Sökresultat:
1558 Uppsatser om Sista förbrukningsdag - Sida 61 av 104
BokföringsnÀmnden och den konstitutionella frÄgan
Sedan BokföringsnĂ€mnden (BFN) valt att utveckla K-projekten har en viss kritik riktatsmot deras normgivning. Kritikerna menar att K2 bryter mot grundlagen,Regeringsformen, genom att BFN inte har föreskriftsmakt och endast fĂ„r ge ut allmĂ€nnarĂ„d. Vidare bryter och inskrĂ€nker K2, enligt viss kritik, mot Ă
rsredovisninglagen. Det Àrden konstitutionella frÄgan vÄr studie frÀmst har fokuserat pÄ samt att ta stÀllning tillkritiken som BFN har fÄtt möta.Studien har varit av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer och relevant teori harskapat oss en djupare förstÄelse för problemen som finns med BFN:s normgivning.I den teoretiska referensramen har vi redogjort för de lagar som visar vilka BFN:sbefogenheter Àr samt tvÄ artiklar som tar upp en del av den kritik som riktats motmyndigheten. Vi har Àven gjort en sammanstÀllning av ett utlÄtande som professor PerThorell skrivit pÄ uppdrag av BFN.
"FörlÄt dem Fader, för de vet icke vad de gör" : En religionspsykologisk studie av sista uttalanden pÄ Texas Death Row
The United States is one of few Western nations that administers capital punishment to their condemned criminals. Texas has executed the most inmates of any state in the U.S. This prompted questions about the psychological characteristics of death row inmates. The purpose of this essay is to widen the perspective on inmates serving capital sentences by analyzing their final statements. The focus of this essay was centered on acute anxiety of death among inmates, visible in their final statements, as a result of an accelerated process of dying.
NedlÀggning av produktion -organisatoriska resultat och konsekvenser av Oscar Jacobsons omorganisation
Idag finns knappt nĂ„gon produktion av klĂ€der kvar i Sverige. Att svenska företag i konfektionsbranschen har tvingats lĂ€gga ner produktion i hemlandet beror framför allt pĂ„ de höga kostnaderna. LĂ€nder i öst, kan idag tillverka klĂ€der med likvĂ€rdig kvalitet och med ledtider som stĂ€ndigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlĂ€gga sin produktion dĂ€r istĂ€llet.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sĂ„dan förĂ€ndring. Studiens syfte Ă€r istĂ€llet att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedlĂ€ggning av produktion resulterade i.Ă
r 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som dÄ fanns i Sverige, och flyttade den till lÀnder i öst.
NÀrstÄendes upplevelser av palliativt vÄrdande i hemmiljö - en litteraturöversikt
Det har blivit allt vanligare att svÄrt sjuka mÀnniskor vÄrdas sista tiden i hemmet. I WHO:s definition av palliativ vÄrd Àr familjen viktiga medlemmar i teamet kring den palliativa vÄrden.Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser kring palliativ vÄrd i hemmet.En litteraturstudie innehÄllande sju kvalitativa artiklar genomfördes. Samtliga artiklar hÀmtades frÄn databaserna PubMed och CINAHL för att sedan analyseras av författaren.Studien visade att de nÀrstÄende upplevde kÀnslor av otillrÀcklighet. De hade ocksÄ en önskan om att fÄ vara mer delaktiga i omvÄrdnaden samt en önskan om att förbÀttra relationen med vÄrdteamet. Endel saknade sÄvÀl professionellt som informellt stöd och upplevde den nya situationen som livsomvÀlvande.
Grundsmaksperception hos 4-6-Äriga förskolebarn : FörmÄga att identifiera smaker i livsmedel före och efter trÀning med grundsmaklösningar.
Individuella smakupplevelser varierar stort och Ă€r delvis beroende av hur vĂ€l och intensivt individen kan urskilja grundsmaker. JĂ€mfört med vuxna uppvisar barn en högre preferens för sött och starkare aversion mot bittert. Syftet med denna studie var att undersöka 4-6-Ă„riga förskolebarns förmĂ„ga att identifiera grundsmaker i livsmedel före och efter trĂ€ning med grundsmaklösningar. Ăven barnens förmĂ„ga att verbalisera smakupplevelser innan grundsmaktrĂ€ning undersöktes. Studien genomfördes pĂ„ en förskola, totalt elva barn deltog i studien som bestod av fyra moment.
EN SKOLA FĂR ALLA - PĂ BEKOSTNAD AV VISSA? : NĂ„gra elevers upplevelser om en skola för alla
  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.
Palliativa patienters livskvalitet vid behandling med parenteral nutrition : en litteraturöversikt
Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken pÄverkan parenteral nutrition har pÄ livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats frÄn databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var bÄde kvantitativa och kvalitativa.
