HÀlsa Àr ett begrepp som vi stÀndigt möts av i vÄr vardag. HÀlsa handlar om att mÄ bra fysiskt och psykiskt och Àr dÀrför nÄgonting som berör oss alla. Dock Àr begreppet hÀlsa vÀldigt brett. I statistiska undersökningar mÀter man ofta hÀlsa utifrÄn rent konkreta variabler som livslÀngd, vikt i förhÄllande till lÀngd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istÀllet fokus kommit att hamna pÄ kroppen, dess utseende och former.

Min undersökning behandlar representationer av mÀnniskokroppen i konsten. FrÄgestÀllningarna Àr: hur har konsten anvÀnt modellteckning för att skapa bilden av mÀnniskan och vilken funktion har den i konsten representerade mÀnniskokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig pÄ den vetenskapliga och akademiska synen av mÀnniskan, utifrÄn vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgÄr frÄn en mÀnniskosyn dÀr mÀnniskans kropp primÀrt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad mÀnniska eller person, vilket kom att anvÀndas av konsten och odlas genom modellteckning. Det Àr under renÀssansen som det vetenskapliga tÀnkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förÀndringen som smÀrtan innebÀr pÄverkar identiteten, kontakten med vÀrlden och med andra mÀnniskor. Att hantera smÀrtan och livssituationen Àr en utmaning som olika mÀnniskor hanterar pÄ olika sÀtt. Bristen pÄ objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med lÄngvarig smÀrta förekommer sÄvÀl i privata relationer som i vÄrdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.

