Sök:

Sökresultat:

1558 Uppsatser om Sista förbrukningsdag - Sida 62 av 104

Motiven bakom Pernod Ricards förvÀrv av Vin&Sprit

Bakgrund: Bakgrunden till försÀljningen av statligt Àgda Vin&Sprit Àr att svenska regeringen har beslutat att statligt Àgande av företag ska minskas. FörsÀljningen av V&S avslutade ett svenskt Àgande av företaget som Ivan Bratt grundade 1917. Det köpande företaget Pernod Ricard grundades 1975 genom en sammanslagning av de tvÄ största franska producenterna Pernod och Ricard.FrÄgestÀllningar:Varför har Pernod Ricard valt att vÀxa mekaniskt med hjÀlp av V&S?Hur skall förvÀrvet av V&S generera en ökad avkastning till aktieÀgarna?Vilka produkter inom V&S ligger i linje med Pernod Ricards produktportfölj och strategi?Syfte: Vi vill fÄ förstÄelse till motiven bakom Pernod Ricards val att vÀxa mekaniskt istÀllet för organiskt, trots de stora ekonomiska riskerna som följer med denna expansionsstrategi.Metod: Vi har valt att göra en övergripande beskrivning av fallföretagens organisation, strategi och varumÀrken för att ge en bild av hur vÀl V&S passar in i Pernod Ricards strategi.Teori: Den första delen i teoriavsnittet som vi benÀmner företagsförvÀrv ger en överskÄdlig bild av vad som bör beaktas i strategifasen. De tvÄ efterföljande avsnitten SWOT och produktportfölj analyserar företagens interna och externa förutsÀttningar.Empiri: VI har valt att dela upp detta avsnitt i fyra delar.

Palliativ vÄrd i hemmet -nÀrstÄendes upplevelser.

De blir allt mer vanligt att mÀnniskor som lider av en obotlig och progressiv sjukdom vill vÄrdas i hemmet den sista tiden i livet. En del men inte alla vill Àven dö i hemmet. Palliativ vÄrd i hemmet blir aktuellt. Palliativ vÄrd Àr den lindrande och stödjande vÄrden vid en tidpunkt nÀr det inte lÀngre förvÀntas att bota den sjuke och mÄlet inte lÀngre Àr att förlÀnga livet. I mÄnga fall krÀvs det en nÀrstÄende som Àr delaktig i vÄrden i hemmet för att palliativ vÄrd i hemmet ska bli möjligt för den som Àr sjuk.

Lika bedömningar i missbruks- och beroendeÀrenden? : En vinjettstudie om handlÀggares och nÀmndledamöters bedömningar av likartade missbruks- och beroendeÀrenden.

SammanfattningDen senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandlÀggares och socialnÀmndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjÀnsten förÀndrats sedan dess Àr nya studier pÄ omrÄdet motiverade.Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handlÀggares respektive socialnÀmndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeÀrenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nÀmndens beslut utifrÄn kommunens förutsÀttningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom nÄgon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades Ätta vinjetter. Respondenterna stÀlldes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrÄgor. EnkÀten besvarades av tjugo nÀmndledamöter och sexton handlÀggare.Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ?LVM? medan handlÀggarna i högre grad valt ?annan insats?, ofta med förslag pÄ kombinationer av olika insatser.

En studie om Lean Production som effektivitetsteori i virkesanskaffningsprocessen : ett hjÀlpmedel för ökad effektivitet med kunden i fokus

Effektivitet Àr för mÄnga organisationer ett begrepp som förknippas med att utnyttja sina resurser maximalt. Detta Àr nÄgot som Àven Àr mÀrkbart inom svenskt skogsbruk, dÀr man idag Àr mycket mÄn om att vara resurseffektiv i sin verksamhet. Det finns dock fler innebörder av effektivitet som begrepp. Toyota, med sitt Toyota Production System, och lean production har bevisat att en flödeseffektiv process med kundfokusering kan vara ett framgÄngsrikt arbetssÀtt. Denna studie tar upp lean production som teori i svenskt skogsbruk och knyter an denna mot virkesanskaffningsprocessen.

MÀnniskor och mönster : sÄ pÄverkar markbelÀggning mÀnniskors upplevelse av urbana miljöer

Mönster i markbelÀggning Àr en av mÄnga faktorer som pÄverkar mÀnniskors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vÄr kunskap motsvarade vÄr inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag. Uppsatsen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier, intervjuer och en enkÀtundersökning. Dess huvudsakliga del berör mÀnniskors psykologiska- och fysiologiska uppfattning av mönster i markbelÀggning men uppsatsen behandlar Àven geometriska mönster och markbelÀggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur mÀnniskor upplever mönster i markbelÀggning, men faktum Àr att mönster pÄverkar oss frÄn dagen dÄ vi föds. Mönster kan fÄ oss att kÀnna lugn och tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta vÀl med mönster Àr en balansgÄng mellan överstimulans och monotoni.

En demokrati för alla? : En fallstudie om demokratiska mÄlsÀttningar och förutsÀttningar gÀllande barn och unga i VÀxjö Kommun.

I VĂ€xjö kommun finns mĂ„lsĂ€ttningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. VĂ€xjö kommun Ă€r ocksĂ„ en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP Ă€r en enkĂ€t utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. VĂ€xjö kommun har genomfört LUPP-enkĂ€ten tvĂ„ gĂ„nger pĂ„ sammanlagt 3000 barn och unga under 18 Ă„r och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrĂ„gade ungdomarna i Ă„rskurs 8 och sista Ă„ret pĂ„ gymnasiet Ă„r 2007 ansĂ„g att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frĂ„gar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan VĂ€xjö kommuns mĂ„lsĂ€ttningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsĂ€ttningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtĂ€nkt mĂ„lsĂ€ttning i VĂ€xjös kommunpolitik? Svaret pĂ„ min första forskningsfrĂ„ga Ă€r att det beror pĂ„ frĂ„n vems hĂ„ll vi vĂ€ljer att de det.

Om moraliskt beslutsfattande. Minskad benÀgenhet till utilitaristiska kalkyler under inducerad negativ emotion

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

Synskadades erfarenheter av tillgÀnglighet till aktiviteter i samhÀllet tillsammans med sin ledarhund

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsÀtter att miljön dÀr aktiviteten Àger rum Àr tillgÀnglig, Àven för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgÀnglighet till aktiviteter i samhÀllet tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.

Mindfulness i missbruksbehandling. ?Kineserna kan ju inte ha fel?

Begreppet mindfulness har lyckats med konsten att vara i ropet i Sverige under början av tvÄtusentalet. Mindfulness har ocksÄ lyckats ta sig in i behandlingsammanhang under de sista Ären men samtidigt som forskningsomrÄdet för mindfulness har breddats Àr forskningsomrÄdet gÀllande mindfulness i behandlingssammanhang fortfarande glest. Vid en nÀrmare granskning av den forskning som finns rörande mindfulness kan man ocksÄ se att det inte finns nÄgon klar entydig definition av vad mindfulness Àr. Hur pÄverkar detta det institutionella arbetet med mindfulness och om synsÀttet pÄ mindfulness Àr olika, hur ser dÄ skillnaderna ut i att arbeta med mindfulness som metod? DÄ detta Àr en studie inom socialt arbete som intresserar sig för mindfulness som metod inom beroendebehandling genom att belysa mindfullnessmetodens roll och funktionssÀtt i behandlingssammanhang med socialt utsatta mÀnniskor.

Bedömning i Idrott och HÀlsa : Sker den i relation till Lgr11?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se hur bedömningen i Àmnet Idrott och HÀlsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lÀrare för att uppnÄ en god reliabilitet och validitet vid betygssÀttning. AnvÀnder sig lÀrare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning? ?* Hur sker bedömningen inom Idrott och hÀlsa i relation till kunskapskraven? ?* Hur arbetar fyra lÀrare i Idrott och hÀlsa med formativ- samt summativ bedömning i Àmnet? ?*  Hur arbetar fyra lÀrare för att uppnÄ en god reliabilitet och validitet vid betygssÀttning av elever? Metod: Den metod som anvÀndes Àr en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, frÄn olika skolor i StockholmsomrÄdet.

Styrelsens ersÀttningar - en studie i svenska publika företag

SyfteVi vill finna vilka variabler som pÄverkade styrelsens ersÀttningar och om ersÀttningarna förbÀttrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. VÄrt material byggde vi upp utifrÄn en deduktiv ansats. Teori Vi anvÀnde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. UtifrÄn teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vÄrt första steg var teorin uppdelade pÄ Ätta hypoteser baserade pÄ vad som pÄverkade ersÀttningarna.

Vilken kille Àr inte homofob? : En kvalitativ studie om ungdomars syn pÄ genus inom dans

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet Ärskurs 3 har pÄ dansen i skolan. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?3.

Topikal behandling med OxalicŸ vid aurala plaque hos hÀst : en retrospektiv studie

Denna retrospektiva studie har som syfte att utvÀrdera effekten av en lösning bestÄende av salpetersyra, kopparnitrat, zinknitrat och bindemedel (OxalicŸ), vid behandling av aurala plaque hos hÀst. Studien Àmnar ocksÄ jÀmföra och diskutera detta nya behandlingsalternativ i relation till den i litteraturen enda tidigare beskrivna behandlingen mot sjukdomen, 5 % imiquimodkrÀm (AldaraŸ). Journaler för Ätta hÀstar som blivit kliniskt diagnosticerade och behandlade mot aurala plaque pÄ UDS HÀstkliniken i Uppsala samt pÄ HÀstkliniken TÀby mellan 2011 och 2013 lÄg till grund för insamling av data. DjurÀgarna till alla de Ätta hÀstarna hade sökt sig till specialistdermatologmottagningen pÄ grund av att deras hÀst uppvisade tecken pÄ smÀrta/irritation till följd av sina aurala plaque, vilket visade sig som öron- och huvudskygghet och gav svÄrigheter i den vardagliga hanteringen av hÀsten. Behandlingarna följdes upp pÄ nytt genom telefonsamtal med djurÀgarna 12 till 28 mÄnader efter sista behandling.

ÖverskuldsĂ€ttningsproblem pĂ„ marknaden för sms-lĂ„n : Är lagĂ€ndringarna i proposition 2013/14:34 en god vĂ€g till att minska överskuldsĂ€ttningen eller behövs ytterligare rĂ€ttsliga Ă„tgĂ€rder?

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestÀmmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ÀndÄ Àr det just vid dessa moment som det brister. Det Àr inte lagstiftningen betrÀffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillÀmpningen av reglerna. BristfÀlligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillrÀckligt avskrÀckande. DÀrför behöver sanktionsmöjligheterna stÀrkas. Genom att nÀringsidkarna har underlÄtit att följa bestÀmmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsÀttning.

FrÄn dröm till elitspelare : Fotbollstalangers tal om sina möjligheter att utvecklas till etablerade fotbollsspelare pÄ elitnivÄ

Bakgrunden till denna studie grundade sig pÄ hur fÄ unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som pÄverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framtrÀder dÄ unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi frÄn en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i tvÄ elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sedan som analysmetod.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->