Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4?6 ska ?Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur? och ?Familjen och olika samlevnadsformer.

Bakgrund: Sexualiteten är en central del av att vara människa och följer människan genom hela livet. En fungerande sexualitet är är en viktigdel i livskvaliteten. Att drabbas av bröstcacner innebär ofta stor förändring och livet kan upplevas vara i kaos. Eftersom bröst kopplas samman med kvinnlighet, skönhet, och sexualitet påverkar bröstcancer inte sällan kvinnornas sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer.

Sexualitet har visat sig vara en viktig del av människans upplevelse av hälsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer är det extra påtagligt då sjukdomen och behandling rent fysiskt påverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gällande detta ämne inom vården. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgångsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för ämnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanställdes.

Alexanderson, Y. & Musiyovska, D. Sexualitet och livskvalitet. En litteraturstudie om förändringar i sexualiteten efter behandling för prostatacancer och dess påverkan på patientens livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

En femtedel av de som drabbas av ryggmärgsskada i Sverige är kvinnor. Ryggmärgsskadan kan orsaka åtskilliga problem för kvinnorna när det gäller deras sexliv och sexualitet, både fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmärgsskada har stigmatiserats av samhället i fråga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet är bristfällig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att få ett bredare perspektiv inom området.

?Så länge jag är glad, liksom? är en kvalitativ studie av människors sätt att se på sin egen ? och i viss mån även andras ? sexualitet. Genom intervjuer med människor med olika sexuell läggning, lyfter den fram de egna erfarenheterna av att vara hetero-, homo- eller bisexuell i Sverige idag. Intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och belyser på så sätt ett antal centrala kategorier. Dessa fokuserar på frågor kring sexualitetens orsaker och vad som anses naturligt samt sexualitet som en del av identiteten..

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.

Ryggmärgsbråck är en form av funktionshinder, och personer med ryggmärgsbråck är en patientgrupp som sjuksköterskor mest troligt kommer att möta någon gång under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: att känna hinder att inleda en intim relation: att känna rädsla och skam och ha fysiska problem vid sex: att känna brist på kunskap: att känna tillfredsställelse med sin sexualitet samt att känna förhoppningar inför framtiden. Sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck bestod ofta av problem, rädslor och skam, missnöje över kontrollen av sin kropp och framför allt tarminkontinens.

Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelse av sin sexualitet samt att beskriva utmaningar i kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och äldre patienter kring sexuella problem. Metod: Det var en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att sexualiteten enligt den äldre var mer än samlag, bland annat närhet och beröring var också en del av sexualiteten. Sexualiteten gav den äldre välbefinnande och den finns alltid kvar. Samtidigt kunde den sexuella lusten minska eller försvinna och det var mer hälsoproblem än åldern som gjorde att sexualitetens betydelse minskade.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Sexualitet är en del av att vara människa och berör själva meningen med livet. Den finns med oss i alla åldrar och livssituationer. Vid sjukdom och behandling påverkas sexualiteten på olika sätt och det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan uppmärksammar och berör patientens sexualitet i omvårdnadsarbetet. Trots vetskapen om detta väljer många sjuksköterskor att borste från patientens sexualitet, vilket kan orsaka mycket onödigt lidande för patienten. Sexuell dysfunktion kan även vara det enda tecknet på allvarlig sjukdom och det är därför av stor vikt att sjusköterskan införlivar sexualiteten i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta utifrån en helhetssyn på människan och vården bör försökatillgodose människans behov. Sexualitet är en del av människans helhet och problem medsexualitet och sexuella relationer kan påverka livskvalitén negativt samt leda till lidande och ohälsa.Trots detta blir människans upplevelse av sexualitet och den sexuella relationen sällanuppmärksammat inom vården. Personer med MS är en speciellt utsatt grupp då sjukdomen harstor påverkan på sexuella funktioner. Syfte: Att belysa hur personer som lever med multipelskleros (MS) upplever sjukdomens påverkan på sexualitet och sexuell relation. Metod:Litteraturöversikt av 12 artiklar där sju var kvalitativa och fem var kvantitativa.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Bakgrund: Sexualiteten är ett grundläggande behov för människan och är på grund av sin privata natur ett känsligt ämne. Det finns många fördomar kring äldre och sexualitet och det är inte helt socialt accepterat att äldre kan och vill ha ett rikt sexliv eftersom sexualitet i vårt samhälle är starkt förknippat med ungdom och ålderdom med asexualitet. Många äldre anser att det är sjukvårdspersonalens sak att föra sexualiteten på tal samtidigt som personalen i sin tur finner det obekvämt att diskutera sexualitet med sina patienter.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vårdpersonalens attityder gentemot äldres sexualitet för att förstå attitydernas påverkan på omvårdnaden.Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, varav två var kvalitativa, analyserades. Samtliga artiklar fanns i Cinahl, PubMed, AgeLine och Ersta Discovery.