Denna studie har Àgnats Ät att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgÄngspunkt har varit tre frÄgestÀllningar.Den första frÄgestÀllningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar pÄ denna frÄgestÀllning visar studien att skammen har mÄnga markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen Àr en mycket obehaligt upplevelser och att mÀnniskor pÄ en mÀngd sÀtt försöker skydda sig frÄn skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten upptrÀda i en högst förklÀdd form och vara svÄr att identifiera som just skam. Studien visar Àven att skam som en social emotion pÄverkar den relationella förmÄgan pÄ ett högst negativt sÀtt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthÄllas under lÀngre tid Àn ett Är hos motionÀrer som tidigare genomgÄtt beteendeförÀndring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. FrÄgestÀllningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förÀndrats?? Vilka strategier för vidmakthÄllande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthÄllande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krÀvs för att vidmakthÄlla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrÄn studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lÀmpade. Fem motionÀrer, vilka samtliga vidmakthÄllit regelbunden fysisk aktivitet lÀngre Àn ett Är, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta forskningsarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur elever och lÀrare resonerar kring respekt och samarbete.ForskningsfrÄgor:Hur resonerar idrottslÀrare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen anvÀndes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktÀr dÄ en intervjuguide anvÀndes vid samtliga samtal. DÄ erhölls svar frÄn 6 st informanter, tvÄ lÀrare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lÀrare för- eller elever i grundskolans yngre Äldrar.ResultatResultatet visade att lÀrarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna pÄ eleverna, att man visar varandra lika vÀrde. En av lÀrarna uppfattade respekt sammanlÀnkat med beundran som nÄgot positivt och respekt sammanlÀnkat till rÀdsla som nÄgot negativt. Den andre lÀraren menade att respekt inte Àr nÄgon obehaglig kÀnsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Bakgrund: NÀr sjukdom inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebÀr att lindra och vÄrden handlar om att frÀmja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping Àr ett centralt begrepp som innebÀr strategier för att handskas med svÄra situationer och hoppet Àr en viktig sÄdan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestÄ av allt frÄn att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande Àr ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och Àr inte enbart kopplat till sjukdom.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefÀr 2800 kvinnor i Sverige varje Är och Àr dÀrmed bland kvinnor den nÀst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat omrÄde vilket innebÀr att den ofta omges av starka kÀnslor och upplevs som svÄr att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrÄn granskning av Ätta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehÄllsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förÀndrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstÄende kroppsliga förÀndringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om sÄvÀl konkreta fysiska symtom, men Àven om hur de hÀr förÀndringarna pÄverkar kvinnorna, kÀnslomÀssigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig sjÀlv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd frÄn nÀrstÄende och sjukvÄrd.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds historikern Hirdmans genussystem, vilket bygger pÄ resonemanget att samhÀllets struktur kring kön och genus organiseras utifrÄn en dikotomi mellan könen och en hierarki dÀr mannen/det manliga Àr överordnat kvinna/det kvinnliga. DÀrtill anvÀnds ett kompletterande synsÀtt dÀr ocksÄ en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har anvÀnts Àr observation med hjÀlp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrÄn etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts pÄ en 3-5-Ärsavdelning och omfattar tio observationstillfÀllen som tidsmÀssigt varierar mellan femton och femtio minuter.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förÀndringen som smÀrtan innebÀr pÄverkar identiteten, kontakten med vÀrlden och med andra mÀnniskor. Att hantera smÀrtan och livssituationen Àr en utmaning som olika mÀnniskor hanterar pÄ olika sÀtt. Bristen pÄ objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med lÄngvarig smÀrta förekommer sÄvÀl i privata relationer som i vÄrdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur patienter med lÄngvarig smÀrta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslÀrare och simtrÀnare arbetar med mental trÀning. De mer preciserade frÄgestÀllningarna var: Hur viktig anser simtrÀnare och idrottslÀrare att elevers respektive simmares mentala kapacitet Àr? Hur genomför simtrÀnare och idrottslÀrare mental trÀning? Hur arbetar simtrÀnare och idrottslÀrare med feedback och motivation? Hur utvÀrderar simtrÀnare och idrottslÀrare sin mentala trÀning?MetodFör att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslÀrare och tvÄ stycken simtrÀnare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrÄn i förvÀg bestÀmda kriterier.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta forskningsarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur elever och lÀrare resonerar kring respekt och samarbete.ForskningsfrÄgor:Hur resonerar idrottslÀrare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen anvÀndes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktÀr dÄ en intervjuguide anvÀndes vid samtliga samtal. DÄ erhölls svar frÄn 6 st informanter, tvÄ lÀrare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lÀrare för- eller elever i grundskolans yngre Äldrar.ResultatResultatet visade att lÀrarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna pÄ eleverna, att man visar varandra lika vÀrde. En av lÀrarna uppfattade respekt sammanlÀnkat med beundran som nÄgot positivt och respekt sammanlÀnkat till rÀdsla som nÄgot negativt. Den andre lÀraren menade att respekt inte Àr nÄgon obehaglig kÀnsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Syfte och frÄgestÀllningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hÀlsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jÀmföra musik- med idrottsstuderandes hÀlsa. Fokus var att undersöka och jÀmföra hÀlsan med avseende pÄ upplevd hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hÀlsa stÀlldes följande frÄgestÀllningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hÀlsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnÄ studiens jÀmförande syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar:? Föreligger det nÄgon eller nÄgra skillnader mellan grupperna gÀllande upplevd hÀlsa?? Föreligger det nÄgon eller nÄgra skillnader mellan grupperna gÀllande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnÄ syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgrÀnsad till att innefatta studenter frÄn Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefÀr 2800 kvinnor i Sverige varje Är och Àr dÀrmed bland kvinnor den nÀst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat omrÄde vilket innebÀr att den ofta omges av starka kÀnslor och upplevs som svÄr att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrÄn granskning av Ätta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehÄllsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förÀndrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstÄende kroppsliga förÀndringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om sÄvÀl konkreta fysiska symtom, men Àven om hur de hÀr förÀndringarna pÄverkar kvinnorna, kÀnslomÀssigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig sjÀlv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd frÄn nÀrstÄende och sjukvÄrd.

Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats dÀr syftet med min uppsats Àr att undersöka och beskriva hur mÀn som drabbats av en traumatisk ryggmÀrgsskada upplever sina funktionstillstÄnd över tid efter skadan, avseende funktion och förmÄga. Detta i anslutning till hur mÀnnen upplever att deras funktionstillstÄnd pÄverkat deras subjektiva upplevelse av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva. Men ocksÄ mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvÀrld. Uppsatsen som utgÄr frÄn individnivÄ fokuserar pÄ mÀnnens subjektiva upplevelser över tid, frÄn tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien bestÄr av tre preciserade frÄgestÀllningar: - Hur upplever mÀnnen sitt funktionstillstÄnd avseende funktion och förmÄga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring och upplevelsen av egenmakt förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrÄn tvÄ perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.