Syftet med studien var att undersöka lÀrarens pedagogiska perspektiv pÄ lÀxans funktion i undervisningen. VÄrt resultat visar att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men Àven att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att lÀxan Àr ett komplext fenomen som inte gÄr att ses ur enbart ett perspektiv..

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Inledningsvis lÀggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsÀtt pÄ fenomenet nÀtmobbning. Avsikten med studien Àr att fÄ en förstÄelse för ungdomarnas erfarenheter av nÀtmobbning och framlÀgga empiri som kan anvÀndas vid upprÀttandet av handlingsplaner. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds Àr symbolisk interaktionism, avhÀmmningseffekten, sociokulturellt perspektiv dÀr situerat lÀrande, utveckling zon och praktikgemenskap ingÄr. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier anvÀnds dÀr 15 ungdomar intervjuas pÄ tvÄ fritidsgÄrdar. Resultatet visar att nÀtmobbning sker i en offentlig arena dÀr individer skriver krÀnkande uttalanden till varandra eller lÀgger upp krÀnkande bilder.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare pĂ„ Elprogrammet förhĂ„ller sig till begreppet hĂ„llbar utveckling och pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen Ă€r utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsomrĂ„den: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsomrĂ„den överlappar varandra mer eller mindre och kan dĂ€rför inte ses som tre frĂ„n varandra skilda omrĂ„den. Kunskap: lĂ€rarna ansĂ„g att med hjĂ€lp av kunskap kunde hĂ„llbar utveckling erövras men Ă€ven att kunskap var hĂ„llbar utveckling i sig.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Syftet med denna didaktiska uppsats Ă€r att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt inom undervisningsomrĂ„det skönlitterĂ€r lĂ€sning.Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill sĂ€ga datainsamling utifrĂ„n flera perspektiv med olika metoder för att fĂ„ fram en djupare och en fullstĂ€ndig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lĂ€rarintervju och elevintervjuer.Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgĂ„ngsrik andrasprĂ„ksundervisning med sprĂ„kutveckling utifrĂ„n form, innehĂ„ll och anvĂ€ndning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion.Studien har utförts inom kommunal undervisning i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k pĂ„ grundlĂ€ggande nivĂ„ för vuxna. LĂ€raren som har lĂ„ng erfarenhet av anvĂ€ndning av skönlitteratur i undervisningen Ă€r fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter Ă€r 17 elever som svarade pĂ„ en enkĂ€t för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lĂ€rarens undervisning.Undersökningens resultat visar ett situerat exempel pĂ„ en sprĂ„kutvecklande undervisning pĂ„ kognitivt utmanande nivĂ„ och med stora förvĂ€ntningar pĂ„ eleverna. LĂ€raren, som anvĂ€nder autentiskt material som lĂ€romedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lĂ€rande genom interaktion med lĂ€raren och klasskamraterna. .

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad Àr kunskap egentligen? NÄgra grundskoleelevers tankar om kunskap och lÀrande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupilsŽ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarexamen 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anstÀllda i tvÄ olika konsultföretag fÄ en inblick i hur deras syn pÄ tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap sÄg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och Äsikter angÄende dessa Àmnen, frÀmst utifrÄn fyra infallsvinklar. Dessa Àr: hur informanterna ser pÄ kunskap och tyst kunskap, informanternas syn pÄ kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svÄrigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. VÄrt resultat visar att de intervjuade vid företagen Àr vÀl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation..