När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas.Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett omdebatterat ämne i dagens samhälle sedan 1955, då ämnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, där framförallt elever kommer i kläm. Syftet med denna studie är att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 8 i grundskolan. Vår frågeställning blir således: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemområdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

Many reports infer that questions of HBT and homophobia are either poorly addressed or not addressed at all in schools today. This study is based on interviews with teachers of students aged 13 to 15. It is an inquiry to the teacher's thoughts about, knowledge of, and sense of responsibility to inform students of the subjects 'Queer', 'HBT', and 'Homophobia'. Who is responsible for educating the students regarding these subjects and what do teachers think about including these subjects in their curriculum? How do the teachers describe their knowledge of the subjects? Do they require further knowledge themselves in order to educate others in a proper way? The study is grounded in queer theories.

The aim of the study is to examine which present conceptions of sexuality there are in treatment of substance abuse for men. The intention is to examine how staff members in these environments perceive clients? sex and sexuality as well as studying if and in that case how they work with sexuality in treatment. A qualitative method formed the methodological approach and semistructured interviews were carried out for the collection of data. Four staff members from two different treatment institutions for substance abuse were interviewed.

Sex och samlevnad är ett mångfacetterat ämne som ska ge biologiska, sociala och etiska aspekter på samlevnad. Under de senaste 100 åren har synen på sex och sexualitet ändrats från att ha varit ett mer eller mindre tabubelagt ämne till att idag i mångas ögon vara överexploaterat. Sex och samlevnad finns idag i läroplanen från årskurs fyra. Tidigare studier har visat att ungdomar varit missnöjda med sex- och samlevnads-undervisningen i skolan samtidigt som den sexuella ohälsan bland unga ökar. Det primära syftet med studien var att undersöka unga kvinnor och mäns kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och abort samt inställning till sex- och samlevnadsundervisning.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar på att undervisningen inte är till belåtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehåll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolåren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kännas meningsfull för eleverna är av intresse i studien. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med enkäter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes på två skolor.

Bakgrund/Litteraturgenomgång: Skolan spelar en viktig roll när det gäller att formaungdomars sexuella hälsa. Samtidigt konkurrerar skolan med media som informationskanal.Forskning visar att ungdomar idag tar större sexuella risker och sexuellt överförbarainfektioner ökar. En utvärdering visar att sexualundervisningen i skolorna är bristfällig och vilar på ett patogent perspektiv. Upplevelsebaserat lärande är en metod som delvis används i undervisningen. Metoden grundar sig på att eleverna skapar erfarenheter genom aktivt deltagande i olika simuleringar.

Med hjälp av intervjuer, litteratur- och internetundersökningar, en granskning av skolverkets ämnes- och kursplaner samt tolkningar av första, andra och tredje graden, har jag försökt att finna svar på hur skolan hanterar tjejers sexualitet. Hur man pratar om sexualitet i undervisningen angående kvinnlig njutning och kvinnors könsorgan samt hur könsrelaterade skällsord används inom skolan.Syftet har varit att undersöka unga tjejers föreställningar om sexualitet och hur dessa bemöts av skolan, omgivningen, vänner och familj.Undersökningen har haft ett tjejperspektiv och har byggts upp med hjälp av teorier från Raewyn Connells bok Om genus (2009) och Gisela Helmius bok Mogen för sex?! (1990).Analysen visar att skolan har lagt över mycket av deras ansvarsområden inom sex- och samlevnad på ungdomsmottagningen. Denna förflyttning av ansvar, försummas en del av det obligatoriska vardagsarbetet inom skolan, det vill säga att aktivt närvara och ta upp ämnen som tangerar till kunskapsområdet sex- och samlevnad till diskussion. På grund av denna försummelse, samt en obalans i antalet farhågor som sex sägs leda till för pojkar och flickor, överlever inkorrekta värderingar, normer och maktasymmetrier över tid.Genom ett aktivt arbete från skolan och föräldrar, där svordomar, normer, myter och ämnen som tangerar till sex och samlevnad tas upp till diskussion hade detta problem delvis kunnat elimineras.

Vi har jämfört sex- och samlevnadsundervisningen på två skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de många könsorden ute på dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt där man börjar med undervisningen i årskurs fem. Här har man lektioner i detta ämne en gång i veckan, i något som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jämförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor på våren i årskurs åtta i biologin.

Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen..

Public health is a concern of many important areas of society and it is therefore of great importance to examine and expand the goals of public health work within different sectors, e.g., school. Sexually transmitted diseases, sexual violence and mental health problems related to sexual orientation are some of the public health problems in society today. Throughout childhood and teenage years, norms and attitudes regarding sexuality and coexistence are formed, which means that school is an important arena when it comes to creating proficient conditions for    coexistence and sexual health. The quality of sex and coexistence education in Swedish schools differs in quality; for content and magnitude vary greatly among schools. It is, therefore, of interest to study how students experience sex and coexistence education, like prioritizations and desires.

Syftet har varit att beskriva och erhålla fördjupad förståelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period på fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever många fördelar med Dans i skolan.

Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?.