analyseras och förklaras hur socialsekreterarna anvÀnder barnperspektivet.

Utanför det fyrkantiga klassrummet : Historiska studiebesöks vÀrden och betydelse, som de ses av lÀrare och personal vid historiska besöksmÄl i Kalmar

Denna uppsats undersöker vad lÀrare och pedagogisk personal pÄ historiska institutioner tÀnker om elevers studiebesök pÄ platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan frÀmja elevernas historiemedvetande utifrÄn teorin om historiemedvetandets fem processer. UtifrÄn intervjuer med lÀrare pÄ högstadieskolor sÄvÀl som pedagogisk personal pÄ historiska besöksmÄl har vi funnit att det finns tydliga vÀrden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsÀttning kan frÀmjas av att de fÄr göra dylika besök..

Visualisera elförbrukning med gamification

Problemet studien stÀlldes inför var att försöka lösa hur man med hjÀlp av gamification kan skapa ett anvÀndbart mobilt grÀnssnitt som visualiserar elförbrukning. Fallstudien har resulterat i ett förslag pÄ hur man kan visualisera elförbrukning i mobila grÀnssnitt och med inslag av gamification. Resultatet har arbetats fram med hjÀlp av metodiken anvÀndarcentrerad design dÀr anvÀndningstester och iterationer har utförts för att erhÄlla vÀrdefull information frÄn anvÀndare om hur de vill att en sÄdan hÀr applikation ska se ut och fungera. Resultatet har sedan presenterats och analyserats utifrÄn den modell som togs fram frÄn teorin. Resultatet Àr en interaktiv prototyp som vÀvt in teoridelarna anvÀndbarhet, mobila grÀnssnitt och gamification för att visualisera elförbrukning pÄ ett anvÀndbart sÀtt..

Förtroende för E-handeln : Förtroendeskapande

Syftet med studien Àr att undersöka hur företag arbetar med att skapa och bevara kundförtroende över internet. För att besvara syftet undersöker vi hur företag som bedriver e-handel arbetar med att skapa och bevara kundförtroende. Undersökningen utgÄr ifrÄn relevant litteratur och framförallt tvÄ modeller som tillsammans bildar en teoretisk referensram. Denna referensram anvÀnds som modell och grund för en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen grundar sig i sex djupgÄende intervjuer baserade pÄ personliga möten och telefonintervjuer.

Islam i religionsboken : hur har islam och muslimer skildrats i lÀroböcker i religionskunskap pÄ gymnasiet?

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har portrÀtterats i lÀroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan Ären 1994-2010. Vidare Àr syftet att se hur lÀromedlen stÀmmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förÀndrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som lÀromedlen skapar för lÀraren. Metoden som jag anvÀnder mig utav Àr sakorienterad hermeneutik och urvalet Àr gjort för att fÄ en sÄ stor spridning som möjligt mellan olika författare under de Ärtal som undersökningen Àr avgrÀnsad till. Den teoretiska grunden bestÄr av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men Àven av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen.

Byggrummet och DockvrÄn : en studie ur ett genusperspektiv av barns lek pÄ förskola och i förskoleklass

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Ett kontraktualistiskt försvar av djurens rÀttigheter

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->