Övervikt och fetma Ă€r ett problem som finns i hela vĂ€rlden. I takt med att detta ökar, blir ocksĂ„ riskerna att drabbas av sjukdomar större hos dessa mĂ€nniskor. Förutom sĂ€mre fysisk hĂ€lsa leder övervikt och fetma Ă€ven till ökad psykisk ohĂ€lsa. Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa mĂ€nniskors upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. I studien har nio vĂ„rdvetenskapliga artiklar analyserats, vilket resulterat i tre huvudkategorier.

Ett akut stressvar Àr nödvÀndigt för överlevnad, men nÀr stress blir kronisk kan problem uppstÄ. Kronisk stress leder till en mÀngd fysiologiska och kÀnslomÀssiga effekter som Àr negativa för djuret och dess omgivning. Feromoner Àr kroppsegna doftsignaler som anvÀnds av de flesta dÀggdjur för kommunikation och revirmarkering. Dessa kan tillverkas syntetiskt och anvÀndas för att behandla stressrelaterade problem hos bland annat katter. Fem olika ansiktsferomoner frÄn katt har isolerats. TvÄ av dessa ? fraktion F3 och F4 ? har kÀnda anvÀndningsomrÄden inom veterinÀrmedicin. F3 anvÀnds av katten för ansiktsmarkeringar i det egna reviret och kan nyttjas för att skapa en tryggare miljö för katten i olika situationer dÀr risk för stress föreligger.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer alla typer av patienter av olika etniciteter, Äldrar och kön, med olika skador och sjukdomar och med olika tidigare erfarenheter av hÀlso- och sjukvÄrden. Patienten har mycket kontakt med sjuksköterskan pÄ akutmottagningen, och dÀrför Àr det viktigt att mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppfattas som positivt. Forskning tyder dock pÄ att detta inte alltid Àr fallet.Syfte: Att beskriva hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan pÄ en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie av mixad metod med konvergent design baserad pÄ fem kvalitativa och fem kvantitativa studier.Resultat: Fyra teman framkom: Brist pÄ information och kommunikation; Patienten vill inte vara till besvÀr; Ointresse och dÄligt bemötande samt Bra vÄrd och ett gott bemötande.Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskan och patienten pÄ akutmottagningen blev ofta lidande pÄ grund av bristande information, ointresse och dÄligt bemötande frÄn sjuksköterskan. Mötet var mer positivt pÄ akutmottagningar pÄ landsbyggden, med anledning av att stressen och arbetsbördan dÀr var lÀgre.Klinisk betydelse: Genom att öka medvetenheten om problemen som belyses i denna studie och genom att implementera resultatet till akutmottagningar, ges möjligheten att förbÀttra vÄrden och öka vÀlbefinnandet för patienterna pÄ akutmottagningen..

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  pÄ grund av  energi-  och fettmÀngden  samt tillgÄngen till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: MÄlet med denna studie var att kartlÀgga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvÀrsnittsstudie med tio enkÀtfrÄgor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks genomfördes pÄ 74  gymnasieelever i Ärskurs tvÄ under tvÄ dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stÀllet att köpa sötsaker och lÀsk som konsumerades pÄ skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades pÄ fritiden var vanligast köpt i affÀrer. Det framgick ocksÄ signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Cancer Àr en av de sjukdomar som ökar mest för tillfÀllet. En av orsakerna till ökningen Àr att medellivslÀngden blivit högre. Den ökade medellivslÀngden Àr nÄgot positivt i sig, men det innebÀr ocksÄ att sjukdomen hinner drabba fler mÀnniskor. Cancer Àr en sjukdom som pÄverkar mÄnga personer direkt eller indirekt och det Àr inte bara de som har cancer som Àr sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara nÀrstÄende till en svÄrt sjuk familjemedlem.

Hopp finns med Ànda frÄn livets början och Àr det sista som lÀmnar mÀnniskan. Att leva med en lÄngvarig sjukdom innebÀr för de flesta individer pÄfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. MÀnniskor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bÀttre. DÀrför kan hoppets nÀrvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos mÀnniskor som lever med lÄngvarig sjukdom.

