Denna uppsats undersöker hur uppfattningar om pedofili artikuleras och omformas under perioden 1950?1980. TvÄ delundersökningar genomförs. Den ena studerar uppfattningar och förhÄllningssÀtt kring barns sexualitet, sexuella avvikelser och sexualupplysning bland nÄgra av de professioner som verkade inom omrÄdena, som exempelvis psykiatriker, pedagoger och lÀkare. Den andra delundersökningen fokuserar pÄ nÄgra av de radikala idéströmningar som artikuleras inom den sexuella frigörelserörelse som vÀxer fram under 1960- och 1970- talen.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock Àr det inte alla medie-genrer som uppmÀrksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrÄn de tvÄ motsÀgande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats Àr att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys av olika modefotografi ur tvÄ nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frÄgorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; pÄ vilket sÀtt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrÄn feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhÄller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsÀgelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som bÄde feminin och sexuell men Àven naturlig och maskulin.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hÀlsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försÀmrat vÀlbefinnande för bÄde den vÄrdsökande personen och Àven för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av vÀlbefinnandet. Risken att vÀlbefinnandet kunde kommit att pÄverkas var stor dÄ förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt sÄ hög i denna grupp gentemot den allmÀnna populationen.Syfte: Syftet var att beskriva hur hjÀrt- och kÀrlsjukdomen pÄverkade sexualiteten hos vÄrdsökande personer och deras partner.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundÀrsökning ingick i översikten.

MÀnniskohandel Àr en brottslighet som fÄtt globala konsekvenser genom uppbyggnaden av organiserade nÀtverk som utbrett sig över stora delar av vÀrlden. Detta Àr nÄgot som dagens makthavare bör ta pÄ största allvar. Genom globaliseringen sÄ har grÀnserna suddats ut och möjligheterna att röra sig fritt i vÀrlden har blivit större. Förenta nationerna uppskattar att det Àr mellan en till fyra miljoner mÀnniskor som varje Är faller offer för mÀnniskohandeln majoriteten av dessa Àr kvinnor och barn. I detta sÄ ses kvinnan eller barnet som ett offer medan mannen har makten.

Dagens reklam innehÄller ofta bilder pÄ attraktiva mÀnniskor, klÀdda i avslöjande eller Ätsittande klÀder. Man anvÀnder sex rutinmÀssigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg dÀr pengar ligger som grund. Men det finns Àven reklam som saknar sexuellt innehÄll och Àr neutral i sin framtoning. Den hÀr uppsatsen behandlar dessa tvÄ typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehÄll. Frasen ?sex sÀljer? Àr otaligt upprepad och uppmÀrksammad i media och idén att sexuella bilder pÄ nÄgot sÀtt skulle göra reklam mer effektfull Àr en kliché som uppkommit dÄ det Àr nÀstintill omöjligt att verifiera eller förkasta.

LÀroböcker Àr en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehÄll presenteras och formuleras Àr betydelsefullt dÄ dessa bidrar till att forma allmÀnhetens syn pÄ biologi och könsskillnader. Syftet Àr att granska och redogöra för hur djurs beteende som Àr kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga lÀroböcker utifrÄn ett genusperspektiv. Urvalet bestÄr av fyra stycken biologiböcker som anvÀnds i gymnasial undervisning i Sverige pÄ det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat pÄ de delar i lÀroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

Gruppen homosexuella har en sÀmre psykisk hÀlsa Àn gruppen heterosexuella vil-ket kan bero pÄ en strukturell diskriminering i samhÀllet. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle vÀlja att inte vÄrda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. DÀrav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hÀlso- och sjukvÄrd i relation till sexuell identi-tet. Vidare frÄgestÀllningar Àr om och hur sexuell identitet Àr relevant i vÄrdmötet samt vilket bemötande som Àr önskvÀrt enligt informanterna. Metoden för studien Àr att genomföra en induktiv intervjuundersökning, dÀr ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvÄrd ingÄr.

Bakgrund: Gynekologisk cancersjukdom drabbar Ärligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk cancersjukdom kan innebÀra pÄfrestande biverkningar, bÄde fysiska och psykiska, som kan pÄverka den sexuella hÀlsan. Sexualitet och sexuell hÀlsa Àr sammanlÀnkat med vÀlbefinnande och hÀlsa. Personcentrerad vÄrd beskrivs som en av sjuksköterskans kÀrnkompetenser och innebÀr att se patienten som en person med unika behov, resurser och erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och kÀnsligt samtalsÀmne, vilket stÀller krav pÄ sjuksköterskans kompetens.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsÀttningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsÀttningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmÄga Àr i mÄnga diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmÄgor förvÀntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig pÄ ett teoretiskt samarbete dÀr Robert McRuer?s cripteori utgör referenspunkten.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avstÄndstagandet frÄn sexuell praktik ? det vill sÀga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, sÄ som inom film och media. I det samtida samhÀllet utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrÄn vilken alla andra intima relationer jÀmförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lÀgger uppsatsen vidare fokus pÄ att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nÀmnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som pÄ sina respektive sÀtt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, krÀnkningar, hot, hat och vÄld pÄ grund av sexuell lÀggning/identitet talar om hotet, vÄldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn pÄ deras sexualitet och omgivningens reaktioner pÄ hotet/vÄldet. Jag vill Àven undersöka hur dessa upplevelser pÄverkar deras sjÀlvbild, deras sÀtt att hantera upplevelserna och deras sÀtt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus pÄ queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras pÄ kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera pÄ tre teman, hÀndelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (lÀses) materialet med hjÀlp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berÀttelser fÄr vi del av en komplex bild av utsatthet pÄ grund av sexuell lÀggning.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer Àr en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebÀr för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För mÄnga kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förÀndras efter genomgÄngen kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie.

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

Sjuksköterskors och vÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor i enabortsituation - en litteraturstudieEva-Lena AnderssonJoanna LarssonBakgrund: Abort Àr ett kontroversiellt och laddat Àmne. Kvinnor som söker vÄrdför abort befinner sig i en utsatt och sÄrbar position. Reproduktiv hÀlsa, vilketabort Àr en del av, Àr en viktig rÀtt för kvinnor vÀrlden över som nekas pÄ mÄngahÄll. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sjuksköterskors och övrigvÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor som söker vÄrd förabort. Metod: Studien Àr en litteraturstudie med innehÄllsanalys sominspirationskÀlla.