Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats dÀr syftet med min uppsats Àr att undersöka och beskriva hur mÀn som drabbats av en traumatisk ryggmÀrgsskada upplever sina funktionstillstÄnd över tid efter skadan, avseende funktion och förmÄga. Detta i anslutning till hur mÀnnen upplever att deras funktionstillstÄnd pÄverkat deras subjektiva upplevelse av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva. Men ocksÄ mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvÀrld. Uppsatsen som utgÄr frÄn individnivÄ fokuserar pÄ mÀnnens subjektiva upplevelser över tid, frÄn tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien bestÄr av tre preciserade frÄgestÀllningar: - Hur upplever mÀnnen sitt funktionstillstÄnd avseende funktion och förmÄga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring och upplevelsen av egenmakt förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrÄn tvÄ perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i vÀrlden. MÀn och kvinnor har i regel inte sammasymtom, kvinnor fÄr oftast ont i höger skuldra, kÀnner illamÄende samt Ätstramning vid kÀkarna. Eftersom hjÀrtat Àr starkt förknippat med livet upplever mÄnga kvinnor olika kÀnslomÀssiga upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagslivet efter hjÀrtinfarkt. Metod: En allmÀn litteraturstudie som grundades pÄ kvalitativa vetenskapliga artiklar gjordes.

IntegritetsfrĂ„gor i arbetslivet har uppmĂ€rksammats vĂ€sentligt under den senaste tiden. En kontrollĂ„tgĂ€rd som har debatterats sĂ€rskilt Ă€r medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare pĂ„kallar för kontroll av arbetstagare. I nulĂ€ge finns det ingen specifik lag som reglerar nĂ€r och under vilka omstĂ€ndigheter arbetsgivare Ă€r berĂ€ttigade att pĂ„kalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som Ă€ven innehĂ„ller förslag pĂ„ bestĂ€mmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar nĂ€r och under vilka omstĂ€ndigheter arbetsgivare Ă€r berĂ€ttigade att begĂ€ra drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. FrĂ„gestĂ€llnigen analyseras huvudsakligen utifrĂ„n huruvida rĂ€ttssĂ€kerhetsskĂ€l kan motivera lagstiftning.

Denna essÀ tar sin utgÄngspunkt i tvÄ sjÀlvupplevda hÀndelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. HÀndelserna skapar starka motsatta kÀnslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland Àr okej att röra pÄ sig och ibland inte. Syftet med denna essÀ Àr att studera rörelse pÄ förskolan utifrÄn olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse pÄ förskolan innebÀr. Genom att undersöka flera olika perspektiv pÄ rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillrÀckligt med kunskap för att skapa bra förutsÀttningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och dÀrför har jag Àven valt att undersöka vad tidigare forskning sÀger om pojkars och flickors rörelse. FrÄgorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig frÄn dilemmat och skapa förstÄelse genom nya perspektiv.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ?personregi? - alltsÄ med feedbacken som hjÀlper till att ett barn hittar ett uttryckssÀtt som Àr trovÀrdigt, ett sÀtt att spela som Àr livligt. Hur gör man och varför? Vad Àr det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet Àr att förstÄ och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion dÀr barnen blir hjÀlpt till och vÀrdesatt i deras spontana tillvaro.Arbetets metodik Àr inspirerad av ?grundad teori? och nÀrmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som Àr verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: VÄr Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater TÀby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. UtifrÄn det material föreslÄs en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om sjukhuskuratorerna anvÀnder sig av förhandlingsstrategier i förhÄllande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om sÄ var fallet, ville vi Àven ta reda pÄ vilka strategier det Àr. Dessutom ville vi Àven ta reda pÄ i vilka situationer kuratorerna kÀnde att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrÄng pÄ deras ansvarsomrÄde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvÄrden.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsomrÄde ofta gÄr in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gÄ in pÄ kuratorns arbetsomrÄde och ta över.

Examensarbetet undersöker kroppens lÀrande, hur det kan gÄ till nÀr man lÀr in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. FrÄgestÀllningen lyfter vilka förmÄgor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan lÀras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lÀrandet utifrÄn aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och tvÄ skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfÀllen med mÀnniskor bÄde i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt frÄn skolbarn till pensionÀrer och de har fÄtt lÀra sig grunderna i drejningsteknik.

