Bakgrund: Studier har visat att STI och aborter ökat samt att unga män i lägre grad testar sig för STI jämfört med unga kvinnor. Unga män har även en tendens att besöka ungdomsmottagningen i lägre utsträckning än jämnåriga kvinnor. Ungdomar idag upplever att sexualundervisningen i sko-lorna är otillfredsställande samt att största källan till information kring sex och samlevnad är vänner eller internet. Detta gör att ungdomsmottagningen är än mer betydelsefull idag och bör därför också vara tillgänglig och anpassad till alla. Syfte: Syftet var att beskriva hur unga män upplever sin ungdomsmottagning och hur de anser att den eventuellt kan förbättras.

Bakgrund: Förekomsten av STI såsom gonorré, hepatit B och C, HIV, AIDS, klamydia och syfilishar under de senaste åren ökat i Sverige. Studier visar att långt ifrån alla som utsatt sig för smitta ellerhar symtom på STI går och testar sig. Dessutom visar studier att vårdpersonal ibland nekar individenSTI-provtagning trots att detta inte är tillåtet. För att underlätta barnmorskans arbete medanamnestagande vid STI har det utvecklats ett frågeformulär inför STI-provtagning. Det saknasdock information om barnmorskors åsikter vid användandet av frågeformuläret.Syfte: Syftet var att utvärdera barnmorskors åsikter om frågeformuläret ?Frågor inför STIprovtagning?på barnmorske- samt ungdomsmottagningar i Göteborg och södra Bohuslän.

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, språkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frågor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frågelåda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benämns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrågasätts. Föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet påverkar i stor mån även hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland även vad som uppfattas som problem. Jag har också visat exempel på motdiskurser som är tecken på tendens till diskursiv förändring.

Sex och samlevnad är ett mångfacetterat ämne som ska ge biologiska, sociala och etiska aspekter på samlevnad. Under de senaste 100 åren har synen på sex och sexualitet ändrats från att ha varit ett mer eller mindre tabubelagt ämne till att idag i mångas ögon vara överexploaterat. Sex och samlevnad finns idag i läroplanen från årskurs fyra. Tidigare studier har visat att ungdomar varit missnöjda med sex- och samlevnads-undervisningen i skolan samtidigt som den sexuella ohälsan bland unga ökar. Det primära syftet med studien var att undersöka unga kvinnor och mäns kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och abort samt inställning till sex- och samlevnadsundervisning.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.