KlimatförÀndringen Àr en aktuell frÄga och ett förÀndrat klimat kommer att inverka pÄ  utbredningen av vektor-burna sjukdomar sÄsom malaria. Malaria Àr en sjukdom som Àr extremt klimatkÀnslig och det dör miljontals mÀnniskor i sjukdomen varje Är. Syftet med studien Àr att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförÀndringen i Sverige. Finns nÄgon risk för malariaspridning i Sverige Är 2100 pÄ grund av den pÄgÄende klimatförÀndringen. Studien baseras pÄ fem intervjuer med forskare som Àr insatta i malaria och klimatförÀndringen.

Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor. Bröstcancer kan leda till att kvinnor mÄste ta bort en del eller hela sitt bröst. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst av följd av bröstcancer. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999-2009. Artiklarna analyserades enligt en kvalitativ innehÄllsanalys metod med en manifest ansats.

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet Àr att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika nÀr det gÀller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning. I analysen har sÀrskild hÀnsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, förÀldrars födelseland samt förÀldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger pÄ den unges uppfattning om vÄrdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra omrÄden; restriktioner i skolan och pÄ fritiden, begrÀnsningar i heterosexuella förÀktenskapliga relationer, begrÀnsningar i val av framtida Àktenskapspartner samt begrÀnsningar i sexuella relationer innan Àktenskap.Studien bygger pÄ en sekundÀranalys av kvantitativt datamaterial hÀmtat frÄn tvÄ tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Cancer Ă€r ett samlingsnamn för mĂ„nga sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer Ă€r skrĂ€mmande och dendrabbade begrĂ€nsas av sjukdomen, men det Ă€r instĂ€llningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hĂ€lsa.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hĂ€lsa.Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad pĂ„ sex sjĂ€lvbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna anvĂ€ndes kvalitativinnehĂ„llsanalys (Lundman & HĂ€llgren Granheim, 2012)Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet frĂ„n nĂ€rstĂ„ende och vĂ€nner var viktigt liksomatt leva sĂ„ normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkĂ€rleken de fick frĂ„n sina nĂ€rstĂ„ende samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp.Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid sĂ„ kunde de Ă€ndĂ„ finnahĂ€lsa i sitt liv.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  pÄ grund av  energi-  och fettmÀngden  samt tillgÄngen till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: MÄlet med denna studie var att kartlÀgga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvÀrsnittsstudie med tio enkÀtfrÄgor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks genomfördes pÄ 74  gymnasieelever i Ärskurs tvÄ under tvÄ dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stÀllet att köpa sötsaker och lÀsk som konsumerades pÄ skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades pÄ fritiden var vanligast köpt i affÀrer. Det framgick ocksÄ signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom Àr en neuropsykiatrisk sjukdom som beror pÄ störda funktioner i hjÀrnans nervceller. Idag berÀknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet pÄvisade att Huntingtons sjukdom pÄverkade hela familjen.

Utfodring som ger en god mineralbalans Ă€r avgörande för att fĂ„ren inte ska drabbas av brist- eller toxicitetssjukdomar. Optimal mineralutfodring minimerar hĂ€lsoproblem hos fĂ„ret vilket leder till högre lönsamhet för lantbrukaren. Om mineralutfodringen brister resulterar detta till lĂ€gre tillvĂ€xt, avkastning samt produktion vilket ger konsekvenser för lantbrukaren. Även sjukdomar kan uppkomma dĂ€r följderna kan ha dödlig utgĂ„ng för fĂ„ret. För att förebygga sjukdomarna Ă€r det viktigt att utfodra med rĂ€tt mĂ€ngd mineraler vid rĂ€tt tidpunkt. Detta kan vara mycket svĂ„rt dĂ„ mĂ€ngden mineraler beror pĂ„ mĂ„nga faktorer som kön, Ă„lder, ras, stress, antal foster samt var i livsproduktionscykel fĂ„ret Ă€r.