SSAB Tunnplåt i Luleå tillverkar råstål genom syrgasfärskning i LD- konverter. Råstålet tappas ner i keramiskt infodrade stålskänkar, som sedan transporteras via skänkmetallurgistationer till stränggjutningen. På "strängen" gjuts råstålet ut till fasta ämnen, så kallade slabs. Vid gjutningsprocessen är temperaturen en viktig kvalitétsparameter. För att få en fungerande temperaturstyrning i stålframställningsprocessen är det viktigt att kunna prediktera värmeförlusterna från skänken.

In this final thesis two simulation models have been integrated. The simulation models are models of JAS 39 Gripen?s fuel system, software and hardware. The time consuming and costly work to develop software has made the department of fuel system to build two models in Xmath/Systembuild. The software model also simplifies the comprehension of how the software in the control computer of the fuel system works.

Detta examensarbete innehåller en kartläggning av Scanias arbete med digital dynamisk geometrisäkring samt ett förslag på hur arbetet kan utvecklas.Kartläggningen skapar en översiktlig bild av hur dagens arbete utförs och beskriver de ingående delmomenten. Observationer av hur arbetet utförs har gjorts och dokumenterats och samtal med berörda personer på Scania har skapat förståelse för behovet av ett bättre och mer utvecklat arbetssätt.Scania vill bli bättre på digital dynamisk geometrisäkring för att kunna minska den idag relativt stora verksamheten med fysisk provning av prototypartiklar och färdiga bilar. Ett förslag till ett nytt arbetssätt har tagits fram och förutsättningar för detta har undersökts på företaget. Förslaget bygger på ett ökat samarbete mellan grupper med olika ansvarsområden kopplade till vilka krav som ställs på lastbilen. Utöver den rent organisatoriska delen innefattar det även mer handgripliga förslag på fortsatt arbete som bland annat behöver ett underlag i form av trovärdiga Simuleringsmodeller.En jämförelse mellan resultaten från dagens simulering och fysisk provning har genomförts och resultatet visar att vidare arbete med förbättring av de digitala modellerna krävs innan det nya arbetssättet kan anammas tillfullo..

Verktygsavdelningen inom Gestamp Hardtech har en lång erfarenhet av utveckling, konstruktion och tillverkning av prototyp- och serieverktyg som sedan används i produktion i Luleå, Haynrode Tyskland, Mason USA och Kunshan Kina. Arbetet kännetecknas av ett tvärfunktionellt tänkande vilket medger ett minimum av ledtid genom användning av gällande datasimuleringar, utveckling,konstruktion samt tillverkning. När en simulering utförs kan olika produktionsstrategier utredas och ger även möjlighet till att se konsekvenser av konstruktionslösningar på verktyget.mSimulering kan ske på befintlig linje eller innan en investering i en ny produktionslinje ska göras. Genom simulering kan problem som annars leder till störningar i produktionen upptäckas. Resultatet av detta examensarbete är ett verktyg i form av två Simuleringsmodeller i CAD-systemet I-DEAS NX12.

Syftet med arbetet var att undersöka möjligheten för optimering av produktflödet. Företagets produkter transporteras på ett transportband till en gemensam process. Det nuvarande flödet till processen är inte optimerat vilket resulterar i att processen körs ineffektivt. Ackumulering av produkter innan processen ska därför undersökas som en lösning till problemet.Fyra olika ackumuleringsförslag har analyserats och jämförts: hängande bansystem, palleteringssystem, depalleteringssystem och kombination av bansystem och palleteringssystem.Förslagen har blivit bedömda och jämförda utifrån följande parametrar: yta, investeringskostnad, flexibilitet, arbetsbelastning, arbetsmiljö och tid. Hängande bansystem fick det högsta snittvärdet och valdes därför för fortsatt analys med stöd av simulering.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur Volvo Aero Corporation arbetar med produktionssimulering samt presentera ett tillvägagångssätt som bör användas, för att göra produktionssimuleringsstudier kostnadseffektiva och tillförlitliga som beslutsunderlag. Genom att följa en simuleringsstudie har författarna bildat sig en uppfattning om hur produktionssimuleringar i dag går till på företaget. De empiriska resultaten har analyserats utifrån teori för att beskriva hur Volvo Aero bör förändra sitt förfarande vid simuleringsstudier. Resultaten visar att Volvo Aero har brister i sitt tillvägagångssätt när simuleringsstudier genomförs. • Inledningsvis är de frågeställningar som ska undersökas alltför övergripande för att kunna besvaras med hjälp av en simuleringsstudie.

