Sökresultat:
135 Uppsatser om Simulerad arbetsmiljö - Sida 2 av 9
Trasdocksanimering : En teknik för dynamisk animation i datorspel
En stor del av spelkÀnslan ingÄr i hur saker beter sig och hur karaktÀrer rör sig. Animering Àr ett viktigt verktyg för att Ästadkomma realistiska rörelser men rÀcker i mÄnga sammanhang inte för att leverera en fullÀndad kÀnsla av realism. I fall interaktion med omvÀrlden Àr av stor vikt kan det vara nödvÀndigt tillÀmpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext omrÄde som har potential att öka interaktivitet i datorspel.Detta arbete presenterar en teknik för att tillÄta animation att pÄverkas av externa krafter sÄsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger pÄ simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data frÄn animation och fysikberÀkningar presenterade hÀri.Tekniken testades i en applikation dÀr trasdockorna animeras samtidigt som de utsÀtts för externa krafter.
Intensivv?rdssjuksk?terskors sederingshantering ? nya strategier och ?kande krav
Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.
Operationssjuksk?terskans kompetens f?r en effektiv operation och minskad komplikationsrisk
Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av
postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det
finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa
beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.
N?r kylan smyger sig p?: anestesisjuksk?terskans agerande f?r att f?rebygga och behandla hypotermi intraoperativt
Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.
ATT V?RDA UNDER RISK: Sjuksk?terskans upplevelser av att v?rda patienter med multiresistenta bakterier - En litteratur?versikt med fokus p? sjukhusmilj?
Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror
p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan
f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och
v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r
att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.
Studie av energianvÀndningen pÄ Spira förskola: En jÀmförande studie av faktiskt och simulerad energianvÀndning samt en parameterstudie av ingÄende data vid simuleringar av energianvÀndning
I detta arbete har den faktiska och simulerade energianvÀndningen pÄ Spira förskola i LuleÄ undersökts. Den faktiska specifika normalÄrskorrigerade energianvÀndningen faststÀlldes till 121,4 kWh/kvm Är. Vid projektering av förskolan uppskattades den specifika energianvÀndningen med hjÀlp av simuleringsprogrammet VIP-Energy till 78,5 kWh/m2 Är. DÀrmed översteg den verkliga anvÀndningen den simulerade med 54,6 %.En parameterstudie av indata till simuleringsprogramet har ocksÄ genomförts med avsikt att faststÀlla den totala förÀndringen i energianvÀndning dÄ indata Àndras. Följande parametrar har studerats;?Drifttid hos ventilationssystemet?Horisontvinkel?Inomhustemperatur?Klimatzonen?Kvot mellan till- och frÄnluft?LuftomsÀttning för ventilationssystemet?Solreflektion frÄn omgivande mark?Temperaturverkningsgrad?Vindhastighet?Vridning av byggnadenNyckeltal som kan anvÀndas för att snabbt uppskatta pÄverkan pÄ den totala energianvÀndningen har ocksÄ sammanstÀllts för majoriteten av de studerade parametrarna.
Lean om lean : en vÀrdeflodesanalys av en lean-ledarutbildning
Detta arbete beskriver en elektrisk pulsgenerator, dess konstruktion och ingÄende komponenter.SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät det triggade gnistgapet och triggpulsgeneratorn. Gnistgapetskonstruktion beskrivs. En SPICE-modell utvecklas för gnistgapets urladdningskanal.Urladdningskanalens egenskaper simuleras. Simulerad och fotograferad kanalradie jÀmförs.NÄgra genomförda försök beskrivs kort, dÀribland det katastrofala och avslutande försöket. Detavslutande försöket analyseras.
Bildanalys för navigering i autonoma sensor-platformar
Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjÀlp av tillgÀnglig mjukvara för visualisering kunna spela upp bÄde verkliga och simulerad bilddata. Detta examensarbete beskriver hur nÄgra sÄdana verktyg tagits fram. Till förfogande fanns en stor mÀngd bilddata, insamlad pÄ ett militÀrt övningsomrÄde som dessutom finns representerad som en syntetisk omvÀrldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned Aerial Vehicle)- prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och tröghetsnavigeringssystem. För att simulerad bilddata skulle fÄ ett verklighetstroget intryck placerades markfordon ut i den syntetiska modellen pÄ exakt samma position som under fÀltförsöken.
Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter
Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar
tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p?
patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en
h?griskmilj? med m?nga utmaningar.
Bildanalys för navigering i autonoma sensor-platformar
Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjÀlp
av tillgÀnglig
mjukvara för visualisering kunna spela upp bÄde verkliga och simulerad bilddata.
Detta examensarbete beskriver hur nÄgra sÄdana verktyg tagits fram. Till
förfogande fanns en
stor mÀngd bilddata, insamlad pÄ ett militÀrt övningsomrÄde som dessutom finns
representerad
som en syntetisk omvÀrldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned
Aerial Vehicle)-
prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och
tröghetsnavigeringssystem. För
att simulerad bilddata skulle fÄ ett verklighetstroget intryck placerades
markfordon ut i den
syntetiska modellen pÄ exakt samma position som under fÀltförsöken.
