Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, dagligen drabbas hundratals personer och får sin livsvärld förändrad. På ett ögonblick blir personer livshotande sjuka och påminns om sin egen dödlighet, de får sedan lära sig att leva med sitt nya liv och anpassa sig efter de begränsningar hjärtinfarkten fört med sig. Syftet var att beskriva upplevelser efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. 19 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att uppleva sig själv och livet förändrat: Att relationer till omgivningen förändras: Att överväldigas av känslor som påverkar vardagen: Att uppleva framtidstro genom copingstrategier.

Bakgrund: En njurtransplantation är nödvändig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det är den vanligaste formen av transplantation i världen. En njur-transplantation förbättrar livskvaliteten avsevärt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan påverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet.Min frågeställning är: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka?Min tes är att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist.För att uppnå detta syfte vill jagge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan.beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling.Utifrån frågeställningen om förändring av rådande förhållanden i sin tid har jag valtatt återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid..

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Smärta är ett komplicerat fenomen, sammansatt av både fysiologiska och psykologiska mekanismer med sina rötter i både kroppsliga och själsliga sår. Vid vård av cancersjuka barn kan därför smärtproblematiken bli mycket påtaglig och smärtan svår att lindra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelse av smärta vid cancersjukdom. Sökningen begränsades till forskning som publicerats mellan åren 1971 och 2001 och till att gälla barn mellan 0-18 år med cancerdiagnos. Av 60 vetenskapliga artiklar svarade 15 mot syftet och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas.

Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva och analysera den meningsskapande processen i ett behandlingsförlopp där symboldrama använts i kombination med kroppsmedvetande träning (KMT) och medicinsk qi gong i den sjukgymnastiska behandlingen med en patient som utvecklat posttraumatiskt stress syndrom.Metod; Utifrån syftet valdes en enkel fallstudie med narrativ ansats. Den fenomenologiska utgångspunkten är individens egna subjektiva perspektiv som innebär att med en medveten ansträngning lyssna till de levda erfarenheterna och försöka förstå vad upplevelserna berättar om. I studien ingår en kvinnlig vuxen patient som har deltagit i behanlding hos sjukgymnast och tillika författare till den här studien.Resultat; I det sjukgymanstiska behandlingsarbetet framkom det, via kroppsrörelser och kroppsminnet, minnesbilder från den traumatiska hotsituation som patienten varit med om men som inte varit möjliga att ta fram på en medveten nivå. När de kroppsliga symtomen kunde sättas in i ett meningssammanhang och kropp, tanakr, känslor och mening kunde integreras, kom en meningsskapande process igång vilket bidrog till en förändrad symtombild.Konklusion; I denna studie har fokus varit på den levda kroppen utifrån ett fenomenologiskt perspektiv där det var själva upplevelsen av kroppen som var central i meningsskapandet. Kroppsmedvetanadeträning i kombination med symboldrama kan bidra till en fruktbar meningsskapande process vid behandling av PTSD.

Melanom är en av de mest immunogena (immunstimulerande) tumörformerna och immunterapi har därför varit en behandlingsform som studerats för att undkomma de svåra biverkningar som erhålls vid de konventionella behandlingsmetoderna, som cytostatika och strålning. Det finns många olika strategier för att inverka på och aktivera immunförsvaret och flera immunterapier finns redan godkända och används idag för behandling av melanom. Flera av dessa terapier verkar dock genom att generellt stimulera immunförsvaret vilket resulterat i betydande biverkningar samt haft förhållandevis liten effekt mot tumörerna. Endast en liten andel (som högst 6%) har uppvisat en så kallad fullständig respons, det vill säga blivit helt fria från tumörer vid dessa behandlingar. Adoptiv immunterapi går ut på att man ?tränar? och aktiverar patientens egna T-celler in vitro att känna igen och angripa tumörceller och återinjicerar dem sedan, vilket resulterat i en mer riktad behandling med flera gånger högre effektivitet mot tumörerna jämfört med andra immunterapier och man har nått upp till en fullständig respons på 22 %. Det är en komplex metod med flera olika steg där utvecklingsmöjligheter finns.

Introduktion: 30 procent av alla personer över 65 har någon gång råkat ut för en fallolycka. Ungefär hälften av alla äldre som bor hemma är rädda för att falla. 38 procent uppger att de undviker vissa aktiviteter pga. fallrädsla. Tidigare studier har visat på att fallrädsla kan leda till en ökad risk för fall.

Människan är skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhälle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet påverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa påverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhållits med utbildningen. Förfrågan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Människor som drabbas av en livshotande somatisk sjukdom kan i sitt lidande ibland känna sig nedstämda med existentiella tankar och funderingar kring liv och död. Existentiella frågor kan beskrivas som själsliga frågor om meningen med livet. Sjuksköterskan på somatiska vårdavdelningar kan ibland känna sig osäker då patienter uttrycker existentiella tankar och känslor och risken är då att sjuksköterskan förbiser patienters behov.Syftet är att utifrån begreppet lidande belysa patienters upplevelser av existentiella tankar och känslor vid livshotande somatisk sjukdom. Metoden som användes var en litteraturbaserad studie där kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Evans (2002) granskningsprocess samt Fribergs (2006) analysmodell.Resultatet har delats upp i fyra huvudteman; tankar kring livets mening, tankar kring livet och döden, känsla av stöd som bidrar till lindring i lidandet och känsla av brist på stöd som bidrar till vårdlidande.Resultatet i detta examensarbete kan bidra till att sjuksköterskor dels fördjupar sin kunskap i att lindra lidande och dels får en bättre insikt i hur viktigt det är att uppmärksamma patientens existentiella behov. Sjuksköterskan bör ta sig tid och sätta sig ner hos patienten, så patienten får en chans att få uttrycka sina existentiella tankar och känslor.

Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma.

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom.