SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön.Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuerResultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande..

Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på hur elevers förståelse för multiplikation kan stärkas av lämpliga aktiviteter. I vår undersökning har vi använt oss av prov, enkäter, observationer och intervjuer i årskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fått fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjälpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesätt och även olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter..

Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna.

Hälsofrämjande arbete i förskolan och dess inverkan på barns hälsa ser vi som viktigt för vår yrkesroll att studera. Det är viktigt att barn får en hälsosam grund att stå på tidigt i livet, och främst i förskolan där de befinner sig långa stunder i sina tidiga år. Syftet med studien var att undersöka om, och i så fall vilka uppfattningar förskollärare har i det hälsofrämjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssätt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollärare på tre olika förskolor och det var även där vi gjorde våra observationer.

Enligt styrdokumenten är det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nå de nationella målen. De som känner barnen bäst är elevernas föräldrar och ett samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) är att förbättra detta samarbete och att pedagog, föräldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna och föräldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut på en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgående undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Denna kandidatuppsats behandlar wayshowing i en 3D-modell av Visualiseringscenter C, Norrköping. Syftet är att undersöka olika sätt att göra skyltar i virtuell miljö och vilket sätt som är mest lättarbetat för användaren som ska skapa dessa skyltar.Uppsatsen utgår från teori om wayshowing och om hur en bra skylt ska se ut för att uppfylla sitt syfte. Med hjälp av denna teori har skyltar skapats i en 3D-miljö. Det insamlade materialet som resultaten är baserade på kommer från två strukturerade observationer och en intervju. Deltagaren och observatören i observationerna var författaren själv och under intervjun hördes en student med liknande erfarenheter kring grafisk design och 3D som författaren.I observationerna testades två sätt att skapa skyltar; ett sätt där texturen gjordes innan skyltarna tillverkades i 3D-miljön och ett sätt där texturen gjordes efter det att skyltarna hade tillverkats i 3D- miljön.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnära omvårdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnära tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jämförelse med opublicerad data från 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 på samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnära tid 2011 visade sig ha minskat i jämförelse med 2007, även tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat något. Vid en summering av annat administrativt arbete sågs en ökning från 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden.

Efter en önskan om höjd säkerhet i samband med arbetsuppgifter gällande en gjutmaskin hos Abetong AB, genomfördes detta examensarbete.Ett flertal observationer och intervjuer genomfördes tillsammans med gjutmaskinens operatörer. Informationen ledde till en bättre uppfattning om vad problemet innebar.Arbetet resulterade i en säker uppgång på maskinen samt förhöjd säkerhet uppe på maskinen i form av ett skyddsräcke..

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn på barns lärande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. Självklart är arbetet en begränsad studie då den utförs på en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lärande. Vi gick in i detta arbete med frågorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lärande i förskolan? Hur ser pedagogerna på sin roll i barns lärande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lärande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? Frågor som vi hoppades få svar på via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanställning av tidigare forskning där fokuset låg på det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans läroplan. Det sociokulturella kan ses utifrån det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrågeställningarHur och var sker kränkande behandling och trakasserier?När sker kränkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kännetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa.ResultatEleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

Svårigheter att hitta relevant information på internet är ett stort problem som kostar svenskar både tid och pengar. På internet finns komplexa informationsmiljöer med stora mängder data och i dessa miljöer är det särskilt viktigt att användare får stöd i sitt letande. Det finns tidigare forskning inriktad på att kvantitativt undersöka användares informationsletande men en brist på kvalitativ forskning inom området. I denna studie undersöks användarbeteenden kvalitativt genom sex intervjuer och observationer med användare av den komplexa informationsmiljön Uppsala Conflict Data Program (UCDP). För att ta reda på användarnas informationsmål samt hur lätt det är för användare att hitta information i UCDP har gränssnittets upplevda användarnytta, hittbarhet och användbarhet undersökts.

Sverige är idag inte längre ett homogent land utan numera är det ett mångkulturellt land där många nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lära sig ett andraspråk och vilka faktorer är viktiga i tillägnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mångkulturell grundskola där flertalet av eleverna har ett annat modersmål än svenska, med fokus på om och hur skolan arbetar med att tillvarata andraspråksinlärarnas modersmål gentemot svenskan. Tanken var även att få ta del av andra faktorer såsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillägnandet av ett andraspråk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som är intresserade inom andraspråksinlärning ska kunna få se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas.

Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat.