SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur olika unga kvinnliga fotbollsspelare upplever att deras självkansla påverkar deras agerande i grupper.Frågeställningarna var:? Vad upplevs främja/hämma självkänslan hos individerna under idrottsaktiviteterna med laget?? Vilket/vilka beteenden upplever deltagarna visar på bra/dålig självkänsla?? Hur påverkas den prestationsbaserade självkänslan av mot- och medgångar samt konflikter som det egna laget kan hamna i?? Hur ser deltagarna på den egna gruppen i förhållande till SIT (Social Identitets Teori) (Tajfel 1974) där individer har en tendens till att nedvärdera andra grupper och skilja den egna gruppen från andra?MetodFör att undersöka detta genomfördes intervjuer med fyra unga damfotbollsspelare från en förortskommun till Stockholm. Intervjuerna genomfördes individuellt med varje individ på en avskild plats som deltagarna själva fått välja. Svaren i intervjuerna analyserades och kategoriserades för att besvara frågeställningarna.ResultatDet framkom att individerna upplever att interaktion med andra tyder på bra självkänsla och att motsatsen, att dra sig undan, visar pa dålig självkänsla. Deltagarna upplevde att de själva påverkade gruppen och att gruppen påverkade dem.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2.

Bråk och konflikter är något som förekommer dagligen mellan barn i förskolan. Handlingar som hindrar samspelet innebär för oss att man gör något som får negativa konsekvenser för det sociala samspelet och/eller negativa konsekvenser för någon annan. Det kan bland annat handla om samspelssvårigheter, kränkningar, fysiskt och psykiskt våld. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur barn handlar mot varandra i sociala samspel. Vårt fokus har varit handlingar som hindrar och får negativa konsekvenser för samspelet mellan barn, i vilka Situationer dessa handlingar förekommer och om det finns någon koppling mellan utförandet av handlingarna och positionen/statusen barnet har i gruppen.

Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni på fritids idag? ? en studie om barn lärande på fritidshem Malmö: Grundlärarutbildningen Malmö högskola. Syftet med denna studie är att kartlägga och belysa barns lärande på fritidshem. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan barns lärande på fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lär sig på fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring fritidshemmet överhuvudtaget och därför finns det inte heller mycket kring just barns lärande på fritidshemmet.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade.Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

En bra arbetsmiljö är viktig och en förutsättning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lärare påverkar många unga människors vardag och ska även lägga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan är en startplats för unga människor men kan också vara den första instans som barn som mår dåligt kommer i kontakt med där vuxna, kan uppmärksamma barnets behov och ge barnet hjälp och stöd. Det är viktigt att skolan skall vara en miljö fri från hot och våld, där ungdomar och lärare kan få bra relationer i vilka de kan känna sig trygga.Syftet med mitt arbete är se på lärares utsatthet för hot och våld på sin arbetsplats. Arbetet ställer upp de här frågeställningarna:Var och i vilka Situationer utsätts lärare för hot och våld på sin arbetsplats?Finns det någon skillnad mellan manliga och kvinnliga lärares arbetsskadeanmälningar om hot och våld?Har de anmälda arbetsskadorna förändrats över åren 1987-2007?Tidigare forskning påvisar försämringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskärningar.

Tidigare forskning har visat på ett antal faktorer som motiverar högpotentiella medarbetare, men vad beror motivationsfaktorerna på och varför är det så? Hur kan dessa värderingar förstås utifrån en samhällelig kontext och vad betyder det i interaktionen mellan arbetstagare och arbetsgivare? I studien har valet gjorts att utgå från fokusområden för att få en öppen ansats till det behandlade ämnet. För att erhålla den förståelse som eftersträvats har en kvalitativ ansats valts där empiriinsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. I studien har det framkommit att högpotentiella medarbetare sätter ett högt värde på att känna betydelsefullhet och att få ta ansvar i sitt arbete samt att kontinuerligt utsättas för nya Situationer och problem att lösa. För organisationen betyder detta att energi bör läggas på att få en givande flexibilitet för såväl arbetstagare som arbetsgivare och på att det finns en tydlighet i krav och förväntningar..

