Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det sker återoxidation av krom på Vargön Alloys AB:s deponi. Stoftet, som deponeras, behandlas först med järn(II)sulfat för att reducera allt krom(VI), stoftet genereras vid produktionen av ferrokrom. Försök har utförts i liten skala i tankar som rymmer en kubikmeter material. Både vattenprover som har lakat genom tankarna och fasta prover av stoft har analyserats. Arbetet har utförts genom att göra en litteraturstudie, samt att utföra försök i liten skala.

I Sverige skapas årligen stora mängder biprodukter från den inhemska stålindustrin. Enbart från ljusbågsugnarna uppgår mängden producerad slagg till drygt 400 000 ton, av vilket 80 procent går direkt på deponi. För att minimera mängden deponerad slagg finns i dagsläget planer på att i stället använda slaggen som byggnadsmaterial i bland annat vägar. Problemet med slaggen är dock dess tungmetallinnehåll. Tungmetaller som krom och molybden lakar lätt ut i naturen då de inte är stabilt bundna.

Ovako Steel AB i Hofors producerar årligen 450.000 ton låglegerat specialstål i en skrotbaserad process. Den mängdmässigt största biprodukten är ljusbågsugnsslagg med en volym på ungefär 40.000 ton varje år varav allt i dagsläget deponeras. En anledning till att Ovako Steels ljusbågsugnsslagg inte används i externa tillämpningar är att den innehåller en del krom som riskerar att laka ut. Målet med detta examensarbete har varit att genom driftsförsök undersöka inverkan av några utvalda processparametrar på ljusbågsugnsslaggens kromlakningsegenskaper. Tidigare undersökningar har visat att 80-95% av det krom som lakar är sexvärt krom.

Ovako i Hofors har länge arbetat för att sänka kromlakningen från ljusbågsugnsslaggen för att kunna fortsätta att använda slaggen som ballast i asfalt. Stora framsteg skedde då en del av kalken i slaggbildartillsatsen byttes ut mot dolomit. För ytterligare sänkning av kromlakningen testas i detta examensarbete att öka halten järnoxid. Slagg består av flera olika faser varav endast vissa innehåller krom. Järnoxid antas stabilisera en av de krominnehållande faserna och kan även hjälpa till att förhindra att en annan krominnehållande fas bildas.

Ovako Steel AB i Hofors producerar ca 450 000 ton låglegerat stål varje år i en skrotbaserad process. Vid tillverkningen bildas årligen stora tonnage biprodukter som i stor utsträckning deponeras. För att minska andelen deponerat material finns planer på att använda slaggen som vägmaterial. Målet med detta examensarbete har varit att utreda hur egenskaperna hos ljusbågsugnsslagg med avseende på vägbyggnadstillämpningar kan förväntas ändra sig om den nuvarande slaggbildaren kalk delvis byts ut mot dolomit. Tanken att byta slaggbildare till dolomit kommer av att slaggen då får bättre skumningsegenskaper vilket påverkar infodringsslitaget och elförbrukningen positivt.

Detta arbete utförs efter en förfrågan från Uddeholm Tooling om att försöka kartlägga riskerna på inköpsmarknaden för metallerna krom, molybden och vanadin. Då detta anses vara mycket svårt föreslås här istället en kartläggning av marknaden för respektive metall, detta för att ge en bild av hur marknaden ser ut och vilka aktörer som finns.Frågorna som behandlas är var bryts, förädlas, konsumeras respektive metall? Hur varierar priserna, beskrivs priserna bäst med en random walk eller med en mean reverting stokastisk process.Det visar sig relativt snart att det är mycket problematiskt att inhämta relevant data. Speciellt då dessa metaller inte handlas öppet utan där kontrakten mellan köpare och säljare är konfidentiella. Priserna som rapporteras baseras på månatliga intervjuer med köpare, säljare och traders som utförs av branschmagasin.

Förorenad mark som konsekvens av gamla träimpregneringsanläggningar är vanligt förekommande i Sverige. Situationen i landet utgör idag ett miljöhot och alltmer resurser satsas på undersökning och sanering av förorenade områden. På fastigheten Hede kyrkby 79:1 i Hede har Härjedalens Trä AB under senare delen av 1900-talet bedrivit impregneringsverksamhet i form av tryckimpregnering. Idag ägs fastigheten av företaget Härjedalens Träförädling AB, som drivs av bröderna Staffan, Robert och Lars-Åke Grubb. Impregneringen är nedlagd och företaget har istället specialiserat sig på förädling av sågat virke genom hyvling och tillkapning.