Mul- och klövsjuka är en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset är nöt, gris, får, get, buffel samt ett flertal klövbärande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra länder, bland annat till Nederländerna. Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekämpning och ersättning till djurägare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund. Betydande ekonomisk effekt får också de begränsningar i export som läggs på ett land drabbat av mul- och klövsjuka.

Simuleringsmodeller kan användas för att bättre förstå och förutspåmänniskors rörelse i olika gatumiljöer. Olika typer av modeller är bra påolika saker, med vissa kan man på makronivå simulera hundratusentalspersoner samtidigt för att få en överblick och med vissa kan man gå nerpå mikronivå och följa enskilda individers rörelse. Problemet med dessamodeller är att de inte tar hänsyn till det faktum att merparten av människori en folkmassa inte är ensamma, ca 70 procent av personerna harkompisar, kollegor eller anhöriga som de vill hålla sig nära. Den här rapportentar hänsyn till dessa grupper av människor, det tas även hänsyntill stillastående personer runt omkring i den simulerade miljön. I dennarapport belyses fördelarna och möjligheterna som nns med att användasimulering som hjälpmedel vid planering av olika byggnadsprojekt.

Att använda fjärrvärme till lågenergihus kan vara olämpligt pga. höga kulvertförluster jämfört med kulvertförluster för traditionella hus. Detta beror på att det låga värmebehovet i lågenergihusen ger en hög returtemperatur i ledningarna. Ett steg för att öka värmebehovet och göra fjärrvärme mer attraktivt för lågenergihus är att börja värma upp vitvaror (tvätt-, diskmaskin och torktumlare) med fjärrvärme istället för att använda traditionella eluppvärma vitvaror. Vid installation av dessa vitvaror tillkommer en rördragning vars värmeförluster är önskvärda att hålla nere för att dels säkerställa önskad temperatur till vitvarorna men även för att hålla nere internvärmen i huset.I studien har olika rördimensioner och isoleringstjocklek analyserats för att se hur värmeförlusterna beror på strömningsparametrar.

Det huvudsakliga området för examensarbetet var ventildrivningen i en lastbilsmotor från Scania. Ventildrivningen utsätts för växlande laster och påfrestningar som orsakas av en rad olika parametrar. Dessa parametrar kan vara motorvarvtal, motorlast, ventilspel med flera. Som fordonstillverkare är det viktigt att hitta och undersöka parametrar som bildrar till lasterna i ventildrivningen. För att förenkla sådana utvecklingsprojekt och vinna tid används simuleringsverktyg där Simuleringsmodeller skapas och verifieras.Arbetet handlade om att hitta och undersöka parametrar som påverkar lasterna i ventildrivningen samt ta reda på hur de tillsammans bidrar till en totallastspridning.

För att öka köreffektivitet och säkerhet samt minska bromsarnas slitage är de flesta av Scanias lastbilar och bussar utrustade med en hjälpbroms, så kallad retarder. En retarder arbetar generellt sett enligt någon av följande två principer. Dels en elektromagnetisk variant av retarder som bromsar bilens kardanaxel, drivaxlar eller växellåda genom att utnyttja elektromagnetisk induktion, eller som i Scanias fall där man använder sig av en hydrodynamisk tillsatsbroms som bromsar bilens kardanaxel genom att slunga vätska inom ett skovelsystem. Bromsenergin övergår då till värmeenergi som i sin tur kyls bort av bilens ordinarie vattenkylsystem. Bromsmomentet styrs via trycket som råder mellan skovelbladen.

I denna studie var huvudsyftet att bestämma de mekaniska friktionsförlusterna i en standardturboladdare för personbilar. För framtida arbete skulle resultatet ligga till grund för en formelsom beskriver friktionsförlusterna i turboaggregatet beroende på dess olika driftpunkter.I den metod som används för att uppskatta friktionsförlusterna ingick numerisk simulering,analytiska beräkningar och mätteknik. Isoviskösa Simuleringsmodeller för radiallager ochaxiallager utvecklades och användes för att simulera lagerfriktion. Dessutom användes analytiskaberäkningar baserade på Petroff?s ekvation för att bestämma friktionsförlusterna.

För effektmatning av den elektrifierade järnvägen krävs att spänningens frekvens omformas från kraftnätets frekvens på 50 Hz till 16,7 Hz. Detta sker i dag med två olika metoder. En metod där frekvensen omformas på mekanisk väg då en motor på gemensam axel driver en generator som genererar elkraft av rätt frekvens, detta kallas för en roterande frekvensomformare. Den andra metoden ändrar spänningens frekvens med hjälp av kraftelektronik, detta kallas för en statisk frekvensomformare. Gemensamt för båda dessa metoder är att de har värmeförluster.