Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har språkljudsproblem, samt om svårigheterna skiljer sig beroende på vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frågade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med språkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns språkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att de arbetsmetoder som används vid stöttning av barn som har språkljudssvårigheter inte skiljer sig beroende på etnisk bakgrund utan främst beroende på var i sin språkliga utveckling som de befinner sig. Det har också konstaterats att det inte går att dra några slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika språkljudsproblem..

Bruhner, C. Det händer även män! En kvantitativ studie om myter och normer kring män som utsatts för sexuellt våld. Examensarbete på magisternivå i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2013. Män som utsatts för sexuellt våld är ett fenomen som får ytterst lite uppmärksamhet inom samhällsvetenskaplig forskning. Ämnet är outforskat och har en klar brist på framförallt kvantitativ data.

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda.

Syftet med studien var att bland högskoleanställda undersöka skillnader i Work-Life Balance och arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas kön samt beroende på om deltagarna hade barn under 18 år eller ej. Studien syftade även till att undersöka skillnader i arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas ålder. I studien ingick manliga och kvinnliga högskoleanställda som arbetade minst 80 % och som undervisade och/eller forskade inom den aktuella tjänsten. Studien genomfördes som en web-enkätundersökning på två högskolor i Sverige. Totalt besvarade 125 deltagare på enkäten som utgick ifrån två olika mätinstrument; Netemeyers, Boless och McMurrians (1996) skala som användes för att mäta Work-Life Balance uppdelat på Family-Work Conflict samt Work-Family Conflict och Minnesota Job Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse.

Barn under 15 år kan enligt svensk rätt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. På samma sätt anses barn under 18 år inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersättning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krävs emellertid att gärningspersonen hade uppsåt till eller var oaktsam i förhållande till barnets ålder. Enligt 6 kap. 13 § brottsbalken ska även den som inte insåg men som hade skälig anledning att anta att den andra personen inte uppnått den aktuella åldern, dömas till ansvar.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev då om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio åren och den folkliga opinionen började ifrågasätta den dåvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rådande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstärka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmälda våldtäkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

Förr förknippades tatueringar med sjömän och rebeller, nu är det betydligt vanligare och mer accepterat. Idag har det blivit populärare än någonsin och med en yngre kundkrets. Syftet med den här studien är vilka egenskaper som tillskrivs en vanlig kvinna med synliga tatueringar samt en kvinna utan synliga tatueringar. Deltagare i denna studie var 89 studenter på en högskola i åldrarna 19-49 år. Resultatet indikerade att kvinnan utan tatueringar tillskrevs delvis mera positivt än kvinnan med tatueringar, bland annat ansågs hon mer attraktiv och mindre sexuellt erfaren än kvinnan med tatueringar.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur angående informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien är baserad på SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade på att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling.

Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö.

Utifrån en kvalitativ och rättsdogmatisk metod ställde vi oss frågande till hur och utifrån vilka faktorer kuratorer på ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar på. I sexualbrottslagstiftningen framgår det på flera ställen att ett barn under 15 år som utsätts eller deltar i sexuella handlingar är brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillämpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Stockholms län, förhåller sig till förändringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trädde i kraft 1 april 2005, samt om den fått någon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmäla enligt SoL 14:1.

I större städer är det vanligare med stress, oro och ångest. Av den anledningen fanns det skäl att tro att individer i storstäder skiljde sig från individer på landsbygden även gällande annan psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad i ungdomars självrapporterade ätbeteende respektive kroppsuppfattning beroende på urbanisationsgrad, kön och BMI. Deltagarna i undersökningen var 140 gymnasieelever indelade i två grupper, storstad och tätort, utifrån urbanisationsgrad. Undersökningsmaterialet bestod främst av The Eating Attitudes Test (EAT-26), några frågor från Eating Disorder Inventory-2 samt Figure Rating Scale.

Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen.

Idag äger en stor del av Sveriges befolkning en smartphone. Det finns många fördelar med en smartphone men på senare år har flera negativa aspekter med användningen uppmärksammats. Stress orsakad av att inte kunna hantera tekniken på ett hälsosamt sätt är en av de effekter som bevisats och en annan följd av smartphoneanvändning är risken för att utveckla ett beroende.Syftet med detta arbete är att genom en depriveringstudie, avsaknadsstudie, undersöka om studiens smartphoneanvändare är beroende av mobilens smarta funktioner och om smartphonen bidrar till att de känner sig stressade. Genom att frånta användarna möjligheten att använda mobilens smartfunktioner och låta dem föra dagbok över sina upplevelser har vi försökt se hur smartphonen och avsaknaden av dess funktioner påverkar användarna. Med hjälp av enkäter, intervjuer och loggning av deltagarnas användning har vi fördjupat oss i om de upplever sig beroende och stressade av smartfunktionerna.Resultaten visar att samtliga av deltagarna upplever att de är beroende och till viss mån stressade av smartphonen.