Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen.Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten.

Människohandel är en brottslighet som fått globala konsekvenser genom uppbyggnaden av organiserade nätverk som utbrett sig över stora delar av världen. Detta är något som dagens makthavare bör ta på största allvar. Genom globaliseringen så har gränserna suddats ut och möjligheterna att röra sig fritt i världen har blivit större. Förenta nationerna uppskattar att det är mellan en till fyra miljoner människor som varje år faller offer för människohandeln majoriteten av dessa är kvinnor och barn. I detta så ses kvinnan eller barnet som ett offer medan mannen har makten.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ?sex säljer? är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta.

Läroböcker är en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehåll presenteras och formuleras är betydelsefullt då dessa bidrar till att forma allmänhetens syn på biologi och könsskillnader. Syftet är att granska och redogöra för hur djurs beteende som är kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga läroböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet består av fyra stycken biologiböcker som används i gymnasial undervisning i Sverige på det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat på de delar i läroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor.Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext.

Gruppen homosexuella har en sämre psykisk hälsa än gruppen heterosexuella vil-ket kan bero på en strukturell diskriminering i samhället. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle välja att inte vårda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. Därav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård i relation till sexuell identi-tet. Vidare frågeställningar är om och hur sexuell identitet är relevant i vårdmötet samt vilket bemötande som är önskvärt enligt informanterna. Metoden för studien är att genomföra en induktiv intervjuundersökning, där ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvård ingår.

Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.

Bakgrund: Gynekologisk cancersjukdom drabbar årligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk cancersjukdom kan innebära påfrestande biverkningar, både fysiska och psykiska, som kan påverka den sexuella hälsan. Sexualitet och sexuell hälsa är sammanlänkat med välbefinnande och hälsa. Personcentrerad vård beskrivs som en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att se patienten som en person med unika behov, resurser och erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och känsligt samtalsämne, vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens.

Denna studie baseras på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsättningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsättningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmåga är i många diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmågor förväntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig på ett teoretiskt samarbete där Robert McRuer?s cripteori utgör referenspunkten.

Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik ? det vill säga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, kränkningar, hot, hat och våld på grund av sexuell läggning/identitet talar om hotet, våldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn på deras sexualitet och omgivningens reaktioner på hotet/våldet. Jag vill även undersöka hur dessa upplevelser påverkar deras självbild, deras sätt att hantera upplevelserna och deras sätt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus på queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras på kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera på tre teman, händelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (läses) materialet med hjälp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berättelser får vi del av en komplex bild av utsatthet på grund av sexuell läggning.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie.