Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Studiens syfte är att utreda hur de egenskaper, som kännetecknar Swedish Meats förtroendemannaorganisation, påverkar företagets framgång i termer av volym- och medlemsutveckling. Denna utvärdering görs genom en jämförelse med Danish Crowns förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgångar och är världens största köttexportör medan Swedish Meats har haft svårt att visa positiva resultat. Studien bygger på två teorier, nämligen situationssynsättet och agentteori. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med åtta förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas ordförande i styrelsen, två styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrådet samt fyra regionrådsordföranden.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bäst kunskap såväl kortsiktigt som långsiktigt vid hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) i årskurs sju. Syftet var även att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjärtstoppssituation.Teori Då lärande enligt läroplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där kontexten är viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lärandet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfället i HLR samt efter tre månader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet på utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.

Med risk för att själv ha bidragit till en uppdelning mellan väst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgående belyst hur resmål på olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenärers berättelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det där hemma har inneburit att resmålens särart betonats i marknadsföring, liksom i reseberättelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra är ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sägs. Då identiteter konstrueras i språket kan vi förstå hur diskursen ger vissa förutsättningar för gruppers och människors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).

Vid transportering av hästar är lastning och avlastning en del som visat sig vara problematisk. Då lastningen innebär en onaturlig situation för hästen kan problem lätt uppstå till följd av hästens upplevelser. En annan del i problematiken kan vara att träningen av lastning och avlastning bygger på inlärningsprinciperna och att det inte alltid finns tillräcklig kunskap om termernas betydelse. En ökad kunskap kring dessa är grunden för att all hästträning sker på ett korrekt och effektivt sätt. Hästträningen är idag främst baserad på negativ förstärkning och argumenten är att man vid hantering ofta är nära hästen och kan använda taktila stimuli och att negativ förstärkning kan styra responsen i högre utsträckning än positiv förstärkning. Dessa argument vill jag inte avfärda, men man bör inte bortse från att samma resultat kan uppnås med positiv förstärkning tack vare den starka motivation som uppstår.

Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ?En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Definitionen kommer från rapporten ?Vår gemensamma framtid? från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Sveriges regering har som ambition att varje individ ska ha möjligheten att utveckla sin begåvning inom de områden där man har sina bästa förutsättningar, oavsett vilket kön man tillhör. Idag är det fler män än kvinnor som innehar de högre positionerna i samhället och akademin är inget undantag. Enligt en artikel i DN 2004-03-18 är kvinnorna i majoritet på de svenska universiteten, men bara 14 procent av professorerna är kvinnor. Den svenska akademin genomsyras av ?det läckande röret?, vilket innebär att kvinnor läcker ut från den akademiska karriären både före och efter avlagd doktorsexamen.

Studien av dubbeldokumentation inom vården är gjord inom Länssjukvården Kronoberg (LSV) närmare bestämt Kirurgkliniken på Ljungby lasarett (LL). Informationshanteringen är beskriven efter vårdprocessen ?Grav fetma?. Fördjupningsarbete i informationsutbytet mellan patienter och vårdgivare är gjorda under remissbesöket på kirurgmottagningen, enligt vårdkedjan ?Obesitaskirurgi? på vårdavdelning och uppföljningen/återbesöket på kirurgmottagningen ett par månader efter operation.

Syftet med detta arbete är att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtänkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrån olika överväganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba reträtt från Alnarpslunden? Arbetet bygger dels på ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels på mina egna studier av lundinriktad litteratur, äldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet består av tre delar: Del 1 Några huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden från islossning till nutid. Skede 1 Från inlandsis till bosättning Marken koloniseras av träd och växter för att tusentals år senare glesas ut av både människan och stora gräsätare. Skede 2 Från den första gårdsetableringen till tiden som svensk kungsgård Så småningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat på mäktiga mäns ägor har den skonats från systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de närbelägna byarna med ved och virke. Skede 3 Från Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anläggas här. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 åren har ytan trädbeklädd mark på Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lång träd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del två beskriver lundens användning ur olika perspektiv både inom och utom SLUs verksamhet.

Definitionen av ett kooperativt företag är att företaget ägs, nyttjas och kontrolleras av samma människor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, såväl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som ägare av kooperativet och som förmånstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige står medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt agentteori kan man förvänta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll på ledningen om den summa som står på spel är liten. Denna risk finns alltså om insatskapitalet är litet.

Investerarens arbete inför ett nyförvärv av en fastighet är komplext då många delar ska analyseras och bedömas och då ingen fastighet är den andra lik. Fastigheter har olika egenskaper, förutsättningar och ligger på skilda platser. Inför en investering ska kalkylräntan fastställas i kalkylen utefter de risker som kan kopplas till ett nyförvärv av en fastighet, med hänsyn taget till företagets avkastningskrav. Risker som kommer att påverka investeringen och företaget som helhet ska analyseras för att kunna reduceras. För att kunna beräkna lönsamheten på ett potentiellt fastighetsförvärv används investeringskalkylering. Metoderna för investeringskalkylering skiljer sig något åt och det ligger mycket arbete bakom att ta fram de värden som används i kalkylen.

Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frågeställningar: ? Vad är ekologisk landskapsplanering? ? Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett? ? Varifrån kom ideerna? ? Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering? ? Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer miljöanpassatsvenskt skogsbruk? Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn. ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter vissa uppställda mål.

LKAB deltar i ett forskningsprojekt som går under namnet ULCOS (Ultra Low CO2 Steelmaking), där det övergripande målet är att minska koldioxidutsläppen med 50% vid stålframställningen. Inom ULCOS innebär ett av delprojekten att chargera delvis reducerad pellets (LRI, Less Reduced Iron) i masugnen. LRI är en produkt som är delvis reducerad till en metalliseringsgrad på ca 65%. I denna studie används nio olika typer av pellets för LRI framställning. Dessa är KPBO, KPRS, MPBO, KPBA, HYL samt fyra nya pelletprodukter som framställs från filtrerad KPC slig i pot furnace anläggningen vid CK-laboratoriet i Malmberget.

Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866?1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation.