I skollagen framgår tydligt att ingen i skolan får diskrimineras på grund av sexuell läggning. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsämnet är att det är inom detta ämne etiken i skolan har sin främsta plats och att det är i kursbeskrivningen för detta ämne områden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgått från Fanny Ambjörnssons bok Vad är Queer, där hon beskriver queerteori och heteronormativitet.Då heteronormativiteten är en dold struktur har det inte varit helt lätt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrån detta perspektiv. Enligt styrdokumenten får ingen i skolan diskrimineras på grund av sexuell läggning.

Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som lever under patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville ta reda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur påverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är: - Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? - Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig? - Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation? Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever även i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer före individen.

Den sexuella hälsan är ofta betydelsefull för människans välbefinnande. Studier visar att det också gäller för äldre människor även om sexualiteten kan ta sig andra uttryck med åren. Forskning motbevisar stereotyper om en asexuell ålderdom och synen på äldre som en homogen grupp. Det är ofta inte åldern i sig, utan andra livs- och hälsorelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa. Ett viktigt arbetssätt för distriktssköterskan är att kommunicera med patienter genom vårdande samtal utifrån ett helhetsperspektiv.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och vid behandling av prostatacancer är sexuella dysfunktioner vanliga biverkningar. Sexuell dysfunktion kan leda till en försämrad livskvalitet. Vårdpersonalen har en betydelsefull roll i att informera och stödja patienten under sjukdomsförloppet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur behandling av prostatacancer påverkar mäns sexuella hälsa och vårdpersonalens betydelse för männens sexuella hälsa.Metod: En litteraturstudie baserad på 12 artiklar som granskades kritiskt enligt kriterier från Fribergs (2012) modell.Resultat: Resultatet visade att män som med prostatacancer upplevde bristfällig information från vårdpersonal relaterat till sexuella biverkningar så som erektiv dysfunktion uppstod vid behandling av prostatacancer. Den manliga identiteten är starkt kopplad till erektion och vid erektiv dysfunktion påverkades männens självbild negativt. Partnerns delaktighet var för männen och partnern av betydelse för hanteringen av biverkningarna som uppstod.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, det är av betydande vikt för kommande behandling att upptäcka den i tid. En fjärdedel av all bröstcancer upptäcks genom att kvinnan känner på, det vill säga palperar sina bröst. Mastektomi är den vanligaste behandlingen vilket innebär att ett bröst avlägsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Kvinnor som nyligen opererats kan känna sig oroliga och deprimerade. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha genomgått mastektomi.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet är antagandet om att det enda rätta och normala är att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen är en ledande och övergripande norm i vårt samhälle. I skolan kan svårigheter uppstå för de elever som på något sätt avviker från heteronormen. Svenska lärarutbildningar berör ämnet sex och samlevnad i mycket begränsad utsträckning vilket kan medföra att lärare inte har den kunskap som krävs för att undervisa i ämnet.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Föreliggande uppsats är en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya läromedlet Perspektiv på historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och läromedlet är specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nämnda läromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen förespråkar ett sådant. Diskursanalysen som används utgår från Winther Jørgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har också kombinerat denna diskursteori beträffande metod med en så kallad genustrappa, som utgår från den Edwertz och Lundström själva komponerat i deras studie, Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras också några av förekommande bilder utifrån Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer.Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO.

När det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det är svårt att välja ett visuellt material som är representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer är antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som är utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en fråga om bilden är moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kärlek, sex och relationer har stort utrymme i vårt samhälle. Samtidigt är vår relation till dessa ämnen något som är oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet är både det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framställda, det mest medfödda och det mest inlärda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

Det här examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lärare intresserar jag mig för hur verksamma lärare som inte är heterosexuella väljer att agera i frågan om öppenhet.Syftet är att synliggöra ickeheterosexuella lärare genom att analysera och tolka tre lärares berättelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi på min film, Garderoben, där jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen är även en del i min konstnärliga gestaltning. I uppsatsen finns också bilder från när jag använder min konstnärliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det här examensarbetet befinner sig i fältet för livsberättelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att språket inte kan skiljas från det materiella, det kroppsliga.

I denna uppsats ställer jag mig frågan hur manlighet gestaltas och återges i de relationer som visas i musikvideor på MTV. Jag har som syfte att på ett så mångskiftande sätt som möjligt analysera och återge relevanta mönster bundet till frågeställningen. Valet av manligt perspektiv grundas utifrån en personlig uppfattning om att detta perspektiv kommer i skymundan i den allmänna diskussionen kring den mediala påverkan. Musik och musikvideor som medieform har genom dagens globalisering möjliggjort för ett stort antal människor en gemenskap och en samhörighet kring det musikaliska. Normer och värderingar kring exempelvis manlighet konstrueras och delges därmed i ett större sammanhang.

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.Umeå is displayed as an expanding city.