Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och därigenom förebygga kriminalitet. Vi har i undersökningen utgått ifrån följande tre frågeställningar:1. Hur anser eleverna att deras skolgång har fungerat, både kunskapsmässigt ochsocialt?2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras kriminalitet?3.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Förekomsten av brott är ett stort problem i vårt samhälle och har stor inverkan på de enkla beslut som tas i vår vardag, exempelvis på valet av område att bosätta sig i. Historiskt sett har ansvaret för att förebygga brottslighet legat hos polisen och de enskilda hushållen men de kan inte allena lösa problemen med brottslighet, och följaktligen blir en bredare strategi för brottsförebyggande arbete nödvändig. Ett sätt att utforma säkerheten är genom arkitektur och kallas för Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Perspektivet avser att minska både möjligheter och rädslan för brott genom att utnyttja de möjligheter som finns att öka överblickbarheten, att ta vara på framtoningen av ett område och att stärka den territoriella känslan hos invånare i ett bostadsområde.Grunden för den teoretiska ramen kommer från artikeln Towards an Economic approach to Crime and Prevention (2002), och använder sig av de fyra begreppen som utvecklades av Clark och Homel (ökad ansträngning, en ökad risk, minska belöningar och minimera antalet potentiella ursäkter). Det finns mängder av litteratur som behandlar ett ekonomiskt angreppssätt på brottslighet, men det finns emellertid få ekonomiska bidrag vad gäller att förebygga brott, och ännu färre inom området för att utforma brottsförebyggande arkitektur.

Jag gör den här undersökningen med fokus på samtidskonst som jag upplever är ettsvårgripbart fenomen. Så vad är samtidskonst och går den att definiera? Generellt ärsamtidskonst konst skapad efter 1945 och består samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fält som är i ständig förändring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den är upptagen med att undersöka fältetsmöjligheter och upplåter ett rum för reflektion.

ABSTRACTTitel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.Författare: Johanna SundquistNyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle. Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141).