Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Idag är företags årsredovisningar ett viktigt instrument för att minska den osäkerhet och informationsasymmetri som existerar mellan företag och investerare. I denna studie ses därmed agent- och principalteorin som den överordnade teorin då studien utgår ifrån att företagsledningen i det valda tjänsteföretaget innehar mer information än investerarna. Till skillnad från tidigare, då innehållet i årsredovisningar till stor del endast innehöll finansiella redogörelser, så fungerar årsredovisningar idag som en viktig marknadsföringskanal för företag. Årsredovisningar ska informera investerare om företagets verksamhet samt därmed legitimera företaget. Denna kommunikation till investerarna via årsredovisningar är en svår och komplex uppgift, speciellt i tider som karakteriseras av ekonomisk kris.

Plats är ett väletablerat verktyg inom marknadsföringsteori och har under senare år legat till grund för forskning som undersöker försäljningsställets påverkan på olika variabler inom konsumentbeteende. Parallellt med denna utveckling har också nya teorier inom låginvolverat beslutsfattande utvecklats, däribland teorin om signalbaserat beslutsfattande. Teorin utgår från den oinvolverade konsumenten som fattar köpbeslut utifrån en temporär uppsättning av Signaler som presenteras vid köptillfället. Som ett resultat av att beslutsfattandet utgår från en tillfällig signaluppsättning anses ingen långsiktig struktur för beslutsfattandet existera, utvärderingen kan istället skilja sig mellan olika köptillfällen. Med utgångspunkt i denna notis ämnar denna studie beskriva hur dimensionen plats påverkar betydelsen av Signaler vid låginvolverat beslutsfattande.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Vårt syfte med denna studie var att få mer inblick samt bidra till ökad kunskap kring de barn i förskolan som lever i hem med alkoholmissbruk. För att nå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit i studien är att övervägande av de intervjuade pedagogerna har mött barn som lever i hem med alkoholmissbruk. Upptäckterna gjordes främst genom föräldrar som luktat vid hämtning eller lämning. Bland de barn som nämns i intervjuerna är det bara ett som själv berättat för en pedagog.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt.Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd.

SammanfattningDen här rapporten beskriver hur en förbättring av ett elektroniksystem i en bilsimulator gjordes. Några Signaler som behövs för vanlig körning var redan anslutet till simulatorn. Syftet med detta projekt var att göra det lättare att göra ändringar i både hårdvara och mjukvara i framtiden men även vara en hjälp om det skulle uppstå problem. Fler knappar och spakar till simulatorn har anslutits för att den på så sätt ska bli mer flexibel vid val av olika funktioner vid en simulering. Kopplingsschema behövdes för att enkelt förklara hur allt är uppkopplat.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka Signaler den ger till eleverna.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, Signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

Syftet med detta examensarbete har varit att utreda möjligheten att klassificera en vägbeläggningskvalitet genom att utnyttja Signaler från en bils befintliga givare. Vidare är examensarbetet enförstudie till ett eventuellt större projekt, som skall leda till utvecklingen av ett komplettklassificeringssystem som underlättar för väghållaren (t.ex. Vägverket) att inventeravägbeläggningens kvalitet. Uppdragsgivare har varit Semcon AB i Göteborg.I arbetet ingick att sätta systemavgränsningar beträffande olika beläggningstyper som skall kunnadetekteras, vilka hastigheter som skall tillämpas vid mätningarna samt vilka Signaler från bilensgivare som är relevanta att utnyttja.Arbetet bestod i huvudsak av insamling av mätdata samt analys av denna i MATLAB1. Utifrån deninformation som den insamlade mätdatan gav, kunde sedan ett robust klassificeringssystem skapas,vilket med god precision klarar av att klassificera fyra olika beläggningstyper.Examensarbetet visar att det finns goda möjligheter till ett fördjupat arbete som kan resultera i ettför väghållaren mycket effektivt klassificeringsverktyg som underlättar att upprätthållastatusinformationen beträffande vägbeläggningens kvalitet.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka Signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning.

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare traumatiska upplevelser från barndomen.

Kommunikation via text har en stor roll i IT-åldern; SMS, mail och sociala medier är bara någraexempel på nya kommunikationsformer. All textbaserad kommunikation lider dock av en gemensamsvaghet, att det är svårt att förmedla icke-verbala Signaler med ord. Ingen teknik för att förmedlasådana Signaler grafiskt i text har slagit igenom på bred front. I denna uppsats föreslås uttrycksfulltypografi, som en lösning på problemet. Uttrycksfull typografi betecknar här textpresentation medvariation av typsnitt, storlek, teckenavstånd, deformeringar, rörelse, färg, piktogram.Denna nya teknik testades på personer som fick läsa texter i form av Facebookinlägg med ambivalentkänslomässigt innehåll.

Denna studie har som syfte att undersöka hur Signaler på en akutvårdsavdelning påverkar akutvårdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder använts i form av observationer på en akutvårdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartläggning över vilka Signaler som finns på akutvårdsavdelningen idag, där sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhållande till de andra Signalerna. Varningssignalen bör i de fall då patienten ligger på ett övervak presenteras så att den når all personal och med säkerhet uppmärksammas. I de fall då vårdlaget befinner sig på platsen när varningen kan uppstå bör larmet istället vara mobilt och enbart presenteras för vårdlaget.