Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

VÅLDTÄKT I NÄRA RELATIONER: EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA SEXUELLA IDENTITETER ANNA HART Hart, A. Våldtäkt i nära relationer: En litteraturstudie som undersöker likheter och skillnader mellan olika sexuella identiteter. Examensarbete på mastersnivå i Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Hälsa och Samhälle, 2014. Det finns ett generellt antagande i samhället att gärningsmannen i en våldtäkt är en man och att offret är en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhållande.

Barn under 15 år kan enligt svensk rätt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. På samma sätt anses barn under 18 år inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersättning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krävs emellertid att gärningspersonen hade uppsåt till eller var oaktsam i förhållande till barnets ålder. Enligt 6 kap. 13 § brottsbalken ska även den som inte insåg men som hade skälig anledning att anta att den andra personen inte uppnått den aktuella åldern, dömas till ansvar.

Unga människors sexualitet utvecklas till stor del i samklang med den egna könsspecifika kamratgruppen. Det bidrar till att göra mötet med det motsatta könet sårbart och präglat av den egna kamratgruppens förväntningar. En angelägen uppgift för skolans sex- och samlevnadsundervisning är därför att ge utrymme för samtal mellan pojkar och flickor i frågor som rör sexualitet samt att medverka till att bryta könsstereotypa föreställningar. Elever, som efter obligatoriska skolan ej antagits till gymnasieskolans nationella program, erbjuds plats på ett så kallat individuellt program (IV). Fler elever vid individuella programmet än gymnasieskolans övriga elever tycks ha ett riskbeteende med avseende på sexuell och reproduktiv hälsa.

BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet.

Pornografi och sex som underhållning i massmedia är något som det skrivits och forskats om länge och mycket ? förutom i en genre av media. Radio. Forskarna verkar vara lika omedvetna om denna genre som de flesta andra man frågar. Va, finns det porr i radio? är den vanligaste frågan jag fått när jag blivit tillfrågad att berätta om vad mitt c-arbete handlar.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Problem/bakgrund:"Mångfald" är ett begrepp som fick fart på 1990-talet och användes först med tanke på den "ras"/etniska mångfalden. "Jämställdhet" mellan könen har en längre historia bakom sig och är fortfarande mer studerat som begrepp. Många företag och organisationer har tagit sig an dessa frågor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "Mångfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning då kategorier som sexuell läggning, funktionshinder, religion och även kön m m är inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska självklara och med positiv respons, därför är det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhåller sig kring dessa frågor.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera hur begreppen "mångfald" och "jämställdhet" konstrueras, upplevs och används på en förvaltning inom Region Skåne.

Det övergripande syftet med studien var att studera hur gymnasieelever kan uppfatta innebörden av begreppet våldtäkt. Avsikten var även att undersöka hur denna uppfattning förhöll sig till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Utgångspunkten för arbetet var Stina Jeffners doktorsavhandling, ?Liksom våldtäkt, typ? från 1998, där Jeffner intervjuade skolelever om deras förståelse för våldtäkt.Den valda metoden för arbetet var kvalitativa intervjuer. Jag ville ha möjlighet att föra en dialog med mina intervjudeltagare, och ansåg att den metoden var bäst lämpad för detta.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgår att varje medborgare är tillförsäkrad yttrandefrihet gentemot det allmänna. Yttrandefrihet innebär en rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, vilket är en grundpelare för ett demokratiskt samhälle och fri åsiktsbildning. Rättigheten är emellertid relativ, vilket innebär att den måste vägas mot andra rättfärdigade intressen och kan endast begränsas om det tillåts i grundlag.

Läkemedelsbranschen har under de senaste åren förändrats. Konkurrensen har ökat och det har blivit allt viktigare att utmärka sina läkemedel och dess varumärken för att kunna behålla, hitta nya kunder samt öka sina marknadsdelar. Pressade priser, större utbud och sämre patentskydd är ytterligare bidragande orsaker till det tuffa klimatet.Som en följd av det hårdnande konkurrensklimatet försöker läkemedelsföretagen i allt större utsträckning finna nya konkurrensfördelar för att överleva på marknaden som karaktäriseras av likvärdiga produkter. Detta har lett till nya trender inom branschen, såsom varumärkesbyggande, ökad marknadsföring och Customer Relation Management (CRM).Schering och Nycomed är två läkemedelsföretag som är verksamma i denna bransch och konkurrerar med deras nästintill identiska akut-p-piller Postinor och Norlevo. Det är ett preparat som förhindrar oönskade graviditeter då man inte har skyddat sig vid samlag, felaktig användning av kondom eller utebliven p-pilleranvändning.

När den demografiska sammansättningen i det svenska samhället förändras, så förändras även arbetskraftens sammansättning. År 2015 uppskattas nästan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 år ha utländsk bakgrund. Att vi lever i ett samhälle där demokratiska ideal ofta lyfts fram medför också att vi ofta förväntar oss att alla på arbetsmarknaden ska ha lika rättigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas på grund av ålder, kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Studier visar dock att det ofta är lättare att uttrycka en positiv inställning till mångfald än att faktiskt arbeta med mångfaldsfrågor i den dagliga verksamheten. En ogenomtänkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?MetodMetoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post.

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning.