Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur homosexuella mÀn konstruerar förÀldraskap i ett samhÀlle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberÀttelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för förÀldrar oberoende av kön och sexuell orientering.FrÄgestÀllningarna Àr:Hur konstruerar homosexuella mÀn förÀldraskap i förhÄllande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhÄller sig homosexuella mÀn till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mÀns förÀldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgÄngspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet bestÄr av sju semistrukturerade intervjuer med Ätta homosexuella fÀder.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielÀrare sinsemellan konstruerar förestÀllningar om gymnasieelever som utsÀtts och utsÀtter andra elever för krÀnkningar av sexuell karaktÀr i sociala medier. Av detta syfte följer tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar om gymnasieelever som utsÀtts och utsÀtter andra elever för krÀnkningar i sociala medier ger gymnasielÀrarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhÄller sig dessa förestÀllningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrÄn att utsÀttas för krÀnkande behandling?NÀtkrÀnkningar av sexuell karaktÀr mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ?normalt? respektive ?avvikande? beteende för flickor respektive pojkar. DÀrför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom förestÀllningar om ?normalitet? och ?avvikelse? (Äter)skapas i interaktion bygger uppsatsen pÄ tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielÀrare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jÀmn könsfördelning.Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys, vilken ÄskÄdliggjorde att samtliga deltagare Àr vÀl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lÀrare, rektor, kurator, polis och förÀldrar.

Studiens syfte var att utifrÄn en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed anvÀndes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrÄn artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter pÄ livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling.

I skollagen framgÄr tydligt att ingen i skolan fÄr diskrimineras pÄ grund av sexuell lÀggning. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsÀmnet Àr att det Àr inom detta Àmne etiken i skolan har sin frÀmsta plats och att det Àr i kursbeskrivningen för detta Àmne omrÄden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgÄtt frÄn Fanny Ambjörnssons bok Vad Àr Queer, dÀr hon beskriver queerteori och heteronormativitet.DÄ heteronormativiteten Àr en dold struktur har det inte varit helt lÀtt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrÄn detta perspektiv. Enligt styrdokumenten fÄr ingen i skolan diskrimineras pÄ grund av sexuell lÀggning.

Historiskt sett har mycket förÀndrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gÄtt frÄn att inte ha nÄgra rÀttigheter alls till att under 1900-talet fÄ fler och fler rÀttigheter. HjÀrnan har stor betydelse för den sexuella lusten och mÄnga faktorer pÄverkar kvinnans lust. PÄverkande faktorer pÄ kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn Àr bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet nÀr barnet var 9-18 mÄnader, dÄ kvinnan förmodas ha uppnÄtt en trygghet i sin förÀldraroll.

Bakgrund: Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen bland mÀn i Sverige och vid behandling av prostatacancer Àr sexuella dysfunktioner vanliga biverkningar. Sexuell dysfunktion kan leda till en försÀmrad livskvalitet. VÄrdpersonalen har en betydelsefull roll i att informera och stödja patienten under sjukdomsförloppet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur behandling av prostatacancer pÄverkar mÀns sexuella hÀlsa och vÄrdpersonalens betydelse för mÀnnens sexuella hÀlsa.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 12 artiklar som granskades kritiskt enligt kriterier frÄn Fribergs (2012) modell.Resultat: Resultatet visade att mÀn som med prostatacancer upplevde bristfÀllig information frÄn vÄrdpersonal relaterat till sexuella biverkningar sÄ som erektiv dysfunktion uppstod vid behandling av prostatacancer. Den manliga identiteten Àr starkt kopplad till erektion och vid erektiv dysfunktion pÄverkades mÀnnens sjÀlvbild negativt. Partnerns delaktighet var för mÀnnen och partnern av betydelse för hanteringen av biverkningarna som uppstod.

Bakgrund: Hysterektomi Àr ett vanligt förekommande ingrepp som kan pÄverka kvinnans sexualitet. Sexualitet Àr en viktig del av varje mÀnniska och innefattar allt frÄn könsroller till reproduktion. DÄ det kan upplevas som ett tabubelagt Àmne inom hÀlso- och sjukvÄrd behövs mer kunskap för att kunna ge en bÀttre omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt pÄ kvinnor i fertil Älder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar frÄn databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och tvÄ med mixad design.

Bakgrund: Sexualitet innefattar en mĂ€nniskas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ämnet Ă€r kĂ€nsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en vĂ€rdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en kĂ€nsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansĂ„g det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vĂ„rden.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie Ă€r att beskriva hur en persons sexualitet pĂ„verkas av att erhĂ„lla en stomi.Metod: Översiktsstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar varav fyra Ă€r kvalitativa och tre Ă€r kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom sĂ„vĂ€l databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundĂ€rsökning med utgĂ„ngspunkt i funna artiklars referenslistor.

Cystisk fibros (CF) Àr en Àrftlig sjukdom med risk för förkortad livslÀngd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svÄrt att fungera normalt. MedellivslÀngden för kvinnor med cystisk fibros ökar. DÄ allt fler nÄr vuxen Älder ökar deras önskemÄl om att bli förÀlder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hÀlsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information.

Bakgrund: Hysterektomi Àr ett vanligt förekommande ingrepp som kan pÄverka kvinnans sexualitet. Sexualitet Àr en viktig del av varje mÀnniska och innefattar allt frÄn könsroller till reproduktion. DÄ det kan upplevas som ett tabubelagt Àmne inom hÀlso- och sjukvÄrd behövs mer kunskap för att kunna ge en bÀttre omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt pÄ kvinnor i fertil Älder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar frÄn databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och tvÄ med mixad design.

Bakgrund: Sexualitet innefattar en mĂ€nniskas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ämnet Ă€r kĂ€nsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en vĂ€rdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en kĂ€nsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansĂ„g det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vĂ„rden.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie Ă€r att beskriva hur en persons sexualitet pĂ„verkas av att erhĂ„lla en stomi.Metod: Översiktsstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar varav fyra Ă€r kvalitativa och tre Ă€r kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom sĂ„vĂ€l databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundĂ€rsökning med utgĂ„ngspunkt i funna artiklars referenslistor.

Allt fler kvinnor söker för vulva vestibulit (VVS). TyvÀrr Àr det mÄnga av dem som inte kÀnner att de fÄr hjÀlp. De som frÀmst möter dessa kvinnor Àr lÀkare och barnmorskor pÄ olika mottagningar. DÀrför Àr det viktigt att de har den kunskap som krÀvs för att kunna stödja kvinnor med vulva vestibulit. Tidigare forskning fokuserar mycket kring orsak, symtom och behandling men har inte beskrivit barnmorskans professionella roll att frÀmja sexuell hÀlsa och livskvalitet hos kvinnor med VVS.

Bakgrund: Studier har visat att STI och aborter ökat samt att unga mÀn i lÀgre grad testar sig för STI jÀmfört med unga kvinnor. Unga mÀn har Àven en tendens att besöka ungdomsmottagningen i lÀgre utstrÀckning Àn jÀmnÄriga kvinnor. Ungdomar idag upplever att sexualundervisningen i sko-lorna Àr otillfredsstÀllande samt att största kÀllan till information kring sex och samlevnad Àr vÀnner eller internet. Detta gör att ungdomsmottagningen Àr Àn mer betydelsefull idag och bör dÀrför ocksÄ vara tillgÀnglig och anpassad till alla. Syfte: Syftet var att beskriva hur unga mÀn upplever sin ungdomsmottagning och hur de anser att den eventuellt kan förbÀttras.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hÀlsa berör flera omrÄden hos en mÀnniska, bÄde fysiska, emotionella, mentala och sociala. Sjuksköterskans ansvaromrÄde omvÄrdnad strÀcker sig Àven det över dessa delar dÄ patientens basala och specifika omvÄrdnadsbehov ska tillgodoses. Samtal om sexualitet ingÄr i sjuksköterskans arbete, men trots detta visar forskning att vÀldigt fÄ sjuksköterskor tar upp Àmnet sexualitet med sina patienter. Studier visar Àven att det Àr ett Àmne som patienter gÀrna hade pratat mer om. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa orsaker till varför sjuksköterskor inte samtalar med patienter om sexualitet.