Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar.

Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

En rekrytering påverkas främst utifrån kandidatens intryck, presentation och arbetserfarenhet, där rekryteraren bildar sig en uppfattning vid en intervju. Telefonsamtalets påverkan på rekryteringsprocessen är intressant då kandidaten har en möjlighet att sticka ut från mängden. Hur stor påverkan är beroende på rekryterarens uppmärksamhet, kandidatens förberedelse och vilken personlighet som förmedlas i samtalet. Forskning visar att personligheten extraversion korrelerar positivt till kandidatens prestation i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ta reda på telefonsamtalets betydelse i rekryteringsprocessen.

The aim of this study is to explain and try to get an understanding for how women who are partners to substance missusers handle their lifesituation. To fulfill the aim of the study a qualitive method is used with a focus group as a data collection method. The theoretical framework is coping theory and system theory. The results show that women who are partners to substance missusers describe that they have a lifesituation filled with stress and worry. Because of their situation the women create and adjust their behaviors.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart vårtvirus, som kan orsakacellförändringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt är låg och att vaccinationstäckningen bland unga kvinnor i mångaländer varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga gymnasieelevers kunskap om ochinställning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever på praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Oremsegenvårdsteori användes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna från fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkätformulär.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt låg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade låg tilltro till vaccinet och var osäkra på huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever på teoretiska program bättre kunskap och mer positiv inställning än elever påpraktiska program. Flickor hade bättre kunskap och om HPV och HPV-vaccin än pojkar.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Bakgrund: Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som behöver förstås ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik är förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det är väsentligt att få kännedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser också att ett tydliggörande av attityder är en förutsättning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vård på lika villkor, vilket de har rätt till.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik.Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvårigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger på fem olika skolor har vi fått deras perspektiv och syn på de här frågorna. Resultatet från våra intervjuer visar att pedagogerna är beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvårigheter är i behov av trygghet vilket de får genom struktur i klassrummet. Detta uppnådde pedagogerna på olika sätt beroende på om eleverna befann sig i en vanlig skola eller på en resursskola.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kroniskt beroende av urinkateterisering inverkar på vardagen och hur sjuksköterskan kan stödja denna patientgrupp. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter tolkades artiklarna utifrån modifierad innehållstextanalys. Meningsbärande enheter eller begrepp togs ut som subteman som sedan reducerades till att skapa fem huvudteman, upplevelse, accepterande/icke accepterande, kunskap/information, empowerment, livskvalitet. Subteman tilläts ligga kvar för att öka förståelsen för urvalet i resultatet.

Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen.

Det nya samhällets arbetsliv kännetecknas av krav på flexibilitet på organisationer och individer. Syftet med uppsatsen är att beskriva på vilka kriterier utöver formella meriter sökande får medlemskap i en arbetsorganisation. Utgångspunkten i teorin är en beskrivning av förändringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv där individer så väl som organisationer ställs inför nya krav. Därefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrån fyra kännetecken; tillhörighet, tillgång till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från fyra organisationer.

Bakgrund: En stor del av Sveriges äldre, svårt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet på särskilt boende. I personalens uppdrag ligger att främja de boendes självbestämmande men arbetet försvåras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den äldres självbestämmande när han eller hon vårdades i palliativt skede på särskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna händer, Självbestämmande efter omständigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.

Syftet med den här studien är att undersöka hur man i serien Äkta människor väljer att återskapa talspråkliga fenomen som pauser, tvekljud, stamningar, reparationer och samtidigt tal, i dialoger beroende på om karaktärerna som talar är hubotar, en typ av robot, eller människor. Syftet är även att undersöka hur dessa dialoger förhåller sig till de två samtalsstilarna respekt- och hänsynsstilen och närhets- och engagemangsstilen beroende på talarens arttillhörighet. Materialet består av nio dialoger från seriens andra säsong som fanns tillgänglig på SVT play under vintern 2013?2014. Dialogerna transkriberades med hjälp av CA-analys.

Att äta är livsviktigt och efter stroke sker ofta förändringar kring ätandet, något som påverkar personer i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av ätandet hos personer som genomgått stroke. Nio artiklar ingick i analysen. I analysen användes en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i 5 kategorier. Resultatet blev; Att förlora kontrollen över ätandet och känns sig beroende vid måltider, Att känna sig rädd och ha minskad aptit, Att skämmas och inte vilja äta tillsammans med andra, Att kämpa för att anpassa sig efter kroppens förändring och Att försöka återfå njutning och känna kontroll.

Syftet med studien är att undersöka pedagogerna på två avdelningar och hur de arbetar beroende på lokaler och miljöer, inom lekens ramar. Vi ville även undersöka om pedagogerna endast deltar i den styrda leken eller om de också deltar och styr upp den fria leken. Frågeställningar som vi använde i studien är; finns det någon skillnad på pedagogernas arbetssätt när det gäller lek, beroende på miljön? Vi ville också undersöka hur miljöerna skiljer sig mellan de olika förskolorna, och dessutom om pedagogerna tar tillvara på lekens utvecklingsmöjligheter. Undersökningen genomfördes med hjälp av egna observationer, intervjuer och analyser. Observationerna och intervjuerna gjordes på två förskolor, varav den ena är en nybyggd förskola och den andra är en äldre. Det empiriska materialet analyserades utifrån vår tidigare forskning.