Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella på ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år. Syftet bröts ner i följande tre frågeställningar; 1). Upple-ver personalen på ungdomsmottagningen några specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och hur beskrivs i så fall dessa? 2). Är frågor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angående ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och i så fall på vilket sätt? 3).

Bakgrund: Idag är gynekologisk cancer en stor diagnosgrupp som inte beaktas i samma grad somresterande cancerdiagnoser i svensk cancersjukvård. Gynekologisk cancer innebär att de kvinnligakönsorganen drabbas, det vill säga livmoder, äggstockar och de yttre könsorganen. Varje år fårcirka 2900 kvinnor i Sverige en gynekologisk cancerdiagnos. Den sexuella hälsan är något som ärunikt för varje individ och något denne måste få möjlighet att själv uttrycka och medverka i för attuppnå. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuellarelationer, liksom möjligheter att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck,diskriminering och våld.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.

Introduktion: Hiv är en virussjukdom som innebär bristande immunförsvar och som sprids och smittar via blod eller sexuell kontakt. Hiv har ändrats från att först vara en okänd allvarlig sjukdom till att bli den största sociala och ekonomiska hälsoförändring världen över. Idag lever ca 35 miljoner människor i världen med hiv. Sjukdomen identifierades först under 1980-talet då hos missbrukare och homosexuella män. Det har sedan lett till negativa uppfattningar om sjukdomen samt stigmatisering och diskriminering.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det är under de senaste 20 åren som våld mot kvinnor har uppmärksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelägenhet. Idag erkänns våldet som ett stort folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ca 30 % av alla världens kvinnor rapporterar att de upplevt någon form av misshandel av en partner och i Sverige är den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 år.

BakgrundI Sverige a?r bro?stcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fja?rde kvinna som har fa?tt diagnosen do?r. Den vanligaste behandlingsmetoden a?r kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bro?stet eller att man tar bort hela bro?stet, sa? kallad mastektomi.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur män som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde adoptionsprocessen, samt hur deras längtan efter barn såg ut.Metod: Utifrån en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nå kunskap, genomfördes studien med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella män som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrån valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansåg relevanta för det studerade fenomenet.Huvudresultat: Längtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. Många olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn på heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera på riskgrupper istället för riskbeteende när det gäller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde på att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna är enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska på en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hälsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna.

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999. Den är en unik lag internationellt sett, eftersom att den friskriver sexsäljaren från ansvar samtidigt som den straffar sexköparen. Föreliggande studie har mot den bakgrunden ställt upp frågeställningarna: Hur framställs sexköpare i den svenska dagspressen? Hur framställs sexsäljare i den svenska dagspressen? Hur framställs sexköp i den svenska dagspressen?Den tidigare forskning som har framförts består av två studier om medier, en studie om svenska myndigheters kännedom om prostitution, en SOU om detsamma, en studie om framställningar av prostitution i kanadensisk press samt en C-uppsats om framställningar av prostitution i svensk press.Den teoretiska ramen präglas av socialkonstruktivistiska ansatser, med teorier om makt och positioneringar i fokus. Vetenskapsteoretiskt har studien antagit ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig data kring äldre människors sexualitet samt vårdens bemötande och attityder.Bakgrund: Att vara äldre och patient och samtala med hälso- och sjukvårdpersonal om sexualitet kan upplevas svårt. Inte sällan uppfattas problemen ligga hos behandlaren. Patienter uttrycker en önskan om information om hur sjukdomar, behandlingar och medicinering påverkar sexualiteten. Då samtal kring sexualitet kan vara känsligt är det viktigt att närma sig ämnet med lyhördhet och respekt för personlig integritet. Att som sjukvårdspersonal vara mottaglig och öppen är därför viktigt i mötet med äldre patienter i samtal som rör sexualitet.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman.Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman.Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet.