The purpose of this paper is to examine the constructions of sexuality, which are produced when judgments concerning asylum are made, based on an asylum seeker?s sexual orientation. The question formulations are the following: Which constructions of sexuality are produced when necessary condition, fear of persecution due to sexual orientation, is applied in judgments regarding refugee status? Furthermore, how constructions of sexuality differ in the judgments where the asylum seeker has been consented and rejected is investigated. The empirical material consists of 13 judgments, which were announced between the years 2009-2013 by the Migration court.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

Bakgrund: Att få en stomi är en stor kroppslig förändring som påverkar det dagliga livet. Detta kan göra de flesta patienter osäkra och påverka självbilden. Sjukdom som kan kräva en stomioperation är Kolorektalcancer, vilket är vanligt i västvärlden. I Sverige förekommer årligen ca 3000 nya fall av koloncancer och ca 1700 fall av rektalcancer. Det är sjuksköterskans ansvar att informera och undervisa patienter samt förvissa sig om att patienten förstår given information.

Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund har ett projekt som heter allan. Det är ett jämställdhetsarbete med samtalsgruppsverksamhet för fjortonåriga killar. Uppsatsen granskar metodmaterialet för dessa samtalsgrupper ur ett genusvetenskapligt perspektiv med särskilt fokus på maskuliniteter, maktordningar och jämställdhet. Metoden som används kallas idé- eller ideologianalys, och mer specifikt utförs en innehållslig idéanalys.Som utgångspunkt fungerar socialkonstruktivistisk teori inom maskulinitetsforskning. Speciellt används R.W Connells begrepp hegemonisk maskulinitet och Michael Kimmels texter om homosocialitet.

Bakgrund Bröstcancer är känd som den klart vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och är en vanlig orsak till cancerrelaterad dödlighet. Med numera raffinerade behandlingar kan man i många fall bota sjukdomen. Ett sätt är med hjälp av kirurgiska åtgärder där mastektomi, avlägsnade av hela bröstet, är ett vanligt val. Ur både ett historiskt och kulturellt perspektiv har kvinnobröstet varit en utmärkande symbol för femininitet och det kvinnliga.Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sina kroppar efter mastektomi.Metod Studien gjordes som en systematisk litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga studier studerades och ett resultat sammanfattades utifrån det. Resultat Att förlora ett bröst resulterade i en förändrad identitet och kroppsbild. Kvinnorna kände sig asymmetriska och i vissa fall stympade.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet är antagandet om att det enda rätta och normala är att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen är en ledande och övergripande norm i vårt samhälle. I skolan kan svårigheter uppstå för de elever som på något sätt avviker från heteronormen. Svenska lärarutbildningar berör ämnet sex och samlevnad i mycket begränsad utsträckning vilket kan medföra att lärare inte har den kunskap som krävs för att undervisa i ämnet.

Bakgrund: Flera rapporter visar en   särskild utsatthet bland homosexuella patienter inom vården och livskvalitén   för denna grupp anses generellt försämrad jämfört med personer som definierar sig som heterosexuella. Äldre homosexuella har levt under en tid då   homosexualitet var mer tabubelagt vilket kan medföra en svår komma-ut-process. I vårdsammanhang finns inte tillräcklig förståelse för äldre homosexuellas historia och upplevelse vilket kan försvåra bemötandet och leda till ett vårdlidande för patienten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre homosexuella personers upplevelse av att leva under en tid då deras sexuella läggning   sjukdomsklassades.Metod:Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sju personer över 65 år som alla tidigt blivit klara över sin homosexuella läggning.   Analysen genomfördes med kvallitativ innehållsanalys.Resultat:Övergripande beskrev informanterna en problematik kring bemötande och diskriminering från omgivningen. Erfarenheter av negativa känslor kring sin sexualitet uttrycktes, vilket kunde resultera i ett eget ifrågasättande kring sin situation.

This study aims to analyse how sex and sexuality are presented in the Buddhism and Hinduism chapters of religious studies textbooks for upper secondary school. The chosen textbooks are all linked to the new curriculum Lgr 11 which was implemented in the Swedish school system in the spring of 2012. The textbooks were analysed by using two methods; content analysis and discourse analysis. Content analysis was used to examine with which frequency sexes and sexualities appear in the textbooks, while discourse analysis was used to find what discourses surround the two concepts. The discourse analysis used two theories in order to contextualize the several discourses about sex and sexuality.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola.

Hälsoläget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) är generellt sett sämre än den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rådande normsystem i samhället, som benämns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att människor antas och förväntas vara heterosexuella, respektive förutsätts ha en könsidentitet som överensstämmer med deras kroppsliga kön. I vården kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem då vårdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mål som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvåras härigenom. Forskning visar att många HBT-personer upplever sig diskriminerade och kränkta i sina kontakter med vården, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vården om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.

Mobbning bland flickor En examensuppsats av Genet Göransson 2013-05-29 Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt.

Sexualiteten är en viktig beståndsdel i livet för både män och kvinnor, oavsett ålder. Flertalet studier visar en avsevärd minskning i sexuell aktivitet efter stroke hos såväl unga som gamla. Män och kvinnor uppger ofta att de upplever sexuella fysiska dysfunktioner samt en sänkt lust jämfört med innan insjuknandet. En rädsla som ofta uttrycks är att fysisk aktivitet, inräknat sexuell fysisk ansträngning, kan komma att orsaka en ny stroke. Tidigare studier har visat att stroke drabbar människor i allt yngre ålder.