Syftet med denna uppsats är att undersöka hur homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberättelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för föräldrar oberoende av kön och sexuell orientering.Frågeställningarna är:Hur konstruerar homosexuella män föräldraskap i förhållande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhåller sig homosexuella män till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mäns föräldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgångspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet består av sju semistrukturerade intervjuer med åtta homosexuella fäder.

Syfte:Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielärare sinsemellan konstruerar föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar av sexuell karaktär i sociala medier. Av detta syfte följer två frågeställningar: Vilka föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar i sociala medier ger gymnasielärarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhåller sig dessa föreställningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrån att utsättas för kränkande behandling?Nätkränkningar av sexuell karaktär mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ?normalt? respektive ?avvikande? beteende för flickor respektive pojkar. Därför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom föreställningar om ?normalitet? och ?avvikelse? (åter)skapas i interaktion bygger uppsatsen på tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielärare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jämn könsfördelning.Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys, vilken åskådliggjorde att samtliga deltagare är väl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lärare, rektor, kurator, polis och föräldrar.

Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling.

I skollagen framgår tydligt att ingen i skolan får diskrimineras på grund av sexuell läggning. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsämnet är att det är inom detta ämne etiken i skolan har sin främsta plats och att det är i kursbeskrivningen för detta ämne områden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgått från Fanny Ambjörnssons bok Vad är Queer, där hon beskriver queerteori och heteronormativitet.Då heteronormativiteten är en dold struktur har det inte varit helt lätt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrån detta perspektiv. Enligt styrdokumenten får ingen i skolan diskrimineras på grund av sexuell läggning.

Practical and theoretical learning are methods that are used in schools as a way to prepare students for the working life. Within the practical learning knowledge is not only acquired to learn in practice, but the students must also be able to apply their theoretical knowledge to what he/she does. Against this background, the aim of the study was to investigate the importance of practical learning for students in college / university level and how they are experiencing the stress that may arise out of the loss of practical learning during their education, as well as their vision for working life after completing their education. The population of the study consisted of N = 36, which 18 of these had used both practical and theoretical learning and the remainder had only used theoretical learning. The method was a questionnaire survey with a high proportion of fixed alternative answers according to likert scales.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och vid behandling av prostatacancer är sexuella dysfunktioner vanliga biverkningar. Sexuell dysfunktion kan leda till en försämrad livskvalitet. Vårdpersonalen har en betydelsefull roll i att informera och stödja patienten under sjukdomsförloppet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur behandling av prostatacancer påverkar mäns sexuella hälsa och vårdpersonalens betydelse för männens sexuella hälsa.Metod: En litteraturstudie baserad på 12 artiklar som granskades kritiskt enligt kriterier från Fribergs (2012) modell.Resultat: Resultatet visade att män som med prostatacancer upplevde bristfällig information från vårdpersonal relaterat till sexuella biverkningar så som erektiv dysfunktion uppstod vid behandling av prostatacancer. Den manliga identiteten är starkt kopplad till erektion och vid erektiv dysfunktion påverkades männens självbild negativt. Partnerns delaktighet var för männen och partnern av betydelse för hanteringen av biverkningarna som uppstod.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien är en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt påverkande faktorer upp såsom hög arbetsbelastning och otillräcklig avsatt tid för lärande och återkoppling med studenten i den kliniska miljön.

Genom studenters utvärderingar av deras verksamhetsförlagda utbildning har det framkommit att de ibland saknat tydlig feedback. Som handledande sjuksköterska är det ibland svårt att ge konstruktiv feedback till studenter. Det upplevs ofta lättare att ge positiv feedback än att tydliggöra vad som måste förbättras. Därför känns det av vikt att beskriva vilken betydelse feedbacken har för studenternas inlärning i klinisk praktik.Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av betydelsen av feedback i klinisk praktik. Metoden är en litteraturstudie där analys, enligt Evans (2003), av aktuella vetenskapliga artiklar genomförts.Resultatet presenteras utifrån två teman och 13 subteman som framträtt vid analysarbetet.

Titel: Kommunikation i praktiken ? En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Författare: Emil Bredmar.Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Mathias A. Färdigh.Sidantal: 75 inklusive bilagor.Antal ord: 19 835 exklusive bilagor.Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen.Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch.

Syftet med denna studie är att undersöka diskurser inom det sociala välfärdsarbetet utifrån ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig på artiklar och publikationer från ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, då den inte enbart fokuserar på diskurs utan även strukturerna som påverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal är dominerande inom välfärdsdebatten. Dessa har kommit att bilda två olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gällande hur välfärden ska bedrivas.

Bakgrund: I handledaruppgifter ingår det att vara rådgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback när allt är bra brukar sällan skapa några problem men när studentens prestationer inte är tillräckliga är det inte alltid enkelt att nå fram som handledare på ett pedagogiskt sätt utan att det kan kännas negativt för studenten. Vid klinisk handledning är oftast en tredje part inblandad, patienten och det är då viktigt att handledningen sköts på ett professionellt sätt så att patienten inte känner att hon fått dålig vård och att studenten inte känner sig kränktSyfte: Syftet är att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frågor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och på ett konstruktivt sätt. Studenter vill känna sig sedda och ha bekräftelse.Slutsats: På en klinisk praktik krävs det resurser genom att det borde finnas tillräckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.