I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollärare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien är kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgångspunkter. Att veta något är med detta sätt att se inte att kunna beskriva hur något faktiskt är, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgångspunkt i studien är att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsättningar för vad som är möjligt. I studien används begreppet diskurs som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-Jørgensen och Phillips (2000) leder olika sociala världsbilder till olika sociala handlingar.

Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Syfte: Att kartlägga samt analysera förändringar inom ekonomistyrningsområdet avseende controllerns roll, arbetsområde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkät skickades ut till 1000 controller i Sverige. Enkäten var utformad som en replikat från studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder användes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgår ifrån att externa strukturella processer, s.k. förändringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:Några signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsområdet och styrmedel kunde inte verifieras.

The aim of this study is to examine if and how the diagnosis of ADHD is important for the social practice delimitation to obtain an understanding of how the sorting and categorization of clients affects the distribution of resources. In a qualitative approach, the study is based on eight semi-structured interviews in five different social practices. Young adults diagnosed with ADHD who need society's help and support, constituted our focus in the study. The selection is based on gaining an understanding of how the client process proceeds. The interviews were supplemented with documents, such as legal and internal methodological support.

Nyutexaminerade arbetsterapeuter saknar ofta självförtroende och är osäkra på sin kompetens då de ska arbeta i team och med patienter. Intresset för kliniska utbildningsavdelningar har därför på senare tid väckts på många håll. På dessa avdelningar får studenterna öva upp sina kunskaper samt öka förståelsen för teamarbete. AKVA-U på Universitetssjukhuset MAS är en sådan avdelning. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutstudenter upplever betydelsen av praktik på AKVA-U, inför den kommande yrkesrollen.

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och få en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och påverkan på laget och dess individer. Metoden som används för detta är tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken är en väldigt vikig del av idrottslag. Stämningen som finns är byggd på gamla traditioner om hur män i grupp ska fungera samt på en rollsättning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som främjar vi-känslan och samhörigheten.

Syftet med studien är att ta reda på vilka relationsskapande och byggande åtgärder som vidtas för att förstärka ett tjänsteföretags varumärke. Vi vill även jämföra Taxi Stockholms varumärkes identitet med kundernas associationer för att se om deras kärnvärden har erhållit en plats i deras mentala karta..

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta kvinnliga sjuksköterskor från ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frågade vid osäkerhet för att känna tillit.

Dutton och Aron visade 1974 hur arousal genom felattribution kanleda till sexuell attraktion. Syftet med studien var att utifrån dessa upptäckter undersöka singelaktiviteter och nätdejting. Med hjälp av en webenkät innehållande delar om nätdejting, singelaktiviteter och personlighet har detta fenomen testats i ett dejtningsammanhang. Försökspersonerna bestod av 253 män och 389 kvinnor mellan 18 och77 år. Resultatet visade att de som deltagit i en singelaktivitet som gav upphov till hög arousal hade större chans att få kontakt med någon och att fortsätta träffa denna efteråt än de som inte blivit uppe ivarv av aktiviteten.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg.

Det här är en kandidatuppsats vars syfte är att undersöka gymnasieungdomars attityder till och åsikter om vad som är normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn på olika sexuella läggningar ser ut. Ämnet som har valts för undersökning beror på författarnas egna intressen samt att vi anser att det är relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem på ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts där materialet har analyserats med hjälp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. Frågeställningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmäts klassamtalen av lärarna?" och "Omgärdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i så fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i årskurs ett, två och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lärare. Resultatet som därvid framkom pekade på att klassamtalen hade viss betydelse i lärarnas praktik.