Vinmarknaden av idag präglas av allt tuffare konkurrens, och går från att ha varit traditionsbunden mot att bli mer och mer marknadsorienterad. Det går att se trender i att flaska och förslutning vid sidan av etikett börjat användas allt mer som marknadsföringsredskap.Denna studie avser belysa betydelsen av själva flaskan, genom att specialstudera tre flaskattribut: flaskans färg, form och vikt. Vinflaskans attribut undersöks avseende hur de används, eller kan användas, i marknadsföringssyfte för att påverka kundens preferens vid val av vin. Marknadsföringsaspekten begränsas till att behandla främst produktdifferentiering.Metoden för denna studie är i form av en litteraturstudie av fyra vetenskapliga artiklar.Resultatet uppvisar viss betydelse av flaskform, flaskfärg och flaskvikt för konsumenters preferens, men att dessa tenderar att vara underordnade andra attribut. Differentierande formgivning kan påvisas påverka konsumenter positivt, oavsett attribut.I diskussionen finner denna studie tydliga samband mellan hur produktdifferentiering som marknadsföringsstrategi beskrivs i litteraturen och hur vinkonsumenters preferensbeteende beskrivs i empirin, vilket leder till slutsatsen att strategierna har kundpåverkan.

Bakgrund: Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.Syfte: Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tänka på, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rätt hjälpande insatser för ungdomar (12-16 år) med nar­kotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger på en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har också genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter från Socialtjänsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det är viktigt att polisen arbetar för att beivra narkotikamissbruk.

Anestesisjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är anestesiologisk omvårdnad. De ska även verka för att den anestesiologiska vården blir evidensbaserad genom att ta initiativ till och verka för omvårdnadsforskning. Idag sker omvårdnadsforskningen i en accelererande takt och det krävs av anestesisjuksköterskan att hålla sig a´jour med vad resultaten visar. Tidigare forskning visar att det är oklart om omvårdnadsforskningsresultat idag används av anestesisjuksköterskor i den kliniska verksamheten. Syftet med studien är därför att ta reda på hur anestesisjuksköterskan upplever att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning i det kliniska arbetet.

Denna uppsats sätter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda på om det går att identifiera några tydliga gränser för vilken typ av medieinnehåll som kan sägas vara journalistik. Vem har rätt att producera den och hur förhåller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehåll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget även varit angeläget att söka kunskaper om hur journalistiken hänger ihop med dagens föränderliga mediesamhälle och samhällets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger på forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framväxt och utveckling.

Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning ? Aftonbladets nätupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poängUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poängDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder.

Ambulanssjukvård bedrivs både på hämtplats och under transporten till mottagande enhet. Detta medför att personalen utför vårdåtgärder i vårdutrymmet under transporten enligt tidigare forskning sker detta ofta utan att personalen använder sig av bilbältet.Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av trafiksäkerheten i vägburna ambulanser.Metoden har varit intervjuer med semistrukturerade frågor samt en öppen fråga. Intervjuerna har genomförts med ambulanspersonalen i deras arbetsmiljö, det vill säga ambulansens vårdutrymme. Intervjuerna har sammanställts och en innehållsanalys har gjorts på den öppna frågan.Resultatet visar att personalen inte använder säkerhetsutrustningen i den utsträckning som de borde och vill göra. Arbetsmiljön och patientens tillstånd var helt avgörande.

Hjärt-kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män. Den som drabbas riskerar att få hela sin livsvärld krossad då hela tillvaron drabbas hårt av hjärtinfarkten. Det gäller också för de personer som finns i den drabbades närhet. De kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt skiljer sig en del från männen, både vad gäller sjukdomsbild och vad som sker efter hjärtinfarkten. Mitt syfte har varit att beskriva vuxna kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur invånare i Malmberget upplever den förändring som pågår i samhället. Invånarna i Malmberget har under många år fått flytta på grund av gruvan och nu händer det igen. Hur påverkar förändringarna invånarnas dagliga liv samt hur ser framtiden ut för Malmberget och dess invånare är frågor som tas upp i studien. Vad som har framkommit i studien är att informanterna upplever att samhället bit för bit håller på att försvinna. Kommunen har lagt Malmberget åt sidan och underhållet i samhället har försämrats.

?Du måste ha läslust för att kunna läsa till sidan sjutti liksom, det tror jag?. Så beskriver Fanny i år 9 sin läslust.I denna undersökning har jag velat ta reda på om elevers läslust kan öka genom att ha boksamtal under tiden som en gemensam bok läses i klassen. Jag har intervjuat fyra elever i år 5 och i år 9 i början och i slutet av studien, samt deras lärare i svenska vid ett tillfälle. Jag har dessutom utfört en enkätundersökning med frågor om läsning och boksamtal i inledningen av min studie i de bägge klasserna.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ?stadens livsnerv? ?Strömmen.