In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession.The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before?and therefore have experienced the time before?during and after their establishment moved in to school.These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle.Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att kartlägga den svenska tränarutbildningen för triathlon och jämföra den med andra länders tränarutbildningar.Hur ser den svenska tränarutbildningen ut?Hur ser andra länders tränarutbildningar ut?Vad finns det för skillnader och likheter mellan tränarutbildningarna? MetodSex länder valdes ut till detta arbete men på grund av bortfall kunde bara fem länder kartläggas. Dessa länder är Sverige, USA, Australien, Storbritannien och Kanada. De länder som inte kunde kartläggas var Nea Zeeland och Sydafrikas tränarutbildningar. Avgränsningen i denna studie är att enbart engelskspråkiga länder har representerats.

Detta examensarbete är utfört för att öka effektiviteten i Gefleteknologernas medlemshantering, deras medlemsregister samt festschema och gästlistor. Detta genom att skapa ett väl strukturerat system i PHP och använda sig av MySQL för lagring av data. Resultatet av detta projekt blev en ny hemsida där administratörer från föreningen har tillgång till speciella funktioner på sidan för att lägga till, ändra och söka medlemmar i databasen, samt att hantera festschema och gästlistor..

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa.I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak.Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ?spelregler? där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen.

Syftet med insatsen personlig assistans är att ge personer med funktionsnedsättningar ökat självbestämmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestämma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna väljer privata anordnare i allt större utsträckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i två små inlandskommuner i Norrbotten där det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrågor: Vilken information om sina valmöjligheter får den enskilde när denne har fått insatsen personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberättigade inför val av assistansanordnare? Vad påverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehåll och utformning samt när informationen ges, är av stor betydelse och en förutsättning för att den enskilde ska kunna välja det alternativ som stämmer överens med dennes behov och önskemål.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen på förskola. Jag ville ta reda på hur pedagogerna fördelar uppmärksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, där jag å ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet på att flickorna fick mer positiv uppmärksamhet och mer tilldelat talutrymme än pojkarna.

As social interactions migrate to the ubiquitous Internet we are facing a change in theway we relate to each other, which presents interesting new opportunities foranonymity to create identities. An aspect of this radically evolving technology thatexhibits strong possibilities for altering or producing identities is the rapidly growingonline game genre MMOG (Massive Multiplayer Online Game) which isentertainment that millions of people all over the globe engage in daily. Thisrelatively new platform for socialising has become of cultural and social significance,which is why it calls for examination and research. Thus, the main research questionsasked in this thesis are as following: How does players of MMOGs utilise the nighcomplete anonymity to present or modify their identities online? In which ways areMMOGs used as a platform for socialising and development of social groupdynamics? After observing a large group of players in a popular MMOG, as well asconducting several interviews with key identities within the group, I discovered three fundamental parts of identity creation, and created a model for use and applicationin different social situations and constellations..

Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner.

This paper is focuses on trade between eastern Blekinge and the other side of the Baltic Sea during the Viking Age. There are scarce tracks of trade in the area but one place, Skällenäs, isdifferent. Here a treasure has been found with coins from England and Germany and some of the place names are here probably connected with places on the other side of the Baltic.This discovery can be an indication of trade but the paper should be seen as a first investigation and could be the basis of a more extensive survey..

Bakgrund och problem: Forskare menar att realisering av torrhamnskonceptet kan medföra en rad fördelar, men dessa är spridda på flera aktörer, inklusive privata och offentliga, varför en problematik uppstår kring fördelning av roller, insatser och nytta. Den offentliga och privata sidan måste samarbeta, genom så kallade Public-Private Partnerships (PPP) men motsättande målsättningar kan hindra utvecklingen. Utbudet av forskning och modeller för PPP vid infrastrukturutveckling är inriktad på betydligt större projekt än torrhamns-utveckling, varför applicering av detta inte passar. Behov finns av nya modeller och forskning är trängande.Syfte: Att belysa viktiga aspekter inom samarbeten mellan privata och offentliga aktörer vid utveckling av torrhamnar, genom att teoretiskt och empiriskt undersöka och analysera relationen mellan de båda sidorna. Med hjälp av existerande modeller och resultat från egna fallstudier skapas i två steg en modell för att illustrera hur samarbetet fungerar.Metod: Arbetet genomförs med en hermeneutisk vetenskapssyn och en kvalitativ ansats.

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stärka arbetet med värdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, värdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vår undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanställt och analyserat med våra fokusområden som grund. Dessa fokusområden är kommunikation, relationer samt olikheter. Vårt resultat av analyserna är att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer är avgörande för att stärka arbetet med värdegrunden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares intentioner med litteraturundervisningen på gymnasiet, hur undersökningens resultat förhåller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskämneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tänkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nätbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklärare. På ett övergripande plan är ambitionen att studien bidrar till att belysa lärares reflektioner om litteraturundervisningens innehåll. I resultatet framträder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lärarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett ämne tenderar att befästas och bli till norm gör det att andra sätt att se på ett ämne marginaliseras eller inte släpps fram, vilket ska ses som ett problem. Lärarnas utsagor kan om de sammanställs i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befästa eller utmana den rådande ordningen, hegemonin.

Det nya båtvarvet på Beckholmen i Stockholm är placerat på öns västra sida. Inuti varvsbyggnaden kommer stora båtar kunna repareras året runt. Båtarna lyfts upp ur vattnet och förflyttas in i varvets skrovhall med hjälp av en shiplift. För att kunna reparera båtarnas olika delar finns ett antal olika verkstäder på vardera sidan om skrovhallen. Traverser finns i varje hall för att kunna förflytta delar mellan dem.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.