Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lÀrarperspektiv. De perspektiv som behandlas Àr lÀrares syn pÄ arbetssÀtt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lÀrare i Àmnet svenska i Ärskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns bÄde möjligheter och hinder med inkludering i Àmnet svenska. LÀrarna ansÄg att inkludering bland annat beror pÄ klassernas storlek, ÀmnesinnehÄll och undervisningsmetoder.

Sammanfattning Syftet med undersökningen Àr att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr hur elever som gÄr en yrkesutbildning ser pÄ sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsÀtt pÄ sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtstudie som analyseras kvantitativt med hjÀlp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som gÄr praktiska yrkesinriktade program pÄ tvÄ gymnasieskolor i Halland.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares materiella och strukturella resurser samt hur de anvÀnder sig av dessa i sin lÀs- och skrivundervisning i Äk f-3. Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Vi har studerat Àmnet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgÄngen behandlar lÀs- och skrivlÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrefter presenteras en avgrÀnsad del av forskning kring barns lÀs- och skrivlÀrande för tidigare Är.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i Äk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans vÀrld i mÄnga Är.

Uppsatsens titel: Attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: Redovisning/FEK 591 Författare: Malin Fredin och Marie Nordström Handledare: Mikael Hellström Nilsson och Ulf Ramberg Kommun: Ängelholms kommun Fem nyckelord: kommunal, revision, attityd, kunskap, förtroendevald revisor Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att klarlĂ€gga attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen utifrĂ„n de granskades, fullmĂ€ktigeledamöternas och medias perspektiv Metod: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie av Ängelholms kommun genom att göra halvstrukturerade intervjuer med fullmĂ€ktigeledamöter, ordförande i nĂ€mnder och representanter frĂ„n lokala media. Vid analysarbetet utgick ifrĂ„n teorier som agentteori, accountability och responsibility samt intressentmodellen. Teoretiska perspektiv: VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter grundar sig pĂ„ agentteori, intressentmodellen, accountability och responsibility. Empiri: Vi redogör för de frĂ„gestĂ€llningar som besvarats vid vĂ„ra intervjuer. Slutsatser: Kunskaperna om den kommunala revisionen Ă€r goda för alla de grupper som vi undersökt Ă€ven om de varierar i viss mĂ„n.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva begreppet delaktighet i relation till omvÄrdnad och lyfta fram vad sjuksköterskan i sitt arbete kan bidra med för att stÀrka patientens delaktighet och vilka behov patienter har för att kÀnna delaktighet. I litteraturstudien analyserades tolv vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ ansats och detta resulterade i tre kategorier som beskriver sjuksköterskors perspektiv samt tre kategorier ur som beskriver patientens perspektiv. Det framkom i resultatet att sjuksköterskan ska kunna ge relevant information, skapa förtroende och visa respekt för att patienten ska kÀnna sig delaktig. Patienterna behov resulterade i att de behöver kunskap och information om situationen de befinner sig i, att ses som en hel mÀnniska och fÄ besluta om sin situation samt att ibland kunna fÄ överlÄta sin delaktighet. Resultatet visade ocksÄ att en ökad delaktighet hos patienter kan leda till ett snabbare tillfrisknande och ökat vÀlbefinnande dÄ de har möjlighet att pÄverka och delta i de beslut som fattas angÄende vÄrd och behandling..

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever pÄ Hotell och restaurangprogrammet har tillÀgnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit anvÀndbar kunskap. För att uppnÄ syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har intervjuat sju personer ur ovannÀmnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillÀgnat sig anvÀndbar kunskap, bland annat i förmÄga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var dÀremot endast ett fÄtal av dem som uppgav att de lÀrt sig att tÀnka kritiskt och granska fakta.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motiv som ICA respektive Netto hade för att ingÄ i den strategiska alliansen. Vidare ville vi analysera vilka effekter som samarbetet kommer att resultera i, pÄ kort respektive lÄng sikt. Vi har valt att framförallt se problemet utifrÄn ICA:s perspektiv. Syftet har uppfyllts med hjÀlp av en empirisk studie av den ovan nÀmnda alliansen. Den empiriska studien utgÄr ifrÄn strategitÀnkandet som övergripande Àmne och har sedan begrÀnsats till följande omrÄden: horisontella och vertikala samarbeten, kunskapsförvÀrv, företagskultur och varumÀrkesaspekter.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vetenskapliga undersökningar pÄvisar att otillrÀckliga kunskaper och otillrÀcklig information om HPV och dess samband med livmoderhalscancer resulterar i att kvinnor inte tar del av de ÄtgÀrdsprogram som erbjuds dÀrmed löper ökad risk för att drabbas av livmoderhalscancer.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus och upplevelse vid en gynekologisk cellprovskontroll.Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, grundad pÄ sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel. Dessa utvalda vetenskapliga artiklars resultatdel analyserades utifrÄn ett manifest perspektiv.Resultat: Studiens resultat författades utifrÄn fyra teman: trygghet, kunskap, tillgÀnglighet och bemötande. Vidare visar litteraturstudien att det finns ett behov hos kvinnor att fÄ information om Humant Papillomvirus och sambandet med livmoderhalscancer vid upprepade tillfÀllen och via olika kanaler för att kunna ta ett aktivt och vÀl grundat beslut och uppleva delaktighet i vÄrden.Slutsats: Resultatet visar att vÄrdinrÀttningarna mÄste bli bÀttre pÄ att verkstÀlla sina uppgifter bÄde utifrÄn de riktlinjer som finns och utifrÄn det behov som kvinnor efterfrÄgar. Sjuksköterskans information och bemötande vid en gynekologisk cellprovskontroll visar sig ha stor betydelse för att kvinnorna ska uppleva delaktighet och motivation att delta vid fortsatta kontroller..

Syftet med denna uppsats Àr att förklara innebörden av begreppet ekoturism samt beskriva hur landskapsarkitektens kompetens kan tillÀmpas vid utformning av ekoturismanlÀggningar. Genom litteraturstudier har vi utrett begreppets betydel-se. Vi beskriver ekoturism kortfattat ur ett internationellt perspektiv och mer utförligt ur ett svenskt perspektiv. Ekoturism Àr en form av turism som sker i naturmiljöer och har som syfte att bevara natur och kultur, gynna den lokala eko-nomin samt ge en ökad kunskap och förstÄelse för besöksmÄlet. Det finns dock en problematik med ekoturism dÄ turism i naturmiljö innebÀr motsÀttningar och det kan vara svÄrt att tillfredstÀlla turister samtidigt som platsens natur bevaras.

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i frĂ„gestĂ€llningar som berör handledarens yrkeskunnande. BenĂ€mningen handledare syftar i detta fall pĂ„ lĂ€rare som Ă€r VFU-handledare för lĂ€rarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lĂ€rare. VFU och introduktionsĂ„r för nya lĂ€rare befinner sig i grĂ€nsomrĂ„det mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka Ă€r de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka omrĂ„den och frĂ„gestĂ€llningar Ă€r relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa omrĂ„den?Det empiriska material som ingĂ„r i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjĂ€lp av dialogseminariemetoden.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som pĂ„verkar kunskapsnivĂ„n. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt pĂ„ Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan Ă„r 2000-2006, ha ett vetenskapligt vĂ€rde, vara skrivna pĂ„ det svenska eller engelska sprĂ„ket samt vara primĂ€rstudier.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.