Markfordonens position
mÀttes in med DGPS och UAV:ns hastighet, position och rotation bestÀms med GPS
och tröghetsnavigeringssystem.
Resultatet, i form av lagrad tröghetsnavigerings- och sensorstyrnings-data,
ges efter en Kalmanfiltrering och blir vanligtvis noggrannare Àn vad som
erhÄlls frÄn de respektive
delsystemen.
Tyngdpunkten i arbetet lÄg i att ta fram Matlab-funktioner som plockar ut rÀtt
vy vid rÀtt
tidpunkt och ÄskÄdliggör detta pÄ ett tydligt sÀtt, samt att placera ut
markfordonen enligt
de givna koordinaterna.
Inf?rande av en ny straffbest?mmelse om arbetskraftsexploatering - En analys av hur straffr?ttslig reglering kan motverka osk?liga arbetsvillkor p? den svenska arbetsmarknaden
Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.
Utveckling och prov av en 50 kJ elektrisk pulsgenerator
Detta arbete beskriver en elektrisk pulsgenerator, dess konstruktion och ingÄende komponenter.SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät det triggade gnistgapet och triggpulsgeneratorn. Gnistgapetskonstruktion beskrivs. En SPICE-modell utvecklas för gnistgapets urladdningskanal.Urladdningskanalens egenskaper simuleras. Simulerad och fotograferad kanalradie jÀmförs.NÄgra genomförda försök beskrivs kort, dÀribland det katastrofala och avslutande försöket. Detavslutande försöket analyseras.
Robust algoritm för beröringsfri diametermÀtning i skördaraggregat
Det första steget i produktionskedjan för trÀvaror Àr skördaren vars uppgift Àr att avverka och sönderdela trÀd. Sönderdelningen till stockar baseras pÄ sÄgverkens bestÀllning som innehÄller information om önskad lÀngd och diameter. DiametermÀtning i skördare genomförs idag med berörande teknik som i takt med att kraven för trÀproduktion ökar kommer vara tvungen att förbÀttras alternativt bytas ut.I tidigare studier har beröringsfri diametermÀtning med lasertriangulering genomförts som visar att en ökad mÀtnoggrannhet gÄr att uppnÄ, men att robustheten för ett sÄdant system mÄste öka för att kunna anvÀndas i praktiken. I studierna föreslÄs förbÀttring av mÀtsystemets algoritm som ett naturligt nÀsta steg för att öka robustheten.I detta examensarbete utvecklas en algoritm som med mÀtdata frÄn det ovan nÀmnda systemet strÀvar efter att göra en robust diametermÀtning. I algoritmen löses tvÄ delproblem dÀr det första Àr att identifiera bra mÀtdata genom sökning och eliminering av extremvÀrden och det andra Àr att anpassa en trÀdmodell för att utifrÄn denna berÀkna diametern.
Effektivisering av materialflöde : FrÄn plockning i lager till lastat transportmedel
Det första steget i produktionskedjan för trÀvaror Àr skördaren vars uppgift Àr att avverka och sönderdela trÀd. Sönderdelningen till stockar baseras pÄ sÄgverkens bestÀllning som innehÄller information om önskad lÀngd och diameter. DiametermÀtning i skördare genomförs idag med berörande teknik som i takt med att kraven för trÀproduktion ökar kommer vara tvungen att förbÀttras alternativt bytas ut.I tidigare studier har beröringsfri diametermÀtning med lasertriangulering genomförts som visar att en ökad mÀtnoggrannhet gÄr att uppnÄ, men att robustheten för ett sÄdant system mÄste öka för att kunna anvÀndas i praktiken. I studierna föreslÄs förbÀttring av mÀtsystemets algoritm som ett naturligt nÀsta steg för att öka robustheten.I detta examensarbete utvecklas en algoritm som med mÀtdata frÄn det ovan nÀmnda systemet strÀvar efter att göra en robust diametermÀtning. I algoritmen löses tvÄ delproblem dÀr det första Àr att identifiera bra mÀtdata genom sökning och eliminering av extremvÀrden och det andra Àr att anpassa en trÀdmodell för att utifrÄn denna berÀkna diametern.
Styrbeteenden för autonoma agenter i trafikmiljö
Denna rapport beskriver styrbeteenden för autonoma agenter och utvÀrderar hur anvÀndbar den tekniken Àr för att skapa flexibla agenter i kontinuerliga miljöer. Arbetet undersöker hur vÀl det gÄr att anvÀnda styrbeteenden i en mer strikt kontrollerad miljö, nÀmligen biltrafik. De utvecklade agenterna agerar i en trafikmiljö dÀr de navigerar för att följa en vÀg och undvika kollisioner med andra agenter. Agenterna anvÀnder en kombineringsarkitektur som gör det möjligt att anvÀnda olika berÀkningsmodeller. Agenterna Àr testade i tvÄ scenarion dÀr teknikens anvÀndbarhet och flexibilitet Àr studerad.