Sökresultat:
1558 Uppsatser om Sista förbrukningsdag - Sida 5 av 104
Studenters etiska resonemang
Inledning: En revisor stÀlls i sin profession ofta inför etiska dilemman och svÄrigheter dÀrmoralen sÀtts pÄ prov. Det Àr dÄ viktigt att revisorn i frÄga agerar sÄ etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt krÀver det men Àven för attsamhÀllet pÄ mÄnga sÀtt Àr beroende av att redovisningen i företagen Àr riktigtutförd. Eftersom det Àr universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahÄller den utbildning som krÀvs för att bli revisor sÄ har Àven de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som lÀser första respektive sista Äret av sinutbildning med inriktning pÄ redovisning. Författarna avser ocksÄ att undersökapÄ vilken nivÄ studenterna resonerar utifrÄn Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Metod: Författarna intervjuar Ätta studenter, fyra förstaÄrsstudenter och fyrasistaÄrsstudenter pÄ Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse pÄ vilken etisk nivÄ de resonerar samt om det finns nÄgra skillnaderÄrskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder pÄ att det föreligger skillnader mellan de som lÀser första ÄretjÀmfört med de som lÀser det sista Äret.
Patienters, anhörigas och professionella vÄrdares perspektiv pÄ hemsjukvÄrd vid livets slut - litteraturstudie med inriktning pÄ vÄrd av personer med vanver
Forskning visar att fÄ personer har möjligheten att fÄ vÀlja att dö i sina egna
hem. De viktigaste faktorerna som inverkar pÄ möjligheten att fÄ vÄrdas hemma
Àr tillgÄng till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga mÄste
kunna kÀnna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns
tillgÀngliga. De professionella vÄrdarna ska kunna lyssna och skapa en god
relation med patienterna och de anhöriga.
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att
kunna vÀlja att vÄrdas hemma under sista tiden i livet.
RÀttvist?: rÀttvisan i trÀngselskatterna
Denna uppsats berör försöket med trÀngselskatter i Stockholms innerstad. Införandet av dessa har under en lÀngre tid varit pÄ tapeten inom politiska kretsar. Diskussionerna har pÄgÄtt under en femtonÄrs period och en mÀngd förslag har debatterats. Den lösning som innebar införandet av trÀngselskatter pÄ försök klubbades igenom under 2003 och försöket startade i januari 2006. Denna modell Àr inspirerad av liknande system i andra stÀder som exempelvis London och Oslo.
Jazzpiano: Improvisation utifrÄn musikaliska och kreativa parametrar
Syftet med arbetet var att undersöka hur min improvisation pÄverkades av olika förutbestÀmda parametrar och förutsÀttningar, bÄde musikaliska och kreativa.Jag gjorde fem olika experiment dÀr jag, genom att applicera olika parametrar pÄ min improvisation, undersökte hur jag pÄverkades och vad som hÀnde. Jag spelade Àven in referensimprovisationer för att ge en bild av hur jag improviserade vid tiden för examensarbetet. I improvisationsexperiment 1 undersökte jag sus2- och sus4ackord och kvartsackord/kvartsstaplingar. Improvisationsexperiment 2 bestod av att jag skulle improvisera horisontellt/visuellt över klaviaturen och alternera mina fraser uppifrÄn respektive nerifrÄn samt improvisera med korta/lÄnga fraser och toner. Till mitt tredje experiment hade jag förutbestÀmda rytmer som jag skulle improvisera med.
Bedömningsdokumentation i gymnasieskolan
Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehÄllsmÀssiga utveckling frÄn första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt pÄ Àr hur skildringen av kvinnan i text och bild förÀndrades frÄn decennium till decennium och dÀrigenom hur ?idealkvinnan? framstÀlldes i en viss tidsperiod. Detta har genomgÄende relaterats till den rÄdande tidsandan och samhÀllsklimatet, hur representationen av kvinnan sÄg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt pÄverkades av allehanda förÀndringar ute i samhÀllet som pÄ ett eller annat vis inverkade pÄ kvinnans sociala stÀllning. Genom nÀrlÀsning av de utvalda texterna har vi anvÀnt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa sprÄkliga sÀrdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.
Skatteflyktslagen - i behov av förÀndring?
Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingĂ„ende och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Ăven begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nĂ€mns metoden genomsyn dĂ„ den Ă€r ett alternativt sĂ€tt att angripa skatteflyktsförfaranden pĂ„.Uppsatsens syfte Ă€r att utreda vilka omstĂ€ndigheter som krĂ€vs för att skatteflyktslagen ska bli tillĂ€mplig samt om lagen Ă€r tolkningsbar. Om sĂ„ inte Ă€r fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen gĂ„r att tillĂ€mpa och tolka men svĂ„righeter föreligger.
Kolonialismens sista karneval : En postkolonial lÀsning av Derek Walcotts Sista Karnevalen
ABSTRACT Title (English): New technologies, same needs? A qualitative research of media usage in two generations, in the light of modern uses and gratifications research Title (original): Ny teknik, samma behov? En kvalitativ undersökning av tvÄ generationers mediebruk i ljuset av den moderna bruks- och belöningsforskningen Language: Swedish  Author: Frida Ivansson Tutor: Sven Ross Course: Media and Communication Studies, Bachelor's Thesis.  Period: Spring term 2013 University: Department of Journalism, Media and Communication (JMK) atStockholm University Purpose/Aim: The purpose of this paper is to, in the light of todays uses and gratification research, highlight the differences in media use in adolescents and adults. I focus on the informants' television viewing and I compare this cross-generational, and in relation to other media use. Material/Method: The method I used in this thesis is qualitative interviews. My choice fell on this method because I believe it to be the most suitable for obtaining the data needed.
Att kunna lyssna Àr en del av framgÄngen
Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehÄllsmÀssiga utveckling frÄn första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt pÄ Àr hur skildringen av kvinnan i text och bild förÀndrades frÄn decennium till decennium och dÀrigenom hur ?idealkvinnan? framstÀlldes i en viss tidsperiod. Detta har genomgÄende relaterats till den rÄdande tidsandan och samhÀllsklimatet, hur representationen av kvinnan sÄg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt pÄverkades av allehanda förÀndringar ute i samhÀllet som pÄ ett eller annat vis inverkade pÄ kvinnans sociala stÀllning. Genom nÀrlÀsning av de utvalda texterna har vi anvÀnt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa sprÄkliga sÀrdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.
Delirium - En litteraturstudie om Àldre patienters upplevelser i samband med delirium
Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.
App-sniffer
Detta projekt handlar om att skapa en WiFi-accesspunkt pÄ en dator dÀr datatrafiktill och frÄn applikationer pÄ en smartphone kan avlyssnas. Första steget i projektetvar att skapa accesspunkten pÄ en bÀrbar dator med Windows 7 operativsystemetoch att dokumentera tillvÀgagÄngssÀttet. Programmet Wireshark installerades sedanför att lyssna av internet trafiken mot en Android smartphone. Sista steget i projektetvar att mÀta och tolka nÀtverkstrafik pÄ ett antal populÀra "appar". En relativjÀmförelse gjordes mellan apparna med cache-minnet pÄslaget kontra avslaget..
Inaktiv = Ăverviktig? : En kvantitativ studie av överviktigas och icke överviktigas fysiska aktivitet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka förekomsten av övervikt samt om det fanns nÄgot samband mellan övervikt och fysisk aktivitet hos elever i Är 6 och Är 9. Vidare var syftet att studera eventuella skillnader mellan elever i Är 6 och Är 9.MetodStudien Àr kvantitativ och grundar sig pÄ ett enkÀtformulÀr som delats ut till elever i Är 6 och Är 9 pÄ 8 skolor i StockholmsomrÄdet. EnkÀtsvaren har behandlats i statistikprogrammet SPSS. SignifikansnivÄn i denna studie Àr p<0,05. I studien har 122 enkÀter ingÄtt.ResultatDet finns ett statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan övervikt och graden av fysisk aktivitet i Är 6 men inte i Är 9.
Avslag - En kvalitativ studie om vilket stöd asylsökande fÄr nÀr de har fÄtt avslag pÄ sin asylansökan och mÄste lÀmna landet.
Denna uppsats syftar till att beskriva det stöd som finns att tillgĂ„ för en asylsökande som har fĂ„tt avslag pĂ„ sin asylansökan och mĂ„ste lĂ€mna landet. UtifrĂ„n det syftet Ă€r frĂ„gestĂ€llningarna följande:1. Vad finns det för stöd och hur ser stödet ut nĂ€r man har fĂ„tt nej pĂ„ sin ansökan och skall avvisas?2. Ăr det möjligt att stödja nĂ€r man har en myndighetsutövande roll?3.
KĂ€nslighetsanalys vid kostnadskalkylering
I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Ăsterrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.
HÀlsa= fysisk aktivitet? : En studie av idrottslÀrares tal om arbete och motiv till sÀttet att beröra hÀlsa i skolÀmnet idrott och hÀlsa.
Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.
En undersökande studie om frisim : Europeiska elitsimmares generella utvecklingskurva över sex Är
Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.