Utfodring som ger en god mineralbalans Ă€r avgörande för att fĂ„ren inte ska drabbas av brist- eller toxicitetssjukdomar. Optimal mineralutfodring minimerar hĂ€lsoproblem hos fĂ„ret vilket leder till högre lönsamhet för lantbrukaren. Om mineralutfodringen brister resulterar detta till lĂ€gre tillvĂ€xt, avkastning samt produktion vilket ger konsekvenser för lantbrukaren. Även sjukdomar kan uppkomma dĂ€r följderna kan ha dödlig utgĂ„ng för fĂ„ret. För att förebygga sjukdomarna Ă€r det viktigt att utfodra med rĂ€tt mĂ€ngd mineraler vid rĂ€tt tidpunkt. Detta kan vara mycket svĂ„rt dĂ„ mĂ€ngden mineraler beror pĂ„ mĂ„nga faktorer som kön, Ă„lder, ras, stress, antal foster samt var i livsproduktionscykel fĂ„ret Ă€r.

Antalet Ă€ldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan pĂ„verka munhĂ€lsan negativt. Äldre med stort vĂ„rd- och omsorgsbehov flyttar ofta till sĂ€rskilt boende. MĂ„nga av dem behöver hjĂ€lp med munhygienen. MunvĂ„rden till Ă€ldre i sĂ€rskilt boende Ă€r ofta bristfĂ€llig med dĂ„lig munhĂ€lsa som följd.

De senaste tio Ären har det i Sverige visat en ökande trend med psykiatriska sjukdomar. I Sverige insjuknar cirka 15 personer av 100,000 i psykos Ärligen. Tiden frÄn första symptomdebut till insjuknande kan vara mellan nÄgra dagar till flera Är och symptomen för psykos kan variera och misstas för depression och Ängest. Syftet med studien var att belysa synen pÄ vad omvÄrdnad Àr vid psykos och genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr tio artiklar anvÀndes i resultatet. Insjuknande i psykos beskrivs som en oförmÄga att kontrollera sig sjÀlv och leder ofta till stor rÀdsla hos patienterna.

Kvinnan kan du sÀlja igen -och- igen -och- igen, tills hon Àr död.SÄ sÀger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna pÄ Palmedagarna i VÀsterÄs under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men Àven med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking Àr inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hÀlft fanns det prostituerade frÄn Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vÄgor och handlar om kvinnor som kommit till vÀstvÀrlden.

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

Schizofreni Àr en allvarlig och svÄr sjukdom, dÀr symtomen kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. En mÀnniska med sjukdomen schizofreni har emellanÄt en mycket störd verklighetsuppfattning och saknar ofta sjukdomsinsikt. Deras beteende kan upplevas som bÄde skrÀmmande och obegripligt av sjukvÄrdspersonal och omgivning. Detta kan leda till ett avstÄndstagande frÄn denna patientgrupp, vilket i sin tur kan leda till en bristfÀllig vÄrd med vÄrdlidande som följd. Syftet Àr att belysa hur mÀnniskor med sjukdomen schizofreni upplever sin livsvÀrld och dÀrigenom synliggöra kunskaper som allmÀnsjuksköterskan behöver för att möjliggöra en god vÄrd.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.

Patienter med psykisk ohÀlsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivÄrden gör att allt fler patienter med psykisk ohÀlsa vÄrdas inom somatisk vÄrd. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Personer med psykisk ohÀlsa Àr en stigmatiserad grupp bÄde i samhÀllet i stort och inom vÄrden. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohÀlsa i sitt arbete inom somatisk vÄrd. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd. Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag.

Introduktion: Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar dÀrmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod anvÀndes. Databaserna Cinahl och PubMed anvÀndes till sökningar efter studier.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar portrÀtteras krig som mannens domÀn. I krig Àr det mannen som Àr den aktiva parten och kvinnan den passiva. MÀnnen Àr ute och slÄss, skjuter, sprÀnger, och kvinnorna sitter hemma och vÀntar Àngsligt pÄ att mÀnnen ska komma hem. Eller sÄ Àr kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) vÄld. Mannen ses alltsÄ som krigare och kvinnan som pacifist.

Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket Àr viktigt försjuksköterskan att fÄnga upp tidigt och ge den omvÄrdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnÄs Àr det viktigt att den som Àr sjuk kÀnner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva mÀnniskors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fÄnga upp mÀnniskors upplevelser av symtom i samband med depression anvÀndes en kvalitativ metod. Data samlades in genom Ätta sjÀlvbiografier som var skrivna pÄ svenska av bÄde kvinnor och mÀn.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige och i övriga vÀrlden. Det diskuteras om att de största anledningarna till denna ökning bland annat skulle kunna vara de ökade kraven pÄ arbetsplatsen samt andra arbetsrelaterade orsaker sÄ som omorganisationer och nedskÀrningar. Ett flertal studier har gjorts som visar positiva samband mellan mÀnniskors fysiska aktivitet och deras sjÀlvupplevda stress genom att sÀnka stressnivÄerna i kroppen. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka sambanden mellan mÀnniskors sjÀlvupplevda stress och utövande av fysisk aktivitet för att se om det finns nÄgra skillnader i Älder, typ av fysisk aktivitet samt frekvensen av denna aktivitet. Studien som utfördes var kvantitativ och genomfördes i form av en enkÀtundersökning som innehöll frÄgor angÄende personens bakgrund, fysiska aktivitet samt sjÀlvupplevda stress.Genom studien framkom det att en högre frekvens av fysisk aktivitet visar samband med lÀgre upplevelse av stress.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrÄn en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande Älder ökade risken för POUR, speciellt för mÀn.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svÄrigheterna som följer Àr sÄvÀl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete Àr att bedöma de kognitiva funktionsnedsÀttningarna. Det Àr av vikt att de instrument som anvÀnds vid bedömning Àr utvÀrderade för patientgruppen och har bevisats lÀmpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvÀrderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svÄrigheter hos personer efter stroke, frÄn Är 2009 och framÄt. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier lÄg till grund för resultatet.