Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motiv som ICA respektive Netto hade för att ingÄ i den strategiska alliansen. Vidare ville vi analysera vilka effekter som samarbetet kommer att resultera i, pÄ kort respektive lÄng sikt. Vi har valt att framförallt se problemet utifrÄn ICA:s perspektiv. Syftet har uppfyllts med hjÀlp av en empirisk studie av den ovan nÀmnda alliansen. Den empiriska studien utgÄr ifrÄn strategitÀnkandet som övergripande Àmne och har sedan begrÀnsats till följande omrÄden: horisontella och vertikala samarbeten, kunskapsförvÀrv, företagskultur och varumÀrkesaspekter.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vetenskapliga undersökningar pÄvisar att otillrÀckliga kunskaper och otillrÀcklig information om HPV och dess samband med livmoderhalscancer resulterar i att kvinnor inte tar del av de ÄtgÀrdsprogram som erbjuds dÀrmed löper ökad risk för att drabbas av livmoderhalscancer.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus och upplevelse vid en gynekologisk cellprovskontroll.Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, grundad pÄ sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel. Dessa utvalda vetenskapliga artiklars resultatdel analyserades utifrÄn ett manifest perspektiv.Resultat: Studiens resultat författades utifrÄn fyra teman: trygghet, kunskap, tillgÀnglighet och bemötande. Vidare visar litteraturstudien att det finns ett behov hos kvinnor att fÄ information om Humant Papillomvirus och sambandet med livmoderhalscancer vid upprepade tillfÀllen och via olika kanaler för att kunna ta ett aktivt och vÀl grundat beslut och uppleva delaktighet i vÄrden.Slutsats: Resultatet visar att vÄrdinrÀttningarna mÄste bli bÀttre pÄ att verkstÀlla sina uppgifter bÄde utifrÄn de riktlinjer som finns och utifrÄn det behov som kvinnor efterfrÄgar. Sjuksköterskans information och bemötande vid en gynekologisk cellprovskontroll visar sig ha stor betydelse för att kvinnorna ska uppleva delaktighet och motivation att delta vid fortsatta kontroller..

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara innebörden av begreppet ekoturism samt beskriva hur landskapsarkitektens kompetens kan tillÀmpas vid utformning av ekoturismanlÀggningar. Genom litteraturstudier har vi utrett begreppets betydel-se. Vi beskriver ekoturism kortfattat ur ett internationellt perspektiv och mer utförligt ur ett svenskt perspektiv. Ekoturism Àr en form av turism som sker i naturmiljöer och har som syfte att bevara natur och kultur, gynna den lokala eko-nomin samt ge en ökad kunskap och förstÄelse för besöksmÄlet. Det finns dock en problematik med ekoturism dÄ turism i naturmiljö innebÀr motsÀttningar och det kan vara svÄrt att tillfredstÀlla turister samtidigt som platsens natur bevaras.

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i frĂ„gestĂ€llningar som berör handledarens yrkeskunnande. BenĂ€mningen handledare syftar i detta fall pĂ„ lĂ€rare som Ă€r VFU-handledare för lĂ€rarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lĂ€rare. VFU och introduktionsĂ„r för nya lĂ€rare befinner sig i grĂ€nsomrĂ„det mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka Ă€r de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka omrĂ„den och frĂ„gestĂ€llningar Ă€r relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa omrĂ„den?Det empiriska material som ingĂ„r i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjĂ€lp av dialogseminariemetoden.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som pĂ„verkar kunskapsnivĂ„n. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt pĂ„ Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan Ă„r 2000-2006, ha ett vetenskapligt vĂ€rde, vara skrivna pĂ„ det svenska eller engelska sprĂ„ket samt vara primĂ€rstudier.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förstÄelse för hur genusmönster kan prÀgla idrottsundervisningen ur ett sÄvÀl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsÀmne, ska kunna förÀndras mÄste vi fÄ mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) Àr barns inflytande betydelsefullt vid förÀndringar av barnens rÀtt i samhÀllet. I studien problematiseras frÄgestÀllningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga Ären i grundskolan skolans idrottsÀmne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien anvÀndes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att fÄ inblick i elevernas perspektiv pÄ skolans idrottsÀmne.

I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet Àr att studera hur elever tillÀmpar naturvetenskaplig kunskap pÄ vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna anvÀnder sitt vardagliga sprÄk och den teori de lÀrt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning pÄ dessa omrÄden presenteras tillsammans med teorier om lÀrande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever dÀr undersökningens huvudmÄl har varit att se hur eleverna utvecklat sin förstÄelse rörande frÄgor om fotosyntes och nedbrytning nÀr de gÄtt frÄn grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga sprÄk förÀndras i nÄgon utstrÀckning. Resultatet har sedan jÀmförts med en nationell utvÀrdering av skolans naturvetenskapliga undervisning dÀr samma frÄgor anvÀndes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap Àn de spontant visar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Stora förĂ€ndringar av marknadsstrukturen under det senaste Ă„rtiondet har visat tecken pĂ„ en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen mĂ€rks frĂ€mst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta nĂ€rmare pĂ„ arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. FrĂ„gestĂ€llningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap frĂ„n organisationen till individen och mellan individer.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.