Palliativ sedering - En metasyntes
Bakgrund: VÄrd i livets slutskede Àr en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primÀra uppgiften Àr inte att bota. Den Àr att lindra samt göra patientens sista tid i livet sÄ bekvÀm som möjligt. Palliativ sedering Àr en delvis ifrÄgasatt behandlingsmetod, men som ÀndÄ Àr vedertagen inom svensk och internationell sjukvÄrd. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vÄrd i livets slutskede.
Cirkul?r ekonomi och redovisning. En kvalitativ studie om hur cirkul?r ekonomi utvecklats ?ver tid inom s?llank?pshandeln
Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.
Det ekonomiska bistÄndets villkor
Uppsatsen behandlar socialtjÀnstlagens ekonomiska bistÄnd och dess villkor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka krav som kan stÀllas pÄ en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnÀmnd. Vidare besvaras den omvÀnda frÄgan; vilka krav som inte kan göras gÀllande gentemot den bistÄndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ rÀttsfall frÄn RegeringsrÀtten och till viss del Àven kammarrÀtterna. SocialtjÀnstens insatser skall bygga pÄ principerna om frivillighet, sjÀlvbestÀmmande och integritet.
Fröknarna Peterssons trÀdgÄrd : en oas vid Gullmarsfjordens strand
Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gÄrd. Ett stycke frÄn gÄrden ligger ett hus med en trÀdgÄrd. Fram till 1960 bodde tvÄ systrar Anna och Fanny Pettersson hÀr. Systrarna var mycket intresserade av trÀdgÄrd och hade sjÀlva en trÀdgÄrd full av frukttrÀd som plommon, pÀron, Àpple och persika. HÀr fanns bÀrbuskar av alla de slag och Àven, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötstrÀdet och fikontrÀdet.
GrundskollÀrare i SO : Att utbildas, anstÀllas och undervisa som lÀrare i SO pÄ grundskolans senare Är
Syftet med arbetet Àr tredelat. Inledningsvis Àr syftet att ta reda pÄ hur SO-lÀrare för grundskolans senare Är utbildas. Andra delen gÀller hur rektorer resonerar kring anstÀllningen av SO-lÀrare. Tredje och sista biten Àr att se hur lÀrare bedriver SO-undervisning.För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag anvÀnt mig av litteratur som bland annat studerar lÀrares utbildningsnivÄ och Àmnen jÀmfört med vilken nivÄ och vilka Àmnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen gÄr till och om undervisningen Àr integrerad eller inte.
Massa, massa, massa ansvar : En intervjustudie kring förberedelsen inför vuxenblivandet,baserad pÄ sex ungdomars röster
 Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vÀgledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlÀngts och dÀrmed försenas Àven intrÀdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar fÄr vi inte bilden av att familjen och dÀrav traditionen spelat ut sin roll, sÄ som de senmoderna teoretikerna menar. TvÀrtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vÀgledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet Àr inte samstÀmmig, dÄ individualismen prÀglar nÄgra av informanterna, som ger uttryck för en mer lÄngtgÄende individualiserad syn pÄ sitt vuxenblivande.
?Utan hopp finns ingenting? : En litteraturöversikt om hur patienter i palliativ vÄrd bevarar hoppet.
Bakgrund:Begreppet hopp har definierats  och beskrivits pÄ mÄnga olika sÀtt, bland annat som en livsviktig inre resurs  som innebÀr en förvÀntan om att nÄgot positivt kan ske i framtiden. Hopp har  visat sig vara betydelsefullt för patienter i palliativ vÄrd dÄ det kan  hjÀlpa dem att hantera sin livssituation samt öka deras vÀlbefinnande.  Sjuksköterskan har en viktig roll i frÀmjandet och bevarandet av hopp hos  döende patienter. Genom en ökad förstÄelse för vad patienterna upplever som  viktiga aspekter för bevarandet av hoppet skapas förutsÀttningar för en god  vÄrd. Syfte: Att beskriva hur patienter i palliativ vÄrd bevarar hoppet. Metod:En litteraturöversikt som baserats pÄ nio vetenskapliga artiklar.
Butikschefens tillvÀgagÄngssÀtt vid rekrytering och anstÀllning. : Likheter och skillnader mellan kedja och privatÀgd butik
Rapportens undersökning beskriver de skillnader och likheter mellan kedjeÀgda och privatÀgda klÀdbutiker i Lidköping. En öppen intervju genomfördes med fem butikschefer i kedja och fem butikschefer/Àgare i privatÀgd butik för att beskriva rekryteringsprocessen och kunskapsnivÄn om anstÀllningsformerna, 4-6 §§ Lag (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). Personalen i en butik Àr en resurs som tillsammans med butikschefen/Àgaren arbetar för att uppnÄ lönsamhet. RÀtt personal Àr dÄ betydelsefullt för arbetsgivaren och en felrekrytering kan bli kostsamt för företaget. En effektiv och strukturerad rekryteringsprocess leder till rÀtt person pÄ rÀtt plats[1].