Inverkan av MgO på ljusbågsugnsslaggens lakningsegenskaper
Ovako Steel AB i Hofors producerar ca 450 000 ton låglegerat stål varje år i en skrotbaserad process. Vid tillverkningen bildas årligen stora tonnage biprodukter som i stor utsträckning deponeras. För att minska andelen deponerat material finns planer på att använda slaggen som vägmaterial. Målet med detta examensarbete har varit att utreda hur egenskaperna hos ljusbågsugnsslagg med avseende på vägbyggnadstillämpningar kan förväntas ändra sig om den nuvarande slaggbildaren kalk delvis byts ut mot dolomit. Tanken att byta slaggbildare till dolomit kommer av att slaggen då får bättre skumningsegenskaper vilket påverkar infodringsslitaget och elförbrukningen positivt. Tidigare rapporter har indikerat att magnesiumoxiden i dolomit kan binda slaggens kromoxid i en spinellstruktur och på så sätt sänka kromoxidaktiviteten och därmed utlakningen av krom. Fem slaggvarianter undersöktes varav tre smältes om med eller utan tillsatts av MgO. Totalanalysen visade att de nivåer av MgO i slaggen som eftersträvades uppnåddes. Skaktestet visade god repeterbarhet medan tillgänglighetstestets repeterbarhet var sämre. Röntgendiffraktionen visade att de omsmälta slaggerna var mer kristallina än ursprungsslaggen vilket visar att ingen effekt av snabbkylning erhållits hos dessa slagger. Undersökningen med svepelektron-mikroskop visade att slaggerna med höga MgO-halter hade en klar samgruppering av krom, magnesium och syre. Undersökningen visar att mängden tillgängligt krom är lägre i de MgO-rika slaggtyperna. Skaktestet visar också lägre utlakade kromhalter för dessa typer. Det motsatta råder för Vanadin, som utlakas i större utsträckning vid högre MgO-halter. Lakningsresultatet för barium är svårtolkat eftersom de två olika metoderna uppvisar motstridiga analysvärden. Bilderna från svepelektron-mikroskoperingen tillsammans med lakresultaten indikerar spinellbildning. Röntgendiffraktionen kunde dock inte påvisa någon kromförening på grund av höga detektionsgränser. Slutsatsen av arbetet är att MgO har en stabiliserande effekt på krom. Vad som ligger bakom att vanadin och barium ändrar sitt lakbetende är inte fastställt. Oklarheter om slaggens lakningsegenskaper kvarstår. Det bör utföras verifierande försök i fullskala i ljusbågsugnen. Slaggen bör sedan laktestas med samma metoder som använts inom ramen för detta examensarbete. Slaggen skall då även testas enligt det program för teknisk provning som presenteras i examensarbetet.