The aim of this study is to examine the patient's understanding of the counselling while testing for an STI. The method was an inquiry directed to patients at two receptions, where tests for STI are made, and on the Internet for patients who made a test within the last year. The study involves 95 participants, 39 answered the inquiry directly after the test. The main results show that most participants are positive to talk about their sexuality and sexual strategies with the personnel, irrespective of who takes the initiative to the counselling. Women are yet more negative then men to talk about their sexuality, even if the test is made voluntarily by the woman.

Through an internship at a nonprofit organization called ATSUB[1], specialized at giving support to non-offending parents to sexually abused children, one of the authors to this study found that there was a lack of care for the parents by governmental operations. While studying the previous research we found a great deficiency when it came to non-offending parents and far most about non-offending fathers. We found studies proving that the child?s non-offending parents are the best support for the child during their healing process. Research also shows that parents must be able to get good support and treatment during their crisis for the parents to be able to support the child, since they?re also in great despair over their child being sexually abused.

När det på 1990-talet uppmärksammades att barn kunde utsätta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var något som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare Rädda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp Rädda Barnens Pojkmottagning och tog emot både flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna målgrupp uppmärksammades började så sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad.

Denna studie fokuserar på arbetssituationen för kommunens handläggare i samband med organisationsförändringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frågeställningar som rör yrkesrollen, handlingsutrymme och organisationsförändringar i förhållande till reformen.Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört intervjuer med handläggare inom området. För att analysera materialet har vi använt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv på organisationsförändringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för våra informanter varierar beroende på olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhållningssätt till förändringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att påverka i samband med förändringen. Slutsatsen är att även om man generellt är positivt inställd till målet för reformen så är man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen går förlorad.

Individer med psykisk funktionsnedsättning kan vara väldigt sårbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. Därför är viktigt att dessa individer får en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lärare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det är främst lärarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen är tämligen begränsad inom detta ämnesområde.

Syfte & frågeställning: Huvudsyftet med denna studie är att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvården. Ytterligare ett syfte är att få inblick i frivårdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. Frågeställningarna är: Hur samarbetar kriminalvården och frivården i arbetet med utslussning för sexuellt dömda från anstalter? Hur arbetar frivården med eftervården för sexuellt dömda? Metod: Detta är en kvantitativ studie där enkäter har skickats ut till anstalter och frivårdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivård och anstalt fungerar bättre än med andra myndigheter och verksamheter.

Studiens syfte varatt kartlägga de faktorer som påverkar biståndsbedömarnas handlande i handläggningsprocessen samt att undersöka hur intervjupersonerna förhåller sig till dessa faktorer. för att besvara vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar; vilka är det för faktorer som påverkar biståndshandläggarna i handläggningsprocessen? Samt hur förhåller sig intervjupersonerna till dessa faktorer? För att samla data använde vi en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv vilket har givit en god inblick i biståndsbedömarnas livsvärld och vi har genom dessa intervjuer funnit följande faktorer som påverkar biståndsbedömarna; uppdraget, handlingsutrymme, äldre som ansöker om bistånd, anhöriga och kollegor. Utifrån de valda analysverktygen som Socialkonstruktivism, Doxa och Gräsrotsbyråkraten har vi funnit förklaringar till varför biståndsbedömarna förhåller sig till de olika faktorerna på de sätt som de gör..

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar somsocialsekreterare upplever inverka på deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frågeställningar är; Vilka organisatoriska omständigheter möjliggörrespektive begränsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angående organisatoriska förutsättningars inverkan påhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts där urvalet bestod av socialsekreterare som på heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vår studie utgått från är organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

The aim of this essay was to gain a deeper understanding about how school employees interpret and practice school law regarding cyber-bullying that occurs between pupils on the internet. To examine this we used a qualitative method. We completed eight interviews with five teachers, one headmaster, one school welfare officer and one special educationist. These eight school employees were from four different high schools. In our interviews we found that the school employees thought it was difficult to define different concepts within the school law such as in association with the occupation and offensive behaviour which prohibits them from interpreting the school law in the same way.

Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ?inifrånperspektiv? har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete.

Syfte Vi vill undersöka attityder och värderingar om försörjningsstöd utifrån de krav som ställs på dem som får försörjningsstöd. Vi vill undersöka skillnader mellan en grupp socialsekreterare och en grupp arbetssökande. FrågeställningHur ser de yrkesverksamma och de arbetssökande på de krav som ställs för att få försörjningsstöd och finns det några skillnader mellan de yrkesverksamma och de arbetssökandes attityder och värderingar gällande försörjningsstöd? ? Hur ser de yrkesverksamma på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? Hur ser de arbetssökande på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? I vilka frågor skiljer sig våra två gruppers svar sig mest åt?? Hur ser våra informanters attityder och värderingar ut gällande försörjningsstöd?Metod Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning som sker med hjälp av insamling av data med en enkätintervju. Vi har använt oss av litteratur inom ämnet, vägledande studentlitteratur, tidigare forskning i form av uppsatser och forskningsartiklar.Resultat Svaren från enkäterna har vi delat in i tre teman, allmän information, krav och attityd.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

The aim of this study was to get a greater comprehension of social welfare secretaries? notion of "good parenting" and furthermore how this is expressed in evaluations of investigations regarding care of children. The empirics in this qualitative study were collected with the help of a vignette containing relevant questions. Moreover interview questions were answered at seven occasions. The interviewees were social welfare secretaries that worked with evaluations of care of children.

The honour-related violence and opression got more attention in the years 1999 and 2002, when two young women were murdered in the name of honour in Sweden. Honour-related violence is associated with a so called honour culture, which for many symbolize the oppression of a women. It is a fact that not only girls and women are victims of this culture but also many young men and boys are exposed. The aim of this study is to illustrate how individual social workers handle cases where boys and young men are exposed to violence and oppression on the basis of the theory of discretion. In this study a qualitative research strategy has been used which involves the implementation of semi-structured interviews in the collection of empirical data.