Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

Dagens svenska samhÀlle krÀver en individualisering pÄ alla plan. Skolan Àr hÀr ett av de viktigaste omrÄdena för denna individualisering och i Lpo 94 stÄr att lÀsa att man ska utgÄ frÄn alla elevers erfarenheter, förutsÀttningar och behov. Syftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lÀrare och tre rektorer frÄn skolan och lÀst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering Àr ett vÀldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

Our purpose was to investigate if Swedish University educated social workers, living as active Christians, in any way might be influenced by Christian values. The main questions; Can Christian values be a factor in the choice of career to become a social worker? How does a personal belief in Christ impact the relationship towards the clients? Is Christian belief a support in the work? In this paper we used a qualitative method and interviewed eight persons, with a background as above, four of them employed by a church organisation and the other four working in the social sector. The result we present is that the eight Christian social workers Christian belief influenced their work very individually. How much this supported them was a choice about how official and open they wanted Christian values to be.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133VT 2011Handledare: Roger KÀllström.

Syftet med vÄr studie var att se om lÀrarna i Är f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angÄende individualisering. Vi ville Àven se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lÀrare och om de ansÄg att det fanns nÄgra svÄrigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkÀtundersökning med lÀrare pÄ Ätta olika skolor i södra Sverige. EnkÀtundersökningen byggde vi utifrÄn svaren vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer för att fÄ bekrÀftelse pÄ om Äsikterna var gÀllande för flertalet lÀrare. Vi redovisar vad tidigare forskning sÀger om kunskap, inlÀrning och individualisering.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i lÀroplaner och litteratur samt vad ett antal lÀrare sÀger om individualisering och om olika sÀtt att individualisera i lÀs- och skrivinlÀrningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter pÄ individualisering dÀr jagförst har tittat pÄ vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. DÀrefter har jag studerat lÀroplanerna frÄn Lgr-62 till Lpo 94 och ocksÄ respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom Ären. Olika synvinklar pÄ individualisering i undervisningen dÀr jag tittar pÄ olika former, vilka Àmnen som Àr lÀmpliga att individualisera, lÀrarens roll och individualisering i Äldersblandad undervisning Àr nÀsta del av min litteraturgenomgÄng. Det sista jag beskriver Àr hur nÄgra författare ser pÄ hur- och varför lÀs- och skrivinlÀrningen bör individualiseras.

The purpose of the essay is to make a comparative study between the Christian value parity and the Christian Democrats. To answer the purpose the following questions are asked: What are the similarities and differences between party programs? What are the similarities and differences in their origin? The theory used is based on Reidar Larlsson political ideologies, there were two ideologies used to apply on the result: conservatism and liberalism. The method was ideologies analysis. The result of the study shows that there were some similarities and some differences between the part programs.

This essay describes Marcion, his life, religion and achievements. He was active 120 ? 160and was a leading christian gnostics or a christian extreme paulinist.Marcion regarded himself as the only true interpreter of christianity. He meant that theCreator God was the jews God, while the Superior God of Love and Grace, was the Father ofJesus and God for all people and Gods.Marcions church grew very fast. It was united, widespread with canon and liturgy around 150AD.

NÀr parker och andra grönomrÄden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur omrÄdet Àr tÀnkt att fungera, hur mÀnniskorna ska orienterar sig, uppleva och anvÀnda parken. Vad vi inte vet Àr hur verkligheten sedan blir. DÄ det lÀggs mycket tid och pengar pÄ att planera grönomrÄden för mÀnniskor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutÀndan upplever det. Arbetet Àr en vetenskaplig undersökning av hur mÀnniskor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen pÄ Stockholms Universitet..

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares syn pÄ individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av lÀrare, pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter anvÀnder sig av individualisering i undervisningen, i den mÄn de anser sig hinna med dÄ tiden Àr ett stort dilemma för de medverkande lÀrarna. I resultatet framkom det ocksÄ att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssÀtten och att det Àr en fördel att eleverna fÄr arbeta pÄ sin nivÄ och i sin takt. Vidare tas Àven de dilemman, fördelar och olika arbetssÀtt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.

This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ?cleanse? the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models.

This paper is based on a study of the Christian religious school. In Sweden today, surveys have shown that there is a common fear and negative attitude towards Christian religious schools. Despite this fact these schools increase in numbers, which makes it relevant to investigate what reasons the parents base their decision on when making Christian religious schools their school of choice for their children. The formulation of the question in this paper is therefore based on why the parents choose to place their children in a Christian religious school. Previous research on this topic is very scarce and poor, which makes it a relevant topic to investigate more thoroughly.