Stadens offentliga rum i form av parker och grönstråk är platser som har betydelse både för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det är platser där människor kan få olika intressen tillfredsställda och miljöer där många olika former av relationer kan äga rum. Det är här människor kan träffa likasinnade för en specifik aktivitet, träffa nya människor för alltifrån tillfälliga till djupare relationer samt känna gemenskap med andra i området. Dessa miljöer är alltså viktiga mötesplatser på många olika sätt för många olika människor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen måste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till städerna ställer idag större krav på de offentliga miljöernas mötesplatser.

Grönstrukturens utrymme i svenska städers planering har inte alltid varit självklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utsträckning. I takt med en ökad urbanisering ställs växande krav på stadsplaneringen och städers mål för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka på planeringshistoria ger en inblick i de trender och förändringar som städer genomgått och hur de har påverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende på grönstrukturen, förändrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och Västerås. Målet var även att studera hur grönstruktur har definierats, vilka ställningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och Västerås skiljer sig åt eller är likvärdig.

Seths hage är ett cirka 15 ha stort markområde som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tätort. Området består av gammal jordburksmark samt vissa partier av ädellöv och hagmark.I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tätort är Seths hage utpekat som värdefullt naturområde och idag finns ingen skötsel av markområdet.Syftet med mitt examensarbete är att beskriva markområdet och göra ett förslag för markområdets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markområdet och tillgängliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i närheten av Gislaveds gymnasium och Lundåkerskolan. Även en avvägning mellan utveckling av biologisk mångfald och rekreation måste göras. För att få en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med båda skolorna.

Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre. Det blir ofta bilen som förblir det självklara transportmedlet mellan dessa destinationer. Värdefulla grönytor som används för rekreation och en biologisk mångfald får allt oftare ge vika åt städernas frammarch och utbredning.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Klimatförändringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivåerna och ökade nederbördsmängder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta områden orsakar större konsekvenser av översvämningar i framtiden. Tidigare har människan skyddat sig från översvämningar med hjälp av tekniska strukturer som vallar och barriärer. De senaste 10-20 åren har det i flera europeiska länder skett ett skifte från dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssätt för att förebygga och hantera översvämningar i policydokument och rekommendationer från ansvariga myndigheter.

BAKGRUND: Det moderna samhället innebär snabba förändringar, både i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebär detta att lärarutbildningar och verksamheter också förändras, nya arbetssätt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fått en mindre framträdande plats på grund av teknikens genombrott. Högläsning i skolan kan vara ett sätt att hålla litteraturen vid liv, ett sätt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att högläsning som arbetssätt bidrar till att utveckla elever både språkligt och kognitivt.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Kvarteret Limkokaren/Oden, Hässleholm, Skåne, skall bebyggas och förtätas. Hässleholms Vatten AB, har ställt kravet att den avrinningsvolym som får komma från området efter byggnation inte får överstiga 1 l/s ha. Hela området är på ca 2 hektar. Genom att bebygga ett område förändras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hårgjorda ytor minskar också möjligheten för nederbörden att infiltrera och återgå till grundvattnet.

Som student har jag blivit inbjuden att skapa en idéträdgård på Malmö garden show den 1-3/6 2012. Med mitt intresse i natur och hälsa blev det självklara valet en trädgård med fokus på just detta. En kontemplativ plats som ska inspirera människor till att med små medel skapa förutsättningar för en sundare livsstil och högre livskvalitet. Kombinationen meditation och trädgård driver tankarna genast till Japan och deras uråldriga trädgårdskultur som är huvudinspirationen till den gröna delen i gestaltningen. Den andra inspirationen kommer ur den arabiska orienten med svala platser under skuggande tyger och bland mjuka kuddar.

I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet. I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor. I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.

AimThe aim of this study has been survey the possibilities for short-term stays in the Stockholm Archipelago for people without their own means of transport, own equipment and/or experience of outdoor life.To fulfil this aim, the following questions were formulated:? What communications are available to chalet parks in the Stockholm Archipelago?? What overnight accommodation is available in the chalet parks in the Stockholm Archipelago?? What activities can be pursued in the Stockholm Archipelago?? What is the financial cost of travelling to and staying in the Stockholm Archipelago for a week?MethodWe chose to use six interviews and three observations in order to gain as much insight as possible. Interviews were conducted with Claes Petterson at Waxholmsbolaget, a company that provides transport services in the Archipelago, and with managers for five chalet parks: Rolf Andersson for Finnhamn, Per Englund for Grinda, Arne Johansson for Rånö, Pär Hjärtström and Peter Hösöyen for Gålö and Anders Bedinger for Gålö and Nåttarö. The interviews were recorded in writing and on tape. Observations were carried out at three chalet parks, i.e.

Det finns idag mycket forskning om betydelse på vår hälsa av att ha en stimulerande utsikt på ett sjukhus. När jag jobbade som sjuksköterska på Rigshospitalet uppmärksammade jag att utsikten var bristfällig både för patienter och personal. Med min studie vill jag undersöka vad det finns för visuella element i utsikten från tre olika thoraxkirurgiska avdelningar på Rigshospitalet i Köpenhamn. Målet är även att ta reda på vilka begränsningar som inskränker på utsikt på avdelningarna. För att hitta svar på studien använde jag mig av platsinventering, litteraturstudier samt mina egna erfarenheter och reflektioner för att svara på syftet.

Tankar om ett paradis har funnit i tusentals år, men det har återkommit i olika skepnader och under olika namn. Även i dag skapar människan sig en bild av ett paradis och i detta arbete görs en jämförelse mellan dåtidens och nutidens paradisskildringar. Frågan är om vi ser någon skillnad mellan dåtiden och nutidens? De större västerländska filosofipåverkande epoker, såsom antiken, den keltiska och fornnordiska mytologin, den kristna, beskriver ett paradisiskt ideal som i mycket liknar vartannat. Edens lustgård är kanske det mest kända paradis, men som är en kombination av flera olika paradis.