I denna uppsats undersökte vi, inom ämnet sinnesmarknadsföring, dofters inverkan på produktuppfattning. Sinnesmarknadsföring har som mål att skapa en positiv och lojal relation mellan varumärket och kunden med hjälp av Sinnena. Syftet med vår uppsats var att utifrån befintlig forskning samt ett egenutformat experiment, undersöka dofters inverkan på produktuppfattning och därmed potential som marknadsföringsmedel. Vi ville dels undersöka detta samband för dofter generellt, och dels för dofter som dessutom är produktrelaterade. Vi ville även lyfta fram eventuella svårigheter med att genomföra experiment inom detta område, baserat på vår egen undersökning.

Den traditionella undervisningen i bild utgår oftare från traditionella metoder än en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Många elever blir mer rädda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju äldre de blir, mot när de var små. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildämnet mer tid och påverka elevernas engagemang för bildämnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förändras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhållningssätt i en traditionell bildundervisning.

Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger är eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lärandet där eleven upplever fenomen i sin rätta miljö. Utomhuspedagogik ses också som ett objekt då den tillåter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillåter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken läggs stort värde i förstahandserfarenheter då eleverna får uppleva och delta konkret i en växelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan på lärandet.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen från mitt eget intresse att diskutera ämnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhälle.Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett multimodalt perspektiv ta reda på hur en musiklärare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i årskurs 1-3. Jag har använt mig av observationer och samtal för att ta reda på hur de arbetar, vilka redskap de använder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och är en utarbetad metod för ämnesintegrerat lärande. I resultatet visas att det är läroplanens mål och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de två lärarna anser att det sätt som undervisningen bedrivs på även uppfyller många sociala mål som till exempel samarbetsförmåga, hänsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick från ett tema och sedan arbetade lärarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrån många olika håll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i många avseenden multimodal då även momenten under lektionerna i sig själva var det.    Det jag tar upp i diskussionen är bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utsträckning som de visuella, auditiva och kinestetiska Sinnena..

I skolan idag bygger lärandet främst på texter och genom boklig kunskap och alltmer sällan på förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen är att ta del av några verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det också intressant att se på vilket sätt som de verksamma pedagogerna använder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra väggar.För att nå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i åldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes på tre olika skolor inom samma kommun på de verksamma pedagogernas arbetsplats. Bärbar bandspelare användes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna påvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats är eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan användas som ett komplement till den vanliga undervisningen på ett flertal sätt, här nämns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika Sinnena aktiveras och eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på flera olika sätt.

Syfte: Den här studien undersöker hur företaget Icehotel arbetar med marknadsföring samt vad som lockar turisten att besöka denna turistattraktion. Vi har valt att studera och forska närmare kring människans fem sinnen, vilket består av syn, ljud, lukt, smak och känsel.Metod: I denna studie arbetar vi med kvalitativa metoder. Vi har utfört en deltagande observation på plats för att kunna få en djupgående förståelse för hur de fem Sinnena påverkas under vistelsen. En stor del av empirin består av information som vi har fått genom email- och kvalitativa intervjuer. Det är sju informanter som har besvarat våra intervjufrågor.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Inledning: Den vetenskapliga förankringen om mat och vin i kombination är låg. Upplevelsenav en måltid involverar alla de mänskliga Sinnena, vilket således har gjort den svår att mäta.Hur stor roll spelar egentligen grundsmakerna och krävs det ytterligare element för att lyfta enkombination av mat och vin till högre höjder?Bakgrund: Förutom smaklökarna på tungan som bildar den grundläggande uppfattningen avdet vi stoppar i munnen, är det främst munkänsla och flavours som bidrar till helheten avsinnesupplevelsen av mat och dryck. Flavours är en kombination av det människan smakar,känner och luktar och det råder oenighet om hur stor vikten av flavours kontra grundsmakerär vid en kombination.Syfte: Författarna avsåg att undersöka vilken betydelse flavours respektive grundsmaker harför upplevelsen av mat och vin i kombination.Metod och material: För att kunna besvara syftet användes kvalitativa fokusgruppintervjuersamt en kvantitativ sensorisk analys i form av Temporal Dominance of Sensations (TDS).Resultat: Undersökningen visade att både fokusgrupperna och TDS-panelen vargrundsmaksorienterade i deras bedömningar. Likväl belyste fokusgrupperna att flavours hadeen viktig roll i att lyfta en kombination och ge den karaktär och komplexitet.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

Alnarp?s Healing Garden is a place for rehabilitation as well as an ongoing multidisciplinary scientific research experiment. The garden is built on research results from the disciplines of Landscape architecture, Environmental Psychology and Garden Therapy. In the garden, people diagnosed with burnout syndromes are being rehabilitated. The participants need safe and calm environments which activate their bodies self healing systems. Theories show that water as an element, per se, increases the observer?s preference for an environment.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv när det gäller utomhusvistelse på förskolan. Vi har utgått från fyra fråge-ställningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för när det gäller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ställs pedagoger inför när det handlar om utomhusvistelse på förskolan och hur påverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans läroplan påverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhållningssätt? Vi har diskuterat utifrån begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, värdegrund, sinnen och läroplan för förskolan, där vi förhållit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lärande och reformpedagogik.

Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari.Handledare: Krister JönssonExaminator: Frederic BillTitel: Sinnesmarknadsföring ? butikers chans att skapa en upplevelse.Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga Sinnena för att skapa en upplevelse?Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö.Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts.Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika.

I Västerbotten pågår ett bok- och berättarprojekt som heter Give me five. Det är initierat av biblioteken och vänder sig till alla femåringar och deras vuxna, framförallt i förskolorna. I Skellefteå kommun pågår sedan 2007 ett projekt som heter Sagostafetten, och det har varit inspirationgivande för det länsövergripande projektet Give me five som startade 2011. Den här utvärderingen har tittat på projektets verksamhet i Skellefteå kommun.Syftet med utvärderingen var att undersöka hur projektets mål uppnås men även ta reda på hur bibliotekarierna upplever att projektet fungerar och genom dem även se vad barnen upplever och får för erfarenheter. Utvärderingen har gjorts med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bibliotekarier som arbetat med projektet sedan start.