Barn under 15 Är kan enligt svensk rÀtt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. PÄ samma sÀtt anses barn under 18 Är inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersÀttning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krÀvs emellertid att gÀrningspersonen hade uppsÄt till eller var oaktsam i förhÄllande till barnets Älder. Enligt 6 kap. 13 § brottsbalken ska Àven den som inte insÄg men som hade skÀlig anledning att anta att den andra personen inte uppnÄtt den aktuella Äldern, dömas till ansvar.

Bakgrund Vi lever lÀngre, men utsÀtts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa och sjukdom, vilket bland annat beror pÄ att depressioner Àr Äldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nÀtverk. Bland Àldre över 70 Är har 30 % en lÀttare eller svÄrare psykisk sjukdom och/eller ohÀlsa. Detta Àr en stor utmaning för framtidens vÄrd och Àldreomsorg. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet Àr att visa exempel pÄ hur man över verksamhets- och professionsgrÀnser kan arbeta och bemöta Àldre som lider av psykisk ohÀlsa och sjukdom. Jag vill Àven ta reda pÄ vilken roll socialarbetaren kan ha i ett Àldrepsykiatriskt team.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

SÄvÀl i staters och myndigheters hantering av flyktingfrÄgor som i den forskning som behandlar flyktingar, asyl och EU:s grÀns- och flyktingpolitik talar man mest om flyktingar utifrÄn en manlig norm. Men vad hÀnder nÀr kvinnor försöker fly till EU? Har EU:s grÀns- och flyktingpolitik nÄgra könsspecifika konsekvenser för kvinnor? De diskursiva och strukturella ramarna utforskas kritiskt med avstamp i den kunskap och erfarenhet som genereras hos den svenska flyktingrörelsens aktörer.Analysen bygger pÄ intervjuer med sju personer frÄn den svenska flyktingrörelsen. Med deras kunskap och analyser som utgÄngspunkt utforskar jag relevansen av kön i flyktsituationen och asylprocessen. De teoretiska utgÄngspunkterna bygger pÄ ett ramverk av centrala statsvetenskapliga begrepp, sÄ som medborgarskap, nationell identitet och politik, som jag utvecklar med tonvikt pÄ feministisk teori och intersektionalitet.Jag konstaterar att kvinnors möjligheter att fly till EU och deras sÀkerhet och förutsÀttningar under flykten pÄverkas könsspecifikt av de lagar och regleringar som tillsammans utgör Fort Europa.

Det uppdrivna tempot under bÄde arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohÀlsa. LÄngdragen överbelastning kan leda till ett tillstÄnd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hÀlsotrÀdgÄrd.

Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process pÄverkar vÄra kroppar samt virtualitetens förvÀntade riktning, frÄn fysisk till virtuell, och förvÀntad laddning av manlighet. Cosplay Àr en subkultur dÀr utövaren Äterskapar animerade och mÄnga gÄnger virtuella kroppar. Uppsatsen ser dÀrför till hur cosplay kan förstÄs som en virtuell-fysisk praktik vilken gÄr frÄn det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet bestÄr i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgrÀnsar sig sitt en svensk cosplay- och konventskultur.

SSAB-koncernens övergripande arbetsmiljömÄl Àr att ingen anstÀlld, besökare eller entreprenör, ska utsÀttas för olycksfall, skada eller arbetssjukdom. Man arbetar systematiskt med arbetsmiljö- och sÀkerhetsfrÄgor genom att undersöka och följa upp verksamheten. Syftet med examensarbetet var att ta fram en allvarlighetsgradering för tillbud och olycksfall för att underlÀtta prioriteringen av de viktigaste ÄtgÀrderna samt att ge en nyanserad bild av statistiken. Hur stor andel av de intrÀffade hÀndelserna Àr egentligen allvarliga respektive mindre allvarliga? Nuvarande mÄltavla mÀter endast frekvens (antal olycksfall per miljoner arbetade timmar) och gör inte skillnad pÄ exempelvis mindre olyckor och allvarliga klÀmskador.

Bakgrund: Cancer Àr en allvarlig och ibland livshotande sjukdom som kan innebÀra ett stort lidande för den drabbade. Lidandet kan vara sÄvÀl fysiskt, psykiskt, socialt som andligt/existentiellt. Vanliga fysiska och psykiska symptom vid cancersjukdom kan vara smÀrta, illamÄende, Ängest, nedstÀmdhet/depression, samt sömnsvÄrigheter. Massage och beröring tillhör de alternativa och komplementÀra behandlingsmetoder som anvÀndes inom omvÄrdnad för att trösta, lugna och ge lindring Ät patienter med svÄra sjukdomstillstÄnd. Massage- och beröringstekniker anvÀndes inom flera olika omrÄden t.ex.