Detta arbete har undersökt om gräsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgräsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trädgårdsägare skall kunna förenkla arbetet i trädgården. Istället för att lägga ner massor av tid och arbete på gräsklippning ska man kunna ha sin trädgård mera som rekreation. Uppsatsen trycker även på hur gräskvaliteten skall bli den bästa med minsta möjliga ansträngning. Utöver detta nämns även gräsmattans historia, gräsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgräsklippare skulle kunna se ut. Idag används olika gräsklipparprodukter beroende på hur stor yta som behöver klippas.

Klimatförändringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivåerna och ökade nederbördsmängder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta områden orsakar större konsekvenser av översvämningar i framtiden. Tidigare har människan skyddat sig från översvämningar med hjälp av tekniska strukturer som vallar och barriärer. De senaste 10-20 åren har det i flera europeiska länder skett ett skifte från dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssätt för att förebygga och hantera översvämningar i policydokument och rekommendationer från ansvariga myndigheter.

Nyttjandet av motorfordon i allmänhet och snöskotrar i synnerhet har ökat kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. Många människor kombinerar nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoteråkning. Fordonet används emellertid inte enbart för rekreation utan är också ett arbetsredskap. Det är dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmärksamhet.

Svartedalens nature reserve a social richness worth develop. The nature reserve of Svartedalen is an area of high biological and social values. The reserve is located close to several densely populated areas. The reserve has been classified as a national area of interest for nature conservation and outdoor life, and as a Natura 2000 area according to both the bird- and habitat directions. The reserve is the largest landarea in Västra Götaland, 3 410 hectares, where a resolution has been made about all these forms of protection. The foundation Skogssällskapet owns 1 956 hectares of the reserve, at 1 384 hectares of the property they pursue FSC-certified silver culture, according to current management plan.

Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling på tak samt utreda klimatförhållanden och odlingsförutsättningar på Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö. Uppsatsen avslutas med förslag på förbättringar och åtgärder för grönsaksodlingen på taket i Augustenborg. Arbetetet omfattar således en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier på plats i Augustenborgs takträdgård. Takodling av grönsaker anknyter till såväl gröna tak som stadsodling och dess popularitet ökar i världen. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i våra storstäder. Tak är outnyttjade platser med god potential för odling.

När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet.

Arbetet handlar om att planera ett område för att tillgodose de behov och förväntningar som ställs på en tätortsnära landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering där olika intressen samspelar i utformningen och där platsens förutsättningar utgör grunden. Området är beläget väster om Finjasjön vid Mjölkalånga by och omfattar ca 150 ha. Marken ägs av Hässleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom häst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hästgårdar i kommunen. Detta har tillsammans med strävan att tillvarata områdets naturvärden, kulturhistoriska bakgrund och förutsättningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsättningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsättningar och historia skaffat kunskap om området.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning främja estetiska värden i tekniska anläggningar och kan på så vis ge dessa anläggningar mervärden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanläggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan också blir attraktiv för människor att besöka genom att erbjuda estetiska värden och upplevelser. Metoden för vårt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter från Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrån Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet läste vi också Patrik Grahn för att få inblick i hans teorier kring naturens förmåga att ge rekreation.

Tjugotre kyrkogårdar och begravningsplatser har studerats med avseende på den information som delges besökaren. Huvudmålsättningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogårdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt då platserna valts med ett rimligt avstånd från Lund och konsekutivt då valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogård eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens målgrupp utgörs inte endast av de som vistas där i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna på en kyrkogård delas in i två grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, släktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportsträcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lätt att navigera och finna vidare information på och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare är en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras är frågeställning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. Särskilt fokus har lagts på hur det för begravningsplatser så signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. Utifrån kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgänglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har någon form av planskiss. Två av dessa var i så dåligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ändamålsenliga utifrån sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller två kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta där, förstå områdets värden, uppleva området och kontakta och på så sätt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhållande till platsen utläsas. En metodologisk svikt föreligger då insamling av data skett från ett begränsat område(västra Skåne)..

Barley is one of the most important cereals cultivated in the Nordic countries. Climate change brings warmer and moisture climate which favors fungal diseases. In the cropland barley can be seriously infested with hard fungus attack. Since it is important that the yield bears a high quality it is of great importance to find varieties more resistant to attacks.Pathogenesis-related (PR) proteins are stress proteins induced in the plant in response to infection and abiotic stress (van Loon, 1997). PRs are shown to have antimicrobial activity differing between bacteria, fungi and oomycetes (Tandrup Poulsen, 2001).

The forests in the unique archipelago of the Baltic Sea is housing many and high values. For the resident population, which has a central role in sustaining a living archipelago, the forest can contribute to the outcome. The forest also contributes to turn the archipelago into one of Sweden?s most attractive recreational areas. Furthermore, these forests exhibit very high environmental values, and they are an element in the traditional cultural landscape.

This plan of multiple-use is made on the private owned forestproperty Äspinge 2:2 in the middle of Skåne. The term ?multiple-use? came to Sweden in the beginning of the twentieth century and has slowly grown until about 30 years ago when the laws of nature conservation and sustainability was written into the forest law. The so called ecoturism got more and more popular and people began to seek space and silence in difference to the life in the highly populated areas. This also encouraged foreign tourists to come to Sweden. Mostly danish, german, and dutch people.

Detta examensarbete omfattar 30 hp, i ämnet landskapsarkitektur vid Institutionen för stad och land, SLU.Examensarbetet fokuserar på hur upplevelsekvalitéer i landskapet kan tas tillvara samt på rörelser utmedstråk. Jag har valt att arbeta med Södra hällarna, ett naturområde i Visbys södra utkant som efter lång tidi militärens ägo nu kommer få en helt ny roll i staden. Kommunen som idag förvaltar området, har storaplaner på bebyggelseutveckling i och i anslutning till området men pekar också på vikten av att utvecklakustremsan som framtida rekreationsområde. Kommunen lyfter specifikt fram behovet av en ny gång- ochcykelförbindelse genom området. Detta examensarbetes syfte är att utifrån en teoretisk grund komma medett förslag som svarar mot dessa behov och som med rumsliga och fysiska lösningar visar hur ett stråk kanutformas.Arbetet är uppdelat i en teoristudie och ett gestaltningsförslag.

Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för människor i staden. Skötsel och planering är två genomgående viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för åtgärder att använda för att skapa en park som upplevs mer inbjudande och trygg att besöka. Seminarieparken i Göteborg har uppmärksammats eftersom att det finns ett behov att skapa en mer inbjudande och trygg park att vara i där grönstrukturen i det urbana rummet har stor betydelse för rekreation och motion för parkens användare. Metoden till detta arbete är inledningsvis en litteraturstudie som tar upp ämnet trygghet och hur det går att skapa mer inbjudande parker. I litteraturstudien finns det olika delarna: - Planering - Belysning - Växtmaterial - Skötsel och förvaltning - Miljöpsykologi - Parkers användningsområden - Storleksklassificering av parkyta - Marknadsföring av grönområden - Kultur och historia - Tillgänglighet Sedan följer en fallstudie där Seminarieparken i Göteborg används som exempel.

I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.