Public health is a concern of many important areas of society and it is therefore of great importance to examine and expand the goals of public health work within different sectors, e.g., school. Sexually transmitted diseases, sexual violence and mental health problems related to sexual orientation are some of the public health problems in society today. Throughout childhood and teenage years, norms and attitudes regarding sexuality and coexistence are formed, which means that school is an important arena when it comes to creating proficient conditions for    coexistence and sexual health. The quality of sex and coexistence education in Swedish schools differs in quality; for content and magnitude vary greatly among schools. It is, therefore, of interest to study how students experience sex and coexistence education, like prioritizations and desires.

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan.

Bakgrund: Historiskt sett har människor som levt i samkönade relationer haft en sårbar situation i samhället och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell läggning. Målet med hälso- sjukvårdslagen är att hela befolkningen ska ha en jämlik hälsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Inom vården föreligger ofta ett heteronormativt förhållningssätt, vilket kan leda till osäkerhet för familjer med en annan konstellation än den heterosexuella.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?.Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer är i västvärlden en vanlig cancerform hos kvinnor och behandlas bland annat med hjälp av kirurgi. Det finns olika typer av kirurgisk behandling av bröstcancer och vilken som blir aktuell bestäms utifrån indikation och i samråd med patienten. Bland dessa kirurgiska metoder återfinns mastektomin, som innebär ett avlägsnande av hela bröstet. Brösten är en central del i både den psykiska och den fysiska sexualiteten hos de flesta kvinnor och symboliserar i många kulturer kvinnlighet och moderskap.SyfteStudiens syfte var att beskriva vilken effekt en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos kan ha på den unga kvinnans kroppsuppfattning och sexualitet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt. Sökningar i tre databaser resulterade i fjorton artiklar som inkluderas i resultatet.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från barnmorskor.

Färdigmat blir allt vanligare i vårt samhälle och nya alternativ dyker ständigt upp på hyllorna i butikernas kyl och frysdiskar. Tidigare forskning har påvisat att anledningen till denna ökning är att allt fler känner att de inte har tillräckligt med tid för att laga egen mat, utan istället väljer att äta något färdiglagat som bara behöver värmas eller kan ätas direkt ur förpackningen.Syftet för denna studie var att ta reda på hur ofta allmänheten äter färdigmat, varför de väljer detta istället för att laga egen mat och efter vilka kriterier de väljer den färdigmat de ska äta, samt vilken färdigmat som är populärast i samhället. Vi har även tittat på om det finns skillnader mellan män och kvinnor, olika åldersgrupper och om boendesituationen har någon inverkan på dessa frågor. För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning med ett bekvämlighetsurval, där vi slumpvis valde ut förbipasserande personer på bland annat ett köpcenter. Resultatet visade att det var något vanligare att män åt färdigmat än kvinnor, samt att det var vanligare bland den yngre generationen och de som bodde ensamma.

Titel: Va?lkommen till va?r verklighet - en genusanalys av Fo?rsvarsmaktens ko?nsneutrala reklamfilmer.Vilhelmsson, OttiliaSammanfattningI Sverige har Fo?rsvarsmakten varit o?ppen fo?r kvinnor sedan a?r 1989. Tidigare hade de endast fa?tt delta i icke-stridande enheter. I och med detta beslut avskaffades det sista manliga yrkesmonopolet.

Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna.

Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker.

Syftet med uppsatsen är att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhållningssätt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. Vårdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till människor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att många patienter aldrig får någon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förståelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor själva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett års erfarenhet av att vårda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen återkom ständigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera på tre nivåer; den individuella nivån, den organisatoriska nivån samt på den normativa nivån.

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? ? En diskursanalys av begreppet sexmissbruk Jakobsson, R. Key words: diagnoses, hypersexuality, medicalization, nymphomania, sexual addiction, sexual behavior, sexual compulsivity, sexual deviation, shame, social construction. Background: Sexual addiction has been given a dominant discoursive power in Sweden which (re)inforces the idea that sexuality is essentially a dangerous and lethal force. Methods: The thesis consists of two sub studies. Firstly, a critical discourse analysis is conducted over scientifical articles of sexual addiction and sexual compulsivity. Secondly, a critical discourse analysis of the concept of sexual addiction in newspapers in Sweden?s largest newspaper, DN, and an evening paper, Aftonbladet.

Författarnas namn: Christina Stenberg Lovisa LindbergTitel: Förskoleklassen ? i gränslandet mellan förskola och skola.          En studie om omgivningens förväntningar och påverkan på förskoleklassens              pedagogik.Engelsk titel: Pre-school class ? at the intersection of pre-school and school                         A study of the expectations and its impact on the pre-school class                           pedagogy.                                                                                      Sidantal: 41_____________________________________________________________________Syftet med studien är att undersöka och problematisera omgivningens förväntningar på förskoleklassens uppdrag samt undersöka om och i så fall hur dessa förväntningar påverkar förskoleklassens verksamhet. Undersökningsmetod som används är kvalitativ samtalsintervju (intervjuer där respondenter och intervjuare sitter tillsammans och samtalar om frågorna) utifrån ett fast frågeschema med öppna frågor.