De senaste åren har stort fokus legat på att tillverkning ska ske på ett etiskt och ekologiskt riktigt sätt inom olika handelsområden och hårdare krav ställs nu även på skoindustrin. Hela läderproduktionen innebär en hög vattenförbrukning samt en hög användning av kemikalier. Läderproduktionen är den industri med högst koncentration av farliga ämnen per tillverkad enhet. Rapporten behandlar och beskriver ovanläder till skinnskor och jämför de tre garvningsmetoderna kromgarvning, vegetabilisk garvning och syntetisk garvning för dess olika egenskaper samt miljö- och hälsopåverkan. Rapporten skrivs på begäran av NilsonGroup som vill få ökad kunskap och förståelse för lädertillverkningen, dess miljöpåverkan samt egenskapsskillnader mellan de valda garvningsmetoderna.

Syfte: Syftet med studien var att utröna huruvida produktionsmetoden påverkar passformen för singelkronor i kobolt-krom (Co-Cr) och samtidigt undersöka vilken produktionsmetod som ger det minsta utrymmet för cement. De produktionsmetoder som undersöktes var fräsning-gjutning (FG, motsvarande engelska term: milled wax ? lost wax), fräsning (F) samt lasersintring (LS). Metod: Undersökningen utfördes med replikametoden. Metoden som sådan är allmänt vedertagen och uppvisar tillförlitlighet vad avser att skapa en avbildning av cementfilmens tjocklek. Silikonavgjutningarna, tio stycken för varje produktionsmetod, snittades och undersöktes under ett ljusmikroskop vid 31 gångers förstoring.

Mängden elavfall ökar och kommer att fortsätta att öka en tid framöver. Elektriska och elektroniska produkter innehåller en mängd olika ämnen, i vissa fall upp till 60 olika grundämnen. En del av ämnena är giftiga eller farliga och en del är väldigt värdefulla. I t.ex. mobiltelefoner står ädelmetallerna för 93 % av värdet.

Tungmetallflödet i den urbana miljön kan leda till resursproblem för att återföring avavloppsslam som växtnäring till brukbar jord kan försvåras av tungmetallhalter. Syftet med examensarbetet var att bidra till Käppalaförbundets uppströmsarbete genom att identifiera tungmetallkällor i avloppssystemet. Detta uppnås genom en substansflödesanalys med avseende på metallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink för kommunerna Sigtuna och Solna vilka tillhör Käppalaförbundets upptagningsområde. Verktyget som därvidlag utvecklas identifierar tungmetallkällor, storleken av utsläppen och ger information om var åtgärdsinsatser är effektivt.För verktygsutvecklingen definierades det studerade systemet till fem områden: hushåll, verksamhetsutövare, dagvatten, tillskottsvatten och övrigt. Tungmetallkällor identifierades och grupperades till ett av de fem delområdena.

I det svenska samhället tillför diffusa och direkta föroreningskällor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsslam och recipient. Avloppsslam innehåller höga halter av växtnäringsämnen som bör återföras till jordbruksmark, men om detta ska ske får inte metallhalterna i slammet vara för höga. REVAQ är ett certifieringssystem vars syfte är att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och därmed möjliggöra en återföring av det växtnäringsrika slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete på grund av att ackumulationshastigheten för dessa spårelement är hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens slam. Source Finder (SoFi) är ett verktyg som kan användas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade källor till utsläpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink.Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra beräkningar på spårelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla källan hushåll så att emissioner inom hushåll kartläggs för spårelementen och kadmium.

Bakgrunden till föreliggande examensarbete är att lakvatten från upplag med till exempel hushållsavfall och industriavfall kan ha miljöstörande egenskaper. För karakterisering av lakvatten finns inte några fastställda allmänna metoder. På IVL, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, pågår ett projekt vars syfte är att utveckla en metodik med vilken lakvatten från avfallsupplag kan karakteriseras. Detta examensarbete utgör en del av karakteriseringen och syftar till att karakterisera lakvatten med hjälp av fraktionering efter partikelstorlek och multivariat modellering. Fraktioneringen grundade sig på en laborativ del baserad på tidigare utförda försök.

Under sommaren 2004 hade Persöfjärdens- och Furufjärdens vattensystem, två mil norr om Luleå, mycket låga pH-värden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet är att utreda om och hur fisken i Persöfjärdens vattensystem påverkats av den förändrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer även att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förändrade vattenkvaliteten. Följande frågor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och är den tjänlig som människoföda? ? Uppvisade fisken någon biologisk påverkan exempelvis skador på gälar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade Persöfjärdens vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits någon överdödlighet av fisk och vad är i sådant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förändrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende på metaller och gälar var abborre och braxen från Persöfjärden.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.