Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.Läs om livet som tvångssjuk..

Bakgrund: Evidens styrker att teamrehabilitering är en lämplig rehabiliteringsform för patienter med reumatiska sjukdomar. Gruppträning har i tidigare studier visat goda resultat för personer med reumatisk sjukdom. Dock är forskning om den subjektiva upplevelsen av gruppträningen bristfällig.Syfte: Syftet med studien är att ur ett socialkognitivt perspektiv undersöka vilka upplevelser och erfarenheter deltagare med reumatisk sjukdom fått av den gruppträning som ingår i teamrehabiliteringen.Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. Fem deltagare inkluderades och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkom att deltagarna hade en positiv uppfattning om teamrehabiliteringen och att de tog med sig många erfarenheter därifrån.

Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR).

Barn under 15 år kan enligt svensk rätt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. På samma sätt anses barn under 18 år inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersättning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krävs emellertid att gärningspersonen hade uppsåt till eller var oaktsam i förhållande till barnets ålder. Enligt 6 kap. 13 § brottsbalken ska även den som inte insåg men som hade skälig anledning att anta att den andra personen inte uppnått den aktuella åldern, dömas till ansvar.

Bakgrund: HIV/AIDS, MRSA, hepatit C och tuberkulos är allmänfarliga och smittspårningspliktiga sjukdomar som i olik utsträckning är förenade med stigma. För att förhindra smittspridning av dessa sjukdomar tillämpas inom vården specifika åtgärder vilka kan innebära minskad mänsklig kontakt mellan patient och vårdare. Vårdrelationen utgör ett fundament i vårdandet. En icke-vårdande relation kan på olika sätt påverka patientens psykologiska hälsa.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa smittbärande patienters erfarenheter av vårdande.Metod: En systematisk litteraturstudie där litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar, vilka analyserades.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev då om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio åren och den folkliga opinionen började ifrågasätta den dåvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rådande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstärka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmälda våldtäkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

Förr förknippades tatueringar med sjömän och rebeller, nu är det betydligt vanligare och mer accepterat. Idag har det blivit populärare än någonsin och med en yngre kundkrets. Syftet med den här studien är vilka egenskaper som tillskrivs en vanlig kvinna med synliga tatueringar samt en kvinna utan synliga tatueringar. Deltagare i denna studie var 89 studenter på en högskola i åldrarna 19-49 år. Resultatet indikerade att kvinnan utan tatueringar tillskrevs delvis mera positivt än kvinnan med tatueringar, bland annat ansågs hon mer attraktiv och mindre sexuellt erfaren än kvinnan med tatueringar.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Antalet äldre har ökat i hela världen och fortsätter att öka. I takt med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och därmed även läkemedelsanvändningen. Personer över 80 år konsumerar i genomsnitt 5,8 läkemedel per person och äldre på sjukhem tio läkemedel per person vilket är en ökning med 60 % sedan slutet av 1980-talet. Anledningen till denna ökning är att det idag finns stora möjligheter att förebygga och behandla många sjukdomar eftersom det hela tiden utvecklas nya läkemedel och behandlingsmetoder. Polyfarmaci och olämplig förskrivning av läkemedel till äldre över 65 år enligt Beers kriterier (se bilaga I) är ett växande och världsomspännande hälsoproblem.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur angående informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien är baserad på SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade på att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling.

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslängden ökar, ökar även antalet människor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstånd men de leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten för en patient. Protonstrålning användes första gången 1957 och är en behandlingsmetod som skonar frisk vävnad kring tumören vilket resulterar i färre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrålning men den är begränsad när det kommer till människors upplevda livskvalitet efter genomgången behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrålning för sjukdomar i huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrålning samt sin hälsa och livskvalitet efter behandlingen.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data.

Bakgrund: HIV/AIDS, MRSA, hepatit C och tuberkulos är allmänfarliga och smittspårningspliktiga sjukdomar som i olik utsträckning är förenade med stigma. För att förhindra smittspridning av dessa sjukdomar tillämpas inom vården specifika åtgärder vilka kan innebära minskad mänsklig kontakt mellan patient och vårdare. Vårdrelationen utgör ett fundament i vårdandet. En icke-vårdande relation kan på olika sätt påverka patientens psykologiska hälsa.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa smittbärande patienters erfarenheter av vårdande.Metod: En systematisk litteraturstudie där litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar, vilka analyserades.

Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Hjärntumör. En litteraturstudie om hur vuxna personer påverkas av att ha överlevt hjärntumör i barndomen. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Hjärtkärl-sjukdomar har under en längre tid varit den stora dödsorsaken i västvärlden. Detta orsakas av så kallad aterosklerosbildningen som är initiala stadiet till hjärtkärl-sjukdomar. Från odontologiska aspekter har studier gjort på parodontala bakterier som eventuellt kan påskynda eller initiera denna aterosklerosbildningen, vilket väcker intresset för ämnet inom denna litteraturstudie. Parodontala bakterier vid parodontit kan via blodkärlen på olika sätt påverka kärlens endotelceller till att skadas eller gå i apoptos som då skapar en läkningsprocess. Det bildas då trombos som eventuellt kan bli en embolit som kan täppa till mindre kärl, men parodontala bakterier har även förmågan att påverka aterosklerotiska placket till att ruptera lättare.