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att undersöka den nya företeelsen med snabblån och se hur dessa regleras i förhållande till klassiska konsumentkrediter och vilka konsekvenser den nuvarande regleringen leder till. Jag har nu kunnat konstatera att skillnaderna främst består av tre Situationer då lagen gör direkta undantag vad gäller små och snabba krediter. Undantagen består i ett avsteg från krav på kreditprövning, avsteg från krav på skriftlighet och avsteg från krav på information. Den nuvarande regleringen leder till att allt fler hamnar i skuldfällor vilket syftet var att undvika med den nya konsumentkreditlagen. Idag har samhället förändrats och vilket även konsumentkreditlagen kan behöva göra..

Syftet med detta arbete är att studera leken ur ett genusperspektivI litteraturen beskrivs hur flickors och pojkars lek skiljer sig åt och hur pedagoger bemöter dem i olika Situationer. Läroplanen tar upp att förskolan ska motarbeta typiska könsroller så varje barn får möjlighet att utvecklas utan stereotypa könsroller. Barnen har observerats i deras fria lek med genus i fokus, även pedagogernas bemötande mot flickor och pojkar i leken har observerats. Metoden som använts till observationerna har varit deltagande observationer, där vi författare till detta arbete har deltagit som åskådare i barnens fria lek. I resultatdelen där observationerna redovisas, får läsaren svar på frågoställningarna som ställs i arbetet.

Då webben nu består av dynamiska hemsidor och kraftfulla applikation blir ävenkraven på kommunikationshastigheter större. Detta arbe har tittat på den äldre ochpoppulära tekniken Long Polling och ställt den i förhållande till HTML5s nyawebsocket API. Igenom att bygga ett multiplayer spel för webbläsaren utan någrapluggins ställdes teknikerna mot varandra för att se vilken som presterade bäst ochvisade sig mest effektiv för användning i den typen av applikation. WebSockets visadesig klara av alla tester med marginal mot de värden relaterad forskning visat på ärminimum kraven för att kunna realisera realtidsapplikationer. Long Polling föll kortoch visade sig vara svagare på alla punkter i förhållande till WebSockets..

Sammanfattning svenska. Med mitt examensarbete undersöker jag hur jag genom design och visuell kommunikationkan bidra till att synliggöra den mentala konflikt som skapas av de förväntningar ochkrav som både yrkesrollen och moderskapet innefattar.Jag har arbetat med schablonmässiga objekt vars estetisk hänger samman med antingenyrkesrollen eller moderskapet. Genom ett urval av olika kontrastfulla objekt från detvå rollernas materiella omgivningar arrangerar eller visualiserar jag olika Situationer medhjälp av bilder. I bilderna gestaltas den mentala konflikten i fysisk form genom de olikaobjekten. Den slutgiltiga lösningen kommer att presenteras i ett utställningsformat somi sin helhet binder samman det visuella arbetet men som också associerar till innehålletsom bilderna kommunicerar..

Piteå drabbades som många andra kommuner av krisen under 90-talet med nedskärningar och budgetunderskott. Dock har kommunens återhämtning och anpassning till de nya förhållandena efter krisen varit god och för tillfället (år 2004) är Piteå en av få kommuner i Norrland där befolkningen och tillväxten ökar. Tillsammans med en statistisk undersökning av Piteås utveckling mellan 2000- 2003 ställs också frågan om det finns en okänd faktor bakom Piteås innovativa förmåga att ständigt anpassa sig till nya Situationer och vända något negativt till positivt. Kan den så kallade pite-andan vara denna pådrivande faktor eller är det bara en påhitt av media?.

För de fall en leverantör lidit skada på grund av en upphandlande myndighets överträdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rätt till skadestånd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rättsutvecklingen på bestämmelsens område. Redogörelsen görs främst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestämmelsen tillämpats gällande skadeståndets storlek, beviskrav och vilka överträdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsätts ett förhållandevis stort utrymme åt att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadeståndsbestämmelsen på de så kallade rättsmedelsdirektiven.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera om inrättandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framställs som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemsländers gränskontrollmyndigheter. Det hävdas att EU:s yttre gränser står inför starka immigrationstryck vilket innebär att en effektivisering av gränsarbetet är nödvändig för att stärka säkerheten.Materialet analyseras utifrån säkerhetiseringsprocessen som innebär att en politisk fråga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvändigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sådan. Den frågeställning som besvaras görs så